Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här… Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Fotnot: Strandgatan är en av Visbys paradgator och en av våra personliga favoriter. Här går det att tillbringa många timmar. Både inomhus och utomhus. Vi svarar på kommentarer med en symbol. Vill du fördjupa dig kan du trycka på januari 2020. Där ”redovisar” vi sju etapper om Strandgatan som var dåtidens Manhattan under mitten av 1100-talet och fram till en bit in på 1300-talet.
Som det kan bli. Vi var ute och gick en tidig morgon på gränderna innanför ringmuren. När vi nådde Strandgatan bestämde sig Solveig för att se hur en bild blev om hon valde inställningen SCENE och vred vidare till kategorin STRAND/SNÖ. I morgonskenet noterade hon inte att det av misstag blev EFFECTS och FOTOILLUSTRATIONER. Vi tyckte båda att bilden blev cool och bestämde oss för att välja det några gånger till och kanske lägga in ett eget inlägg. Så håll till godo.
Visbys största packhus är 28 meter högt och heter Liljehornska huset. Numera är det ett bostadshus med lägenheter.
Fina Kalk hotell ser du till höger. Där hade vi i början av januari en mysig hotellvistelse, som vi mer än gärna gör om någon gång.
Burmeisterska huset med sina omtalade målningar.
Här har vi precis tagit oss uppför Rackarbacken. Eftersom det inte dök upp några bilar kunde vi gå i gruset, mitt i gatan.
Vi vill önska dig besökare en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Vi passar även på att tacka för trevliga kommentarer längs fjärde bloggåret med gotlanduppochner. Detta är inlägg elvahundranittiotvå. Kram Bosse & Solveig
Vi hade som ambition när vi flyttade hit att vi då och då skulle unna oss en natt på något närliggande hotell. Det var innan vi visste att livet skulle bli annorlunda. Vi har gått förbi Kalk hotel många gånger och pratat om att vi skulle boka in oss en natt, men det har aldrig blivit av förrän nu. Den fjärde januari fick bilen äntligen rulla ner mot Almedalen. (På bilden ser du hotellet precis bakom porten i muren.)
Kalk hotel är ett boutiquehotell. Blev såklart tvungen att googla för att ta reda på vad det ordet står för. Det är så lätt att man svänger sig med ord som man egentligen inte riktigt vet vad de betyder… Nu vet jag att det är ett mindre hotell med personlig känsla, unik stil och atmosfär där inredning, design, service och mat är något extra m.m.. (Fakta från TUI.) Kalk hotel, med sina 21 rum, ”huserar” i ett 1600-talshus som renoverats varsamt och satsat på gotländska detaljer. Vårt rum välkomnande oss med behagligt ljus så snart vi satt i nyckelkortet. Vid fönstret fanns gedigna bjälkar som påminde oss om husets historia.
I badrummet fanns gotländska kalkstensdetaljer, med kalksten från Burgsvik.
Vårt rum hade utsikt mot Liljehornska huset, det största bevarade medeltidshuset i Visby. Imponerande med sin höjd på 28 meter. Jag gillar verkligen trappstensgavlar! På kvällen gav vi oss ut på promenad i ett fortfarande julfint Visby. Den promenaden får Bosse redovisa i ett annat inlägg.
Måste nog erkänna att det jag uppskattar mest med en hotellvistelse är frukosten. (Detta trots att jag är bortskämd med att alltid bli serverad frukost på hemmaplan.) Att komma in i hotellets frukostmatsal var underbart. Så mycket det fanns att välja på och så gott allt var! Det grämer mig lite att jag inte testade att grädda en våffla som avslutning, men lagom brukar vara bäst, så jag insåg att jag var mätt nog utan våffla.
Nybakat bröd, lokalt producerade råvaror och ekologiska importerade delikatesser… inte dumt alls. Fokus på hållbarhet och kvalité – sådant gillar jag!
Kunde förstås inte låta bli att ta kort på blommor även här…
Efter den fantastiska frukosten gav vi oss upp på tredje våningen. Det blåste kallt på balkongen, men vilken utsikt! Här skulle jag vilja sitta med en kopp kaffe en fin sommarkväll och titta på hur solen sakta går ner ”i havet”. Fast det kommer jag förmodligen aldrig att göra eftersom vi brukar hålla oss långt borta från innerstaden under sommarkvällarna. Det är då vi lånar ut ”vår” vackra stad till alla dem som inte har förmånen att få bo här året om 🙂 Tack Kalk hotel för en fin hemester!
