Etikettarkiv: Söderport

Vi cyklar runt; del 3-4

Publicerad den av
11

Vi njöt av sträckan längs med mur och Almedalen. Nu har vi kommit fram till där muren svänger söder ut. Porten där den glada baggen sitter heter Lilla Strandporten.

Här tar muren ”paus en bit”. Det finns med andra ord ingen ringmur runt hela Visby innerstad.
Efter vi cyklat på Tage Cervins gata bar det vänster upp till Donners Torg. Vidare in på södra delen av Strandgatan, där vi passerade landshövdingens bostad. Vi gottade oss av utsikten från Slottsterrassen och insåg efter en stund, att nu gällde det att ta fram sisun inom oss. Undra vad det heter på gutniska? Rauki flinta?

När bilderna skulle redigeras insåg vi att det fanns inte en enda bild från den tuffaste etappen längs Södra Slottsgränd, där vi stegade uppför med cyklarna bredvid oss. Kamerorna var i cykelkorgarna. Påläst som jag var, kände jag till öppningen där vi återigen skulle befinna oss utanför ringmuren. Cyklarna fick vi bära uppför en gammal liten trappa. Sedan var det som vi kom in i andra andningen. Efter en slurk dricka återkom energin. Men vi valde att leda cyklarna tills det blev lite planare igen. Några bänkar såg frestande ut. Antagligen var vi för trötta för att våga sätta oss en stund. Kanske hade vi ”växt fast”. 🙂

När Solveig såg fina blommor åkte en kamera fram igen.

Extra kul var det för mig som gjorde min premiärtur längs södra muren. Den enda gången jag sett en bit av muren där, var när vi förra året bodde en natt i närheten och körde bil genom Skansporten. Veckan innan C tog fart. Solveig däremot har vandrat runt muren med våra döttrar. En av våra tjejer älskar att gå runt muren och fota. Så jag har sett fina foton härifrån tidigare.

Det här var en vacker sträcka. Trots att vi inte såg något hav. 😉 I en sänka i Södergravar fanns en liten mysig fotbollsplan med två mål med nät. Där hade jag älskat att lira. Bredvid fanns en lekplats. Borde nästan varit helt skyddat från vinden.

Så nådde vi välbekanta Söderport och kom in på plant asfaltsstråk. Endast en land-etapp kvar tills målet hägrade i ”Muren runt”. Den etappen från förra lördagen kommer i morgondagens blogginlägg. Idag hade det nästan varit för varmt för att cykla rundan.

Raggarnas mest populära stråk

Publicerad den av
23

Adelsgatan innanför muren i Visby har haft många ”ansikten”. Tänk om gator kunde tala? Då hade vi fått reda på exakt vilket år under medeltiden som gatan, som då gick ända fram till Stora Torget, kom till. När Söderport byggdes på 1300-talet fick Adelsgatan som haft många namn, Södergatan är ett av dem, större betydelse. För att inte tala om när järnvägen blomstrade som mest på Gotland och centralstationen låg utanför Söderport. Du kan säkert tänka dig vilken trängsel som förekom en lördag på stråket mellan Söderport och Wallérs plats, som är Adelsgatan sträckning i ”modern tid”.

Från början var gatan en bostadsgata. När exakt som den gick till att bli Visbys stora affärsgata vet jag inte. Men givetvis berodde uppsvinget på att järnvägen anlades och turismen tilltog. Verksamheterna i fastigheterna har sannerligen skiftat genom åren. Vad kul det varit att läsa på om de olika verksamheter som förekommit på Adelsgatan. I ”åttan” som du ser på fotot hade Karl Lindell ”Lindell Vagnmakeri” 1876-1910. Ada Lindell stod för ”Adas Modeaffär” 1890-1937. På 1930-talet huserade ”Visby skriv maskinaffär” för att nämna de äldsta företagen.

Spelade skyltningen lika stor roll långt tillbaka i tiden? JA! Svarar jag bestämt på min egen fråga.

