Månadsarkiv: september 2022

KällingKnuten

Publicerad den av
29

Vi kände att vi var lite frusna och fikasugna och behövde varmt kaffe i oss. Just då körde jag sakta bil genom socknen Stånga och Solveig såg skylten med möjligheten. Eftersom det inte fanns några andra fordon på vägen kunde jag göra en snabb gir åt vänster.

Medan Barbro fixade till kaffe och tilltugg fick vi annat att tänka på. Snart hade vi glömt att vi ett bra tag längtat efter den heta drycken. Här fanns massor av intressanta saker att njuta av.

Barbro berättade att hon jobbade med betong. Det slumpade sig att vi köpte två saker som hon gjort. En från varje bild.

Lammskinn har vi köpt några gånger under våra Gotlandsår. Jag har exempelvis berättat om fåtöljen Frank som står i bibblan och som vi ofta sitter i. På fotpallen framför honom finns det numera också mjukt lammskinn.

Jag lät bilderna avlösa varandra bara för att visa att det finns ett härligt utbud av olika tekniker och material i lokalerna. Det rör sig om allt från konst, smycken, textil, trä, ull, lammskinn, betong, vävt, tovat, stickat till keramik. Ungefär 16-17 olika hantverkare turas om att stå i den härliga gotländska hantverksbutiken. Måste berömma Barbro för att kaffet smakade extra gott denna lite frusna lördag. Tilltugget var också mums. 🙂

Härlig gutniska på ”gräspratarna”. Här kommer en spontan chans för dig som vill klättra uppför ett berg under november. Kan du på ett bra och lätt sätt berätta vilken igelkott/pinnsvein och mullig kvinna som numera bor i vår lya får du en meter upp för varje rätt svar.

Mosebod och Herrbodi

Publicerad den av
12

Svårt att förstå att Stora Karlsö en gång i tiden var Gotlands största fiskeläge. Under 1830-talet fanns på Stora Karlsö ett 80-tal fiskebodar och bodde ungefär 300 personer på den lilla ön. De allra flesta av dem var män. Numera finns det bara kvar två bodar. Här ser du stenboden Mosebod som ligger i hamnområdets östra del.

Stora Karlsö ägdes av gotländska bönder och marken var uppdelad i beteslotter. För varje beteslott kunde bonden ha ett visst antal får på bete. Endast de som hade beteslotter hade tillåtelse att jaga på den lilla ön. Men fisket var fritt så många kustbor sökte sig hit. Inte konstigt alls eftersom ”alla” kände till att Karlsöarna alltid varit fiskrika. Det fiskades strömming och flundra med nät och pilkades torsk. Det gynnsamma läget och för att vinna timmars slit med att ro gjorde att alla de här små övernattningsbodarna kom till. Då var de ju nästan på plats för sina arbetsuppgifter.

Här ser du andra resterande fiskeboden, som bär namnet Herrbodi, och ligger väster om restaurangen. Undra om de snabbt bytte skylten till Dambodi när de hade fint besök?

Under lördagskvällar och söndagar var fiskarna lediga. De kunde de ägna sig åt varpakastning och andra sociala aktiviteter. En del rykten talar annars om sjöslag när spriten flödade som värst. Anekdoter har spridits med vinden.

Men till rättvisan hör saken att fiskeläget hade egna ordningsregler och en egen hamnrätt och domare- hamnfogden. Den som bröt mot hamnrätten riskerade att bli satt på ”staini”. Vad som syftades på var ute på Aurbacken, en klippa utanför Norderhamn. Med tanke på att få kunde simma och det var ungefär 500 meter till säker mark kanske de både hann ångra sig, nyktra till, bli en aning rädda m.m. Till slut blev de hämtade.

Så här såg det ut en gång i tiden. I slutet av 1800-talet minskade fisket och bodarna plockades ner eller stod kvar och förföll. Det finns två stora orsaker till förändringen. Jordbruket på Gotland utvecklades. Det fanns på hemmaplan sysslor året runt. Dessutom blev det vanligare med motorer på fiskebåtarna. Plötsligt tog det inte så lång tid att ta sig till Stora Karlsö. De kunde åka hem igen innan det blev mörkt.

85. Levide kyrka

Publicerad den av
12

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Levide kyrka är en av de 17 absidkyrkorna. Koret uppfördes under 1100-talets senare del. Tornet byggdes i mitten av 1200-talet.

Interiören är unik i sitt slag. Det breda treskeppiga långhusets nio kryssvalv uppbärs av fyra massiva pelare. Allt och alla kom inte med på bild. Jag uppskattar här det ”breda” som kallas för hallkyrka. Antagligen har de haft tyska förebilder.

