Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
En lagom lång ”bilsträcka” från vår bostad i Visby. Satte vi bilen vid fiskeläget hade vi nära till tre härliga bensträckareturer, som gick att både korta av eller förlänga till hur långt om helst. Berodde oftast på hur kall vinden var i ansiktet.
Oftast ville jag avsluta med fiskeläget. Det kändes fel att hoppa över det. Självklart har alla årstider sin charm. Men den skaver minst …
Den lilla blå parkerades och ”huvudjakten” var därefter att hitta…
A. ETT FISKELÄGE ❤ (Endast 2 av 25 som fixade det) B. EN UNIK ORKIDÉ C. EN UTOMHUSTOALETT
Decembertips/Bloggtips: Glöm inte att besöka https://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com/ som idag tar över stafettpinnen. En trevlig tradition. Hjärtligt välkomna dit. Hennes första lucka handlar om en kvinna som fyller 65 år idag. Helt otroligt. Jag missade inte ETT ENDA avsnitt av denna kultserie. Gå in och se vilken det är…
Deltagit under alla ABC-kvällar: Lena W, Ethel, Lizzanpizzan, Blomsterbönan, Sussie, Minton, Niffe, Kerstin N, Lisbeth, Znogge och Anita. Extra tack till ni elva.
Framgångsrikaste mannen: Emil
Bäst i släkten: Lizzanpizzan
Mästaren i ”Grändernas stad”: 1. Eva-Lotta, 73 p. 2. Ingrid, 63 p. 3. Lena W, 49 p. 4. Lizzanpizzan, 41 p 5. Thomas, 29 p 6. Znogge, 29 p. 7. Gunilla W, 26 p. 8. Kerstin Cecilia, 22 p. 9. Eva J, 18 p. 10. Anita, 15 p. 11. Minton, 11 p. 12. Eva R, 10 p. 13. Sussie, 9 p. 14. Lisbeth, 7 p. 15. Emil, 5 p. 16. Blomsterbönan, 3 p. Ingen Vinnare, 54 p. 😉
10 st Skrap-Kryss till följande kategorier: Vinnaren av ABC 2023. Blomsterbönan ❤ (När hon äntligen slog till nöjde hon sig inte med en 13:e plats.) Silver i finalen. Sussie ❤ (Stabilt rakt igenom.) Brons i finalen. Znogge ❤ (En pall utan Znogge skulle kännas oväntad.) Plats sex i finalen. Anita ❤ (En till av mina tävlingsveteraner som ofta levererar.) Plats tretton i finalen. Ingen Vinnare ❤ (Det hände även denna tredje gång. Långt ifrån i den alltför djupa bassängen. En enda meter ifrån toppen på Rebmevon. Jag trodde innan start att det skulle gå i år.) Men lotten bestämde vi oss för att skicka till Marie K av nedanstående skäl. ❤ Motivering: Har deltagit så många kvällar. Varit så rädd om de sura gubbarna 😉 som länge stod kvar där som en kvintett sega gubbar. Ändå inte kastat in handduken. Sådant brinner jag för. Först lämnat sjätte rätta svaret flest gånger. Znogge ❤ (Går det att bli mer överlägsen? Som tävlingsledare vet jag vad som snart ska hända.) Deltagit i alla trettio ABC-uppgifterna. Niffe ❤ (Nu får den blåa tärningen äntligen vila. Liksom Solveigs handled. Det behövdes några kast innan det blev en siffra mellan 1-11 igår kväll.) Framgångsrikaste mannen. Emil ❤ (Det var länge spännande och ovisst.) Bäst i släkten. Lizzanpizzan ❤ (Den titeln skulle jag vara stolt över. Väger tungt.) Mästaren i ”Grändernas stad”. Eva-Lotta ❤ (En hedrande titel att lägga beslag på.)
Till sist: Stort TACK till ni som deltog denna säsong. ❤
Här kommer femte rapporten från vårt besök på Bungemuseet. Givetvis finns där också ett fiskeläge. Det består av insamlade byggnader från de gotländska fiskelägena: bodar, båtar, bryggor m.m.
Fisket var förr en jätteviktig del av det gotländska livet. De flesta gårdar hade en egen eller del i en fiskebod vid stranden. Till boden hörde det till fiskerätt. Därmed kunde hushållets inkomst utökas och kosten varierades på ett nyttigt sätt.
Över strandbodarna reser sig en lysstång (löisarstang). I toppen hänger en järnkorg. Någon på land, ofta en äldre fiskare, tände eld på tjärved i korgen för att glöden skulle vägleda fiskarna hem under de mörka höstkvällarna.
En del bönder hade långt hem till gården. De övernattade därför i liggbodar. I dem fanns det både sovplatser och eldstad.
Den enklaste av bodarna kallades för Garnskuren. Den består av ett högt spetsigt trätak rest ovanpå ett varv av ofta knuttimrade stockar. Boden var avsedd för att förvara fiskeredskap.
Du som följt med på de andra fyra blogginläggen inser såklart att det finns en varierad kost av intressanta byggnader på Bungemuseet. Allt kommer inte med på gotlanduppochner. Men några till inlägg kommer det att bli därifrån. 😉
Uppgift: Legend på rinken Svar: 7 bokstäver Tävlingstid: 18:59-20:59 Regel: Bokstäverna ska vara exakt de rätta. Precis som i ett korsord.
