Du går inte ensam

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Ljungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde för Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Elfte boken i Anders Knutas sviten:
Du går inte ensam, 2013, 308 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till min underbara och älskade väninna
Ulrika Hall – alltid i mitt hjärta
Bosses alternativa titel: 😊
Som man sår får man skörda

Öja kyrka var öppen, men tom på folk.

Personligt:
En del nytt i denna bok. Karin är chef. Johan och Emma bor i Stockholm och är inte längre huvudkaraktärer. Undra hur Emma har det på sitt nya jobb? Madeleine Haga har tagit över efter Johan och Pia är kvar som fotograf. Men de är heller inte speciellt aktiva i handlingen.
Denna bok avslutar med en riktig cliffhanger. Fansen måste ha längtat efter nästa volym. Jag har ju genom åren läst alla böcker och varje gång längtat efter att besöka Gotland.
Tidsintervall:
September-oktober 2009.

Här uppe var trafiken gles. Särskilt nu i september när högsäsongen var över och de flesta turister lämnat ön.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Är sjukskriven och jobbar bara lite då och då på sina egna villkor. Han är både nyskild och nykär.
Karin Jacobsson: Biträdande chef som får ta sig an sitt första fall från start, som huvudansvarig. 
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Vanligtvis klädd i jeans och en skrynklig skjorta.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets egen Casanova.
Lars Norrby: Presstalesman. Skinntorr. Alltid klädd i slips och kavaj.
Birger Smittenberg: Åklagare. 
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridaren Martin Kihlgård dyker denna gång upp på sidan 217. 😉 Han kom med två kolleger. Direkt föreslog han Karin att hon skulle uppdatera honom över en lunch.
Kollega till Madeline Haga:
Pia Lilja: Fotograf. 

Hon gned handen mot bröstet medan hon oroligt såg sig omkring. Blicken for över grästäppan, den gamla trätrappan upp till Kajsartornet.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Mitt upp i all bedrövelse har Knutas inlett en romans med kollegan Karin Jacobsson.
Karin har väntat, hoppats och längtat länge på att Anders ska bli fri.
”Visst är det vi två nu?”
”Ja om du vill. Det är vi två.”

Klockan var strax efter nio och affärerna hade inte öppnat än.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Sanningen när det gäller cold case-fallet Vera Petrov finns där ständigt och gnager som en mus.

Området här uppe var kargare än på södra Gotland och det fanns en anledning till att det kallades för stenkusten.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas hamnade i en depression i somras efter vad som hände i Spanienbergen och skilsmässan från Line. Han hade fått börja med antidepressiv medicin och hade svårt med sömnen. Därför fick han fylla på med sömnpiller.
Han blir fort trött redan efter kort tid på jobbet. Minnet har blivit sämre. Allt måste antecknas. Hjärnan känns överhettad. Han mäktade inte med mer information.
Flera gånger har han drabbats av akut minnesförlust. Detta tillstånd leder till…
Knutas har börjat röka sin gamla pipa regelbundet. Inte bara stoppa den som man mestadels gjort i de andra tio böckerna.

När hon passerade Tingstäde på vägen blev omgivningarna alltför bekanta. Detta var hennes hemtrakter. Orten var mest känd för träsket, Gotlands största sjö.

Bil:
På lördagsmorgonen tog Knutas bilen och körde upp till sommarstugan. Står inget om vilket bilmärke. Självklart vet jag att han inte svikit sin gamla fyrhjulade vän.
Nyckelspår & Villospår:
Barnskor, katthalsband, blodig spade, flytande amerikakoffert och telefonsexkunder.
Kopplingar till tidigare böcker:
Dubbelmördaren Vera Petrov finns kvar i tankarna.
Våldtäkten på femtonåriga Karin Jacobsson i ridlärarens hus.
Småbarnsmamman Frida Lindh som hittades mördad bland gravarna.
Grodor i boken:
Ålderstabbarna. Jag gjorde snabbt en tabell, alltefter jag fick information när det gällde ålder och tidpunkt längs med den kronologiska läsningen. Snabbt haltade ”sanningen”.

Jungfrun sköt ut från en klippa och vakade över hamnens inlopp. Det var Gotlands största rauk som sträckte sig hela tjugosju meter över havet.

Kuriosa:
Johan Berg ringer ett personligt samtal till Anders Knutas. Inte för att luska efter jobbrelaterat material.  
I affären såg Knutas rätt in i ett par iskalla blå ögon. Nu kände han också igen mannen.
Madeleine Haga är betydligt mer framfusig än Johan Berg.
Karins kakadua nämns igen. Det var länge sedan sist.
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Ibland kändes allt som hänt den senaste tiden så overkligt. Som om han svävade en bit ovanför marken och betraktade tillvaron på avstånd.

Han hade hört att Norrström återigen bodde i familjens hus i Kyllaj på norra Gotland och rörde sig fritt på ön.

Humor/svart humor:
Jag som blev förtjust i Goldie Hawn efter att ha sett filmen ”Tjejen som visste för mycket” log åt namnvalet för tiken.
”I natt var det svårt att tro att du är sjukskriven”.

Promenaden från lägenheten på Mellangatan gjorde henne genomfrusen, fingrarna var våta och iskalla.

Privat sorg:
Knutas funderar mycket på livet. Mest det långa äktenskapet och tvillingarna. Allt familjen gjort och upplevt tillsammans.
När Karin passerar Tingstäde kommer alla mörka tankar tillbaka från ungdomstiden.
Knutas pendlar mellan lyckostunder och stunder i svarta hål.

Hon kan tillbringa timmar i tornet. Det är som en tillflyktsort för henne.

Antal mord/dödsfall:
1,2 eller 3?
Sista två meningarna:
Då startade motorn, gasen trampades i botten och bilen körde rakt emot honom. X hann känna igen X ansikte bakom ratten.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
EN SENSOMMARVARM MORGON i september försvinner treåriga Vilma från skönhetssalongen där hennes mamma arbetar…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

6 tankar på “Du går inte ensam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s