Bosses eftertugg: Stort TACK till ni 34 deltagare som förgyllde mörka november. Grattis Minton till titeln KORSORDSMÄSTARE 2021. Jag håller tummarna för att det finns några vinster på de sex Skrap-Kryssen. Hoppas först och främst att lotterna når rätt ”händer”. (Ni får gärna meddela oss på något vis.) Missa inte det här! Vill du göra något trevligt idag och under adventstiden ska du titta in i Gunnels julkalender https://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com/2021/12/lucka-1.html. Det är alltid lika intressant. Temat i hennes kalender i år är fred, frid och fröjd. Snällhet verkar vara en gemensam och viktig länk genom luckorna. Jag smygtittade i hennes infoblogginlägg igår och läste tidigt i morse första luckan. En tjusig början som smakar mer. Znogge har där en mycket bra kommentar – som jag instämmer i till 100 %.
Efteråt: Mitt facit: KODKOD Snabbast med rätt svar: INGEN VINNARE Sist svarade: ZNOGGE 0 deltagare hade rätt. 22 deltagare hade fel och bjuder på kvällspoängen.
Sluttabell efter 30 uppgifter:❤ = Skrap-Kryss 122 poäng: 1. Minton ❤ 105 poäng: 2. Emil ❤ 3. Sven-Arne ❤
Under Visbys storhetstid, från mitten av 1100-talet till en bit in på 1300-talet, blomstrade handeln. Strandgatan var paradgatan och kallades för dåtidens Manhattan. Gatan låg strax intill hamnen med kaj. Det var alltså vatten där nuvarande Almedalen ligger. Vilken mäktig syn det måste ha varit för dem som kom in till Visby med ett skepp och blickade in mot mer än 20 vita, pampiga, höga packhus som stod på rad längs Strandgatan bakom sjömuren. Vi kommer att i några blogginlägg ta med dig längs med kullerstensgatan.
Inga rullande plåtsaker synliga. Då vågade jag ställa mig i mitten av den tomma gatan. Vi är på väg mot det vita huset längre ner på gatan.
Med sina 28 meter är Visbys största packhus mäktigt. Fem våningar högt och hopbyggt med ett lägre medeltidshus.
Namnet kommer från en garvare vid namn Liljehorn som var ägare under slutet av 1800-talet.
Men det som fascinerar mig mest är en annan man som i början av samma sekel hade nyckel till porten och kontor och en ståndsmässig stadsvåning i huset.
Mannen hette Jacob Dubbe och var en känd förhandlingshård handelsman och skeppsbyggare. Om denna speciella man finns det många skrönor. Vilka som är sanningar, halvsanningar eller enbart skrönor är svår att reda ut på 2000-talet. Dubbe beskrivs som en person som växte upp under fattiga förhållanden och gjorde en klassresa till rikedom och framgångar på flera yrkesplan. Privat skaffade han sig flera ovänner som var avundsjuka och som satte igång rykten av olika slag. Sammanfattningsvis verkar Dubbe har varit en blandning av god och ond. Under många år svävade hans ande över det Liljeholmska huset.
Nu kommer otäckheter.
Jacob Dubbe skulle enligt rykten haft stygga hemliga besök. Som exempel nämns att djävulen hjälpte honom att räkna hans blodpengar. Därefter förvandlades besökaren till en svart hund med brinnande ögon.
Här har jag gått uppför en gränd för att få med en av sidorna.
Helt sant är i alla fall att 1985 förstördes tak och takstolar vid en brand. Då genomgick Liljehornska huset en av många renoveringar genom åren. Idag är det bostadshus med lägenheter. Undra hur många och stora de är? Skulle du våga bo här? 😉
Lika bra att få med ett foto från andra sidan också, innan vi gick uppför gränden. Mitt nästa hemliga projekt kan bli att fixa till liftar med mysiga korgar en tio meter upp i luften i varje gränd. Det ska vara gratis att åka nerför och kosta en slant uppf… Inte värt att skriva mer. Om någon skulle få för sig att låna mina planer. 😉