Kvadermålning är vanligt i de gotländska kyrkorna. Tekniken går ut på att imitera murning med olikfärgat stenmaterial. Tidsmässigt kan jag berätta att tekniken förekom på Gotland från cirka 1230 till slutet av seklet. På 1300 talet förekom den inte. Den vanligaste färgkombinationen är grått-rött. En expert har delat in fyra olika typer av kvadermålning. Denna är typ 2, som innebär kvadermålning med enkla ornamentala tillsatser.

Altartavlan av trä är utförd av Johan Bartsch 1662 och målades året efter.

Predikstolen är från 1600-talet.

Dopfunten är också från 1600-talet.

Det finns ett Triumfkrucifix från 1100-taltet, som numera går att ses på Statens Historiska Museum. Om jag förstått det hela rätt så är ”reserven” från 1300-talet och det enda bevarade medeltida inventariet i Levide kyrka.

Ovanför altaret finns det för mig lite röriga målningar.

Men det fanns många andra kalkmålningar som tilltalade mig. Underst ser du den helige Kristoffer som bär Jesusbarnet över floden. En sådan bild fanns ofta väl synlig i medeltida kyrkor. Budskapet var att den som sett bilden under dagen var skyddad mot ond bråd död. Personligen vet jag hur viktigt det är att ha skyddsänglar. Utan dem hade jag inte suttit här och skrivit dessa ord. Jag hade inte ens hunnit börja skolan. Några episoder har jag berättat om i våra två kåseriböcker. Andra har ännu inte kommit på pränt. ❤

Tänkvärda ord:
”Vilken skada att erfarenheten kommer först vid den ålder då krafterna sinar.”
Eugène Delacroix

Breakfast in Lörgeudd

Publicerad den av
16

En av våra numera väldigt många favoritplatser är Kyllaj på norra öjn. Fiskeläget och hamnen ligger intill Valleviken. Tidigt på morgonen ställde vi ”Den lilla blå” på grusparkeringen vid hamnen. Jag tror han var nöjd både med utsikten och att slippa hoppa omkring som sist vi var här. Istället tog vi av cyklarna och lastade därefter proviant och kamerautrustning. Vädret var perfekt för en utflykt på två hjul.

Starten var en riktigt brant backe förbi några hus och ”vikutsikt”. Pulsen steg rejält. Sedan planade grusvägen ut, förutom hålorna som vi sicksackade mellan. 😉 Det var betydligt smartare att cykla än köra bil. Förra gången vågade vi aldrig vika av, köra in på någon ännu mindre brant väg eller stig. Skyltar slösas det inte om till alla smultronställen. Inte konstigt alls. Då skulle det snabbt uppstå trafikkaos.
Nu var vi bombsäkra på att hitta rätt till Lörgeudd. En stund stannade vi först vid en härlig utsikt över Valleviken. Förra gången när vi körde bil gjorde vi också stopp på detta ställe. Då hade precis två män, som sovit i ett tält, vaknat.

I rätt väder är det ofta magiskt att uppleva en tidig morgon. Se lugnet och hur allt stilla börjar vakna upp i naturen. Det doftar också på ett speciellt sätt vid den tidpunkten på dygnet. Friskt och orört.
Du ser stenmuren vid boden i Lörgeudd. Den minner om en historia från kalktiden när kalkladans murar omgärdade träbaracken längst ut på udden.

Stolparna i vattenbrynet skvallrar om ett större bryggbygge från den tiden.

Två ruiner av två kalkugnar finns kvar på halvön. Den äldre byggdes 1662 och var i bruk fram till början av 1700-talet. Den yngre och bäst bevarade ugnen uppfördes 1870 och användes under drygt 20 år.
Till vänster på bilden över denna text ser du inseglingsmärket Lörgebacke kummel.

Lite länger upp på en ”kulle”, till vänster om fotot, satt vi och åt frukost. Vi hade bra utsikt över båtar, fåglar, den stora ”grushögen” på Furillen och mycket mer. Som vanligt bröt vi upp när det var som bäst.

Det blev mer rörelse på tillbakavägen. En del skulle ut med båt. Andra motionerade på olika sätt. Vi satte på cyklarna bakom bilen och åkte vidare till nästa vik, Hideviken. Dumt nog var badkläderna inte med. Vad mycket som hinns med när turerna startar lite efter fem. Kanske var det halvsex den här gången. Sovmorgon. 😉

En morgongåva av rang

Publicerad den av
19

Vad göra om man vill imponera på sin svärfar? Jakob Dubbe växte upp under fattiga och enkla förhållanden. Tidigt visade det sig att Jakob hade näsa för goda affärer och i slutet av 1790-talet var han en av Gotlands rikaste män. Problemet var att han blev stormkär i Anna som var dotter till tullchefen Torsman i Visby. Annas pappa var inte imponerad av uppstickaren Jakob. Såg honom kanske som en dagslända. Ville absolut inte gifta bort Anna med Jakob.