En snygg logga och skylt som sticker ut från mängden ger också guld i kassan. Familjeägda bolaget Wisby Ur & Guld har funnits på Adelsgatan 32 sedan 2000. Jag läste att företaget värnar om en levande innerstad och det ansvar som gäller för Visby som världsarvstad. Extra viktigt under den speciella tid som vi levt i sedan förra våren. Där butiksdöden fått fäste.

Vid mitt personliga premiärbesök på Adelsgatan, en regnig pingst i början av 90-talet, var gatan öde. Det har den definitivt inte varit vid senare semesterbesök. Under högsäsong är det trångt under många timmar på dygnet. Men de senaste tjugo åren har antalet butiker och restauranger som har öppet året runt minskat rejält till antalet.
1964 blev Adelsgatan enkelriktad. För det var faktiskt så att det förekom biltrafik innan dess. Under 1960- och 1970-talet kördes raggarbilar i stor utsträckning på gatorna i Visby. Adelsgatan var det mest populära stråket för raggarna. 1987 ändrades biltrafikreglerna markant inom murarna och år 2002 blev Adelsgatan permanent gågata. På tal om bilar. I en av fastigheterna på Adelsgatan såldes bilar. Då syftar jag inte på de trefärgade bilarna i en påse, där den gröna är min favorit? Vilken är din? 🙂

Hade inte varit helt fel att sitta där en ljum sommarkväll med näsan mot havet.

Under denna tidiga morgonpromenad har vi nått sista huset, som har nummer 48 på fasaden. Här har vi varit många gånger, sedan vi flyttade till Gotland, för att få våra tänder ompysslade.
Vi valde att gå samma väg tillbaka och fylla på bildbanken. Givetvis vek vi av några meter till höger för att…

… njuta av vår hemstads utsikt ner mot havet. Fortfarande händer det att vi nästan får nypa oss i armen för att inse att vi faktiskt bor i denna fantastiska stad, med all sin mäktiga historia och charm. ❤

Det ser ut som det är helt folktomt. Så var inte fallet i lördags morse. Men under vår timmes promenad skedde en markant skillnad. På tillbakavägen hade antalet personer som vi mötte fördubblats flera gånger.

Då var vi tillbaka på Södertorget. Snart rattade vi mot ICA Maxi för att hämta veckans varor.

En halv cykel får avsluta inlägget. Men det kommer fler blogginlägg om gatan på A. Nästa inlägg handlar dock om något otäckt. Välkommen tillbaka. Om du vågar. 😉

Söderport

Publicerad den av
20

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Vi tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på. 😉

Namnet Södeport är högst troligen från medeltiden och nämns i de äldsta kartorna.

Här har vi cyklat in många gånger. Under trängseltid har vi oftast parkerat cyklarna i c-ställen utanför.

Genom Söderport kom landsvägen från södra Gotland in i Visby. Alldeles innanför ligger Södertorg som vi skrivit om tidigare. När järnvägen kom igång på allvar 1878 låg stationen nära porten. Det måste varit trångt med hästar, vagnar, gående, cyklande, resande m.m. och när bilantalet ökade rejält blev det till slut ohållbart med endast en öppning i muren.

Därför togs två gångportar upp 1947. En till vänster och den andra till höger om ”bilporten”.

De är endast tillåtet att köra bil IN genom porten. UT får bli genom någon annan port. Om du inte tillverkat en bil med vingar på. Personligen vet jag inte vad det är för regler för den typ av fordon. 😉

När jag tänker efter har jag bara cyklat genom den ena porten, den norra.
Lite sorgligt är det när jag läser om tullhuset som revs i samband med när gång & cykelportarna kom till. I tullhuset fanns väl bevarade väggmålningar och kakelugnar.
På tal om att vara ute och cykla i livet. Förra sommaren strulade till sig när en lastbilschaufför skulle köra in genom porten. Fordonet drog med en bit av valvet och porten fick stängas av ”en stund”. Kanske satt personen och sjöng högt på den gamla sången ”Håll till höger Svensson, annars slutar det med en smäll…”
Jag hade inte vågat köra in där med ett brett fordon. Ofta blir jag impad av yrkesförares skicklighet att bemästra trånga utrymmen. Som att vända på en gammal hederlig femöring.