Efteråt: Facit: GRETZKY Snabbast: ANITA LINDER ❤ 1 deltagare hade rätt. 14 hade fel och bjuder på kvällspoängen.
Aktuell tabell efter 18-30 uppgifter: X. Ingen Vinnare, 46 p. (Den osynliga skuggan har täten) 1. Sven-Arne Petersson, 43 p. 2. Wiolettan, 40 p. 3. Anki Arvidson, 33 p.
4. Thomas Petersson, 31 p. 5. Anita Linder, 30 p. (Kvällens raket) 6. Znogge, 27 p. 7. Eva-Lotta, 22 p. 8. Börje Carlsson, 17 p. 9. Minton, Primrose, 16 p.
11. Gunnel Moberg, 14 p. 12. Pia Boman 13 p. 13. Ditte Akker, Signhild Hortberg, Ethel Hedström, Maj Johansson, 3 p. 17. Mångmamma, 2 p. 18. Kerstin Johansson, 1 p. 19. Eva Johansson, Cecilia Ottosson, Laila Larsson, Inger Börmark och Greger Byskata, 0 p. 25. Övriga i hela världen. 😉 (Ingen Vinnare får vara med i gruppen ovan.)
Det finns en handfull fiskelägen som vi besökt flera gånger. Detta är ett av dem. Därför är bilderna från olika tillfällen. Skälet till att det inte kommit in tidigare på bloggen är att vi ville vänta in säsongens blåeld. ❤
Till Nyhamn åker man kustvägen 149:an, norr upp från Visby. Efter 15 km svänger föraren vänster in på en sluttande grusväg som leder rakt ner mot havet och fiskeläget.
Här bedrivs enbart fritidsfiske. Undra om duon fiskat eller bara varit ute på en skön morgontur i det spegelblanka havet?
Gistgarden där man hängde upp näten för att plocka ur fisken (avbaining), reda ut och torka näten. Säkert snackades det en del ”rövarhistorier” om mängd och storlek.
I den tjärade lilla träboden finns ett litet museum med sängplats, öppen spis och gamla fiskeredskap. Undra om det är corona-anpassat därinne? 😉 Bakom bodarna blottade båtar bland Blåhavet.
(Bosse Busar)
Endast två av bodarna är äldre än 1930-talet. Men det finns skrivna bevis på att det fiskades från denna trakt på 1600-talet.
Vi satt på bryggan och drack kaffe en kylig sensommardag. Då kom en äldre man ut på bryggan och tog sig vidare ut i vattnet, bland de rätt höga vågorna. En riktig viking, tyckte en av bryggkrabborna. Sista fotot är taget från bryggan.
Fiskelägena på Östra kusten ”duggar” ganska tätt.
Bodarna var färdigbyggda 1952 och hamnen är den enda fiskehamnen som är i funktion. Både för kommersiellt fiske och fritidsfiske.
Det måste vara känsligt för båtar som har fobi för vatten och lätt blir sjösjuka. 😉
Blogginläggets detaljbild.
På 1800-talet var Botvaldevik utlastningsplats för ex. kalk och trävaror. Det hade varit intressant att få se en filmsnutt från den livliga tidsepoken.
Det var soligt och vi hade en fin utsikt mot ön Sildungen. Men det var också en bitande kylig vind som inte passade ihop med en tunn vårjacka. På Gotland är det ofta inte långt till en helt annan väderlek, där en annan klädeskod gäller. Är bilen med på utflykten är det lätt att gardera sig. Sedan behövs det inte överdrivas. Därför får skidorna och skridskorna vackert stanna hemma – på sommaren. 😉
Väckarklockan i mobilen var ställd till klockan 03:00. Behövdes inte. Vi vaknade vid tvåtiden. Optimisten stod och betraktade himlen och tyckte det såg ljusare ut åt vänster. Realisten menade att det inte skulle synas någon soluppgång i natt. Innan klockan tre lämnade vi stugan och rullade iväg längs havet. Det var kallt om händerna, men skönt med en extra tröja innanför jackan.
Fiskeläget Vitvär såg spännande ut. Några tänkta episoder till ett bokmanus fladdrade förbi min näthinna.
Båtarna sov lugnt på magen.
Någonstans i mitt bakhuvud insåg jag att min älskade fru kanske hade en smula rätt. Trots att det var marginal till 03:47, soluppgångstiden i min app. ”En måste leva på hoppet”. 🙂
En svart bil körde förbi oss och försvann någonstans. Vi cyklade in på grusvägen efter parkeringen och började efter en stund ana konturerna av det berömda raukfältet Folhammar.
Vi låste cyklarna och började röra oss försiktigt bland ”Stenfolket”.
Bara att krypa till korset. Solveig hade rätt. Men episoden hade absolut sin charm och vi hade en chans kvar och kunde fortfarande leva på hoppet. Välkommen till del två.
I framtiden kommer jag att minnas de två nattcyklande turerna med njutbar nostalgikänsla. Självklart var det skönt att krypa ner i bingen. Rullgardinerna, i det sovrum som vi valde av tre möjligheter, släppte inte in något ljus. När vi vaknade var det soligt. Efter frukosten cyklade vi ut igen – tro det eller ej. Men efter lunch blev det bil till en annan känd udde på östra sidan.