Jakob var van att få som han ville. 1798 byggdes Gotlands första sommarhus, som en morgongåva till Anna. Hennes pappa blev troligen impad och veknade. Därmed fick Jakob sin Anna.

Barockhuset som i folkmun kallas för Annas Nöje är byggt i sten och är två och en halv våning högt. Det märkliga som säkert skulle imponera på människorna som bodde i Katthammarsvik var att huset är dubbelt så brett som långt.

I sovrummet finns vad som tros vara den första garderoben på Gotland. Även balkongen kan vara den första i sitt slag på ön. Köket gick i Carl Larsson anda. Det rymliga skafferiet i Annas nöje var supermodernt på den tiden.

Här har jag och Solveig förflyttat oss ut till bryggan i Katthammarsvik.

Orten blev strax före sekelskiftet en mycket eftertraktad semesterort på öjn. Välbeställda personer uppförde en rad sommarvillor i schweizerstil. Många av dem hade stora imponerande glasverandor. Extra fint skulle det vara i tävlingen av klass.

Så här såg naturen ut när vi var här på bryggan lördagen den 19 mars. Då när vi njöt av en uns av en kommande vår. Solen värmde våra vinterbleka kinder. ”Bosse & Solveigs nöje” kändes helt gratis.

Museet i Norderhamn

Publicerad den av
17

När damtrion i familjen var på Stora Karlsö i augusti passade de på att besöka detta museum i Norderhamn.

Jag funderade några sekunder på om det kunde röra sig om en matglad gråsparv och kanske en nertonad domherre. Sedan gick tankarna över till en havsörn och en kungsörn. Finns det någon expert bland besökarna så pip till via tangenterna.

Den fonden tycker jag är superläcker. Skulle troligen varit intressant att sitta där och lyssna på en god talare.

Stora Karlsö är vida känd för sina fågelberg på västra sidan. Det sägs att under våren och försommaren häckar här de flesta av öns cirka 16 000 par sillgrisslor. Både nämnda sillgrisslan och tordmulen lägger bara ett enda ägg. Föräldrarna är rättvisa och turas om att ruva. Sillgrisslans ägg har många mönster och skiftar i vitt och turkos. Äggen har spetsig form som passar perfekt vid stående ruvning.

Vill du se mer av utbudet får du någon gång ta en tur med båten från Klintehamn. Välj en solig vindstilla morgon. 🙂

De flesta av fynden som hittats på ön är i grottan Stora Förvar. Tänk att det var där de hittade Gotlands äldsta människoben, 9 500 år!
De flesta av fynden förvaras på Statens Historiska Museum i vår huvudstad. Men det finns även som du ser ovan föremål utställda på detta museum.
Imorgon ska jag visa ett helt annat ”nöje”. 😉

Kolerakyrkogårdar

Publicerad den av
10

På vår cykeltur i Fårösund stannade vi till ett tag vid Franska kyrkogården. Under Krimkriget fanns på området en engelsk-fransk flottenhet.

Den ruggiga sjukdomen med kraftiga diarréer sprids via förorenat dricksvatten. Vattenstandarden är otillräcklig i de länder som kolera uppträder. Ibland kan det ske efter naturkatastrofer som jordbävningar.

Bakterien som är boven heter Vibrio cholerare och trivs vid låga salthalter i sötvatten. Enligt Folkhälsomyndigheten finns inte kolera i vårt avlånga land.

Patron Grubb som lät bygga ett kolerasjukhus här på platsen hade ingen större användning av det. För förloppet gick fort och oddsen för att överleva låg otäckt nära 0 %.
De avlidna begravdes av prosten Lyth. Offren för kolera lades i kalk. Deras fartyg sänktes till botten i havet.

Vid samma tid, 1854, begravdes ett tjugotal engelska örlogsmän på udden Ryssnäs på Fårö. Bilden är från ett inlägg 2019.

Den gäckande grönkullan

Publicerad den av
6

Jag minns den tidiga morgonen mycket väl. Hur vi först gled omkring på vägar som vi kört flera gånger förut, för att sedan välja en helt ny – en raksträcka med låg sol i ögonen.

Vi hade några fasta punkter på agendan, men gott om plats för spontana stopp. Det första var en planerad start på sommarmorgonen. Efter att ha haft flyt ett tag med att hitta nya orkidéer tänkte vi hitta en grönkulla i detta änge. En art som varken lyser med starka färger eller växer överallt. Här på Gotland finns den på få platser. Östergarn prästänge är ett av dem.

Jag som tyckte det var så trivsamt i bilen insåg snabbt att min tanke på hur änget var ordnat stämde väldigt illa med sanningen. Inte ens en skylt där det stod Välkommen Bosse! Gå till höger här så ser du efter 44 cm den första Grönkullan som… 😉
Sanningen var att vi var fel klädda. Stövlar var det första som saknades. Så blöta vi blev. Jag frös snabbt. Mysigheten från bilturen fanns bara kvar på parkeringen.
Men Solveig stannade till och tog macrobilder. Här har du några av dem.