Alla dessa grymheter

Publicerad den av
18


Korset vid Solberga. Korset är rest till minne av de tusentals gotländska bondesoldater som ligger begravda i en massgrav.

1300-talet var ett dystert århundrande för Gotland. Först hade Handelsförbundet Hansan skapat motsättningar mellan bönderna på ön och borgarna i staden Visby. Sedan slog digerdöden hårt mot ön. Uppskattningsvis strök en tredjedel av befolkningen med i farsoten. Som en sur efterrätt kom danske kungen Valdemar Atterdag med sina vältränade och välutrustade soldater dit sommaren 1361. De objudna ”gästerna” värmde först upp mot dåligt utrustade och stridsovana gotländska bönder på västkusten. En av drabbningarna skedde i Mästerby.

Den avgörande och ojämna striden mellan bondesoldaterna och de krigsvana danskarna utspelade sig medan borgarna stod på ringmuren och såg på när mellan 1800-2000 män slaktades. Den riktiga sanningen om varför stadens borgare sänkte ner fällgallren och låste stadens murar in till Visby när bönderna närmare sig är mångbottnad.

Många har säkert trott att dödssiffran varit överdriven och ökat för varje år genom muntlig tradition. Tyvärr visade sig sanningen överensstämma med legenderna när massgraven på Korsbetningen öppnades 1928. Det var ingen vacker syn som mötte ”grävarna”. Några av dem har skrivit om den sorg de upplevde vid upptäckten av de nedkastade kropparna med sina avslöjande ställningar. Jag vill inte scanna de svartvita fotona som jag sett i böcker. Vilken grymhet. Jag som helst vill tro på en rättvisa efter vårt jordeliv undrar såklart…

”I Herrans år 1361 på tredje dagen efter Jacobi föll gutarna framför Visbys portar i danskarnas händer. Här är de begravda. Bed för dem”.

Eftertext:
De döda soldaterna begravdes i stora massgravar på Solberga klosters område, en liten bit från Söderport.

 

 

 

 

Vi delade på oss, del 1

Publicerad den av
22


Det sägs att ungefär 40 000 besökare deltar i Medeltidsveckan varje år. Några av dem tältar här utanför muren. Blir jag sugen? Nja. Jag gillar varken att tälta eller dra ut i fält. 😉
Jag cyklade förbi utanför där i morse och det var ”lite spring” för att få komma in på ”hemligställena”.

Undra om denna duo bor på den udda campingplatsen eller har en lyxsvit på ett hotell. Jag har sett en och annan deltagare som pratat i mobil. Lite kulturkrock enligt mig. Som om Fred Flinta skaffade sig Facebookkonto. 😊
Solveig skulle denna eftermiddag på ärenden utanför muren. Därför delade vi på oss vid Söderport. Efter det att jag parkerat cykeln planerade jag att gå Adelsgatan fram och tillbaka och ”spana av” Söder Torg för att plåta olika medeltidskläder.

Antagligen tyckte bokhandlaren att det var för varmt inne, så han satte sig vid ett bord utomhus för att locka med böcker. 😉 Eller så var sanningen så här:
”Nu kommer du inte undan Björn.”
”Jag förstår det.”
”Kan du gissa var jag kommer ifrån?”
”Halmstad.”

Efter att ha gått fram och tillbaka i trängseln på den välkända sommargatan i Visby bytte jag taktik. Varför ska jag jaga medeltidsmänniskor? Det är betydligt smartare att göra tvärtom. Sätta sig på en ledig bänk och låta dem komma till mig. Enda problemet var att människor med nutidskläder (inte nudistkläder) hade fräckheten att gå i vägen framför min lins. 😊 Här kommer ett urval av alla foton jag hann ta på bänkstunden i solen. Vilket foto gillar du bäst? Varför?











Det var en varm augustidag. Imorgon kommer Solveigs taktik, del 2.