Bäst bevarade medeltidshuset på landsbygden


Vi har förstått att den bevarade medeltida bebyggelsen på Gotland är unik för Sverige. En orsak var tillgången på sten som gav fantastiska möjligheter att bygga robusta byggnader i olika sammanhang. Allt från kastaler, bostadshus, lador m.m. Med hjälp av den lättbrutna kalk- och sandstenen skapades byggnader som stått sig väl genom alla år.

På mitten av 1200-talet byggdes stenhuset. Den främre delen som var en låg och liten vardagsstuga raserades tyvärr på 1800-talet och är ombyggd till smedja. I stugan åt, sov och arbetade familjen.

Packhuset är uppförd i tre våningar. En förstuga och kammare finns i bottenvåningen. Taket i det förstnämnda har kryssvalv medan kammaren har tunnvalv.

En smal stentrappa går upp till en andra våningens enda rum, högstugan, med bjälklag i taket. Förr fanns det i rummet målade glasfönster och här hölls fester.

Alla fototekniker måste tas till. 😊 För det är ett begränsat utomhusutrymme för oss intresserade och utanför är det privatägt.
En annan trappa leder inomhus upp till vinden som har tunnvälvt tak och hissport på gaveln. Förr fanns även en loftgång och trappa till övervåningen.

Här fick vi fotografera från vägen för att få med sista långsidan.

Fotnot:
Till Vatlings i Fole hittar du lätt. Om du åker väg 147 från Visby mot Slite finns en avtagsväg till vänster, en liten bit från Hejdeby kyrka. Om du vill se ett till historiskt stenhus, är det bara en mil till Lauks i Lokrume, som vi redan skrivit om i bloggen.

Strandgatan; etapp 4 -Liljehornska huset

Under Visbys storhetstid, från mitten av 1100-talet till en bit in på 1300-talet, blomstrade handeln. Strandgatan var paradgatan och kallades för dåtidens Manhattan. Gatan låg strax intill hamnen med kaj. Det var alltså vatten där nuvarande Almedalen ligger. Vilken mäktig syn det måste ha varit för dem som kom in till Visby med ett skepp och blickade in mot mer än 20 vita, pampiga, höga packhus som stod på rad längs Strandgatan bakom sjömuren. Vi kommer att i några blogginlägg ta med dig längs med kullerstensgatan.

Inga rullande plåtsaker synliga. Då vågade jag ställa mig i mitten av den tomma gatan. Vi är på väg mot det vita huset längre ner på gatan.

Med sina 28 meter är Visbys största packhus mäktigt. Fem våningar högt och hopbyggt med ett lägre medeltidshus.

Namnet kommer från en garvare vid namn Liljehorn som var ägare under slutet av 1800-talet.

Men det som fascinerar mig mest är en annan man som i början av samma sekel hade nyckel till porten och kontor och en ståndsmässig stadsvåning i huset.
Mannen hette Jacob Dubbe och var en känd förhandlingshård handelsman och skeppsbyggare. Om denna speciella man finns det många skrönor. Vilka som är sanningar, halvsanningar eller enbart skrönor är svår att reda ut på 2000-talet. Dubbe beskrivs som en person som växte upp under fattiga förhållanden och gjorde en klassresa till rikedom och framgångar på flera yrkesplan. Privat skaffade han sig flera ovänner som var avundsjuka och som satte igång rykten av olika slag. Sammanfattningsvis verkar Dubbe har varit en blandning av god och ond. Under många år svävade hans ande över det Liljeholmska huset.

Nu kommer otäckheter.
Jacob Dubbe skulle enligt rykten haft stygga hemliga besök. Som exempel nämns att djävulen hjälpte honom att räkna hans blodpengar. Därefter förvandlades besökaren till en svart hund med brinnande ögon.

Här har jag gått uppför en gränd för att få med en av sidorna.
Helt sant är i alla fall att 1985 förstördes tak och takstolar vid en brand. Då genomgick Liljehornska huset en av många renoveringar genom åren. Idag är det bostadshus med lägenheter. Undra hur många och stora de är? Skulle du våga bo här? 😉

Lika bra att få med ett foto från andra sidan också, innan vi gick uppför gränden. Mitt nästa hemliga projekt kan bli att fixa till liftar med mysiga korgar en tio meter upp i luften i varje gränd. Det ska vara gratis att åka nerför och kosta en slant uppf… Inte värt att skriva mer. Om någon skulle få för sig att låna mina planer. 😉