Själv blev jag först med att gå ut genom den bakre utgången och snabbt ta mig upp på torra land – stora vägen.

Du som följer gotlanduppochner regelbundet har säkert sett de två vyerna förut. Den här gången tog vi inte den branta trappan upp till siluetterna och fiket i gamla skolan hade ännu inte öppnat. Istället var det ”golvvärmen” i ”Den lilla blå” som lockade mest.

Bilen var parkerad vid kyrkan. Änget ligger precis intill. Vad många smultronställen det finns inom en liten yta i de här trakterna. Nu var frågan var vi skulle inta frukost. Helst ville jag ha havsutsikt. Så blev det också. Men det är en annan historia.

En vallmo i utkanten av kyrkogården får avsluta vår blöta vandring i Östergarns prästänge. Hur det gick med grönkullan? Den här gången gäckade den oss. Men nästa sommar kanske…

Tranhustornet

Publicerad den av
11

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Vi tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på. 😉

I slutet av 1290-talet byggdes sannolikt marktornen i Nordemur. Ett av dem är Tranhustornet.

Det cirka 17 meter höga Tranhustornet är det första på bilden.

Precis om med de flesta andra marktorn har Tranhustornet varit fem våningar högt en gång i tiden. Då med bjälklagen av trä. Namnet kommer från en karta på 1700-talet som visade att det kokades tran i huset.

Nu har vi gått in på insidan. Då slog tanken mig att den närliggande tvärgatan säkert heter Tranhusgata på grund av tornet. Där hade jag fel. För gatan har haft ett eget tranhus.

Liksom många andra marktorn saknas det en vägg på insidan.

Det handlar alltså inte om goda tranbär. Tran är en flottig olja som kunde utvinnas ur fisk och säl. Tranoljan var bra att ha förr till lyse i lampor och smörjmedel till läder. En på den tiden ekonomisk betydelsefull produkt. Baksidan var kanske att det doftade rutten fisk lite för mycket i omgivningarna. 😉

Para ihop foto och månad

Publicerad den av
38

A

B

C

D

Månader som är aktuella i finalen:
Maj, Juni, Juli och Augusti.
Regler/Poäng:
Tävlingstiden är mellan 9:00-21:00
Varje rätt inkommande kombination ger följande poäng.
10-9-8-7-6-5-4-3-2-1
Svara helst så här:
A-Månad, B-Månad, C-Månad, D-Månad
Chans att vinna och komma på pallen:
3 deltagare har chans att vinna titeln Fotomästare 2022. Hela 17 deltagare har chans att komma på pallen och få en Skrap-Kryss. Sedan finns för ALLA deltagare prestigen att få högst poäng i finalen. Maxpoäng är 40 poäng. Stort LYCKA TILL!

PoängBild ABild BBild CBild D
10WiolettanWiolettanAnita LAnita L
9Anita LZnoggeBlomsterbönanEva-Lotta
8Eva-LottaAnita L Gunnel
7Eva RIng-Britt Primrose
6   Gunilla W
5    
4    
3    
2    
1    

Priser:
Alla på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Den som vinner är Fotomästare 2022. Regerande mästare är Maj Johansson. Ikväll lämnar hon över bucklan till en mycket värdig vinnare. 😉
Vid samma poäng avgör den som nådde summan först i finalen.
SLUTTABELL: ❤ = Skrap-Kryss
120 poäng:
1. Anita L ❤
63 poäng:
2. Ing-Britt ❤
55 poäng:
3. Minton ❤

49 poäng:
4. Znogge
40 poäng:
5. Eva-Lotta
24 poäng:
6. Lisbeth A, Louise P, Anne B och Lena W
21 poäng:
10. Jennifer L
20 poäng:
11. Wiolettan
16 poäng:
12. Ann-Terese Å, Christel B, Laila L, Åse H, Ditte, Karin E och Maj J
15 poäng:
19. Eva R
14 poäng:
20. Gunilla W
9 poäng:
21. Blomsterbönan
8 poäng:
22. Annika So, Peter L, Hans F, Anna B, Lotta T och Gunnel
7 poäng:
28. Primrose
0 poäng:
29. Liv G.K, Signhild H, Börje C, Inger B, Saga H, Marie K, Margareta G, Anki A, Emil L, Marie T, Inger A, Greger, Kenneth N, Lena C, Katarina O, Mia J, Susan A, Susie B, Inga-Lisa K, Lollo, Annika Sä, Kerstin N, Camilla S, Birgitta H, Dan P och Kenneth J
1 minus poäng:
55. Agneta MP 😉
Övriga
56:e plats