Akt 6. Facit: DECEMBER

Vilken månad tror du bilden är tagen?
Skriv din chansning i en kommentar.
Månader som var aktuella:
Mars, Maj, Juni, Juli, Augusti, November och December.
Regler/Poäng:
Följande datum gäller i framtiden:
7/7, 8/8 och final 9/9. Undantag: Är vi bortresta/sjuka får ni vänta ett tag.  
Tabell efter akt 6:
75 poäng:
1. Anita L
48 poäng:
2. Ing-Britt J
47 poäng:
3. Minton
32 poäng:
4. Znogge
21 poäng:
5. Jennifer L
16 poäng:
6. Ann-Terese Å, Lisbeth A, Louise P, Christel B, Laila L, Åse H, Ditte, Karin E, Anne B, Maj J och Lena W
15 poäng:
17. Eva-Lotta
0 poäng:
18. Liv G.K, Anne B, Signhild H, Börje C, Blomsterbönan, Inger B, Eva R, Gunilla W, Saga H, Wiolettan, Marie K, Margareta G, Maj J, Anki A, Lena W, Emil L, Marie T, Primrose, Inger A, Gunnel, Greger, Kenneth N, Lena C, Katarina O, Mia J, Agneta MP, Annika S, Susan A, Susie B, Inga-Lisa K, Peter L och Lollo.   
Övriga
50:e plats.

Statistik efter sex tävlingar:
Rätt månad: 5-1-9-2-2-7= 26 gånger
Fel månad: 16-22-16-21-15-16= 106 gånger
Teoretiskt borde det bli lättare efterhand, med tanke på att antalet alternativ minskas med en bild varje omgång. Sedan finns det såklart en final också. 😉
Priser:
Alla på pallen i september får var sin Skrap-Kryss.
Den som vinner är Fotomästare 2022. Regerande mästare är Maj Johansson.
Vid samma poäng avgör den som nådde summan först i finalen.
              

Den Kubiska Stenen

Solveig hade sett en fin bild på gul Magnolia på Instagram. Hon visade fotot för mig och vi båda kom fram till att det borde vara ruinen S:t Nicolai i bakgrunden.
Vilken tur vi har som bor i en mycket sevärd medeltidsstad, där det inte gör så mycket om det vi letar efter istället byts ut mot något annat intressant. Därför hamnar dagens blogginlägg i kategorien KONST. Kategorin INNANFÖR RINGMUREN I VISBY stämde dock fortfarande.

Blocket med vikten 2,7 ton har genom en specialkonstruktion placerats på sin spets. Häftigt. Jag skulle inte vilja ha den på några oskyldiga tår. 😉

Från den här fina bakgården har frimurarna egen nyckel/ingång till S:t Nicolaus ruin. Därinne finns det en frimurarloge. Vid varje sammankomst inom det gotländska frimurarsamhället genomförs det någon insamling, som skall tillfalla behövande. Här på Gotland sker det uteslutande till gotländska organisationer som utför behjärtansvärt arbete. Hatten av för det.

Långa Lisa

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Vi tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på. 😉

Vi befinner oss på norra sidan av ringmuren. Jag tycker den här biten är väldig vacker att promenera runt. Extra intressant och mysigt att göra det vid olika årstider, tider på dygnet och väder. Ljuset faller olika och därmed blir det olika karaktärer på upplevelsen.

Långa Lisa är ringmurens högsta torn med sina sex våningar. En våning mer än övriga torn. Det är också ett torn som haft samma namn genom alla år.

Nu har vi gått in genom Sankt Göransporten och fortsatt vänster uppför backen.
Långa Lisa är granntornet.

Det har gått några veckor sedan bilden togs. Nu är där betydligt mer grönska och Långa Lisa måste antagligen sträcka på sig för att synas. 😉 Jag undrar plötsligt över namnet? Vem var Lisa? Hur lång var hon på riktigt? Säkert en stilig kvinna i Visby med hög klass. Inte vilken Lisa som helst. Men om jag fått bestämma ”sanningen” skulle det rört sig om en kvinna med stark medkänsla och mod. ❤

Det ser mäktigt ut. Nästan så fotografen får nackspärr helt gratis. Inte lätt att ta bilden. Utrymmet till andra sidan gatan är snålt tilltaget.

Tornet uppfördes som ett strategiskt försvarstorn. 1901 gjordes en undersökning och då påträffades en mängd av kaststenar i de översta våningarnas nischer. Tydligen hörde de till tornets vapenförråd. Ruskiga vapen på den tiden. Var tid har sina ”egna krig”. Människor med makt har tydligen svårt för att lära sig vissa, för mig, givna grundregler.

En bit av Gotlands Studentkår Rindi

Kategorin där vi besöker samma plats vid fyra olika tillfällen under året och tar en bild varje gång.

Vår
Sommar
Höst
Vinter

Små tankar om de fyra årstiderna:
Jag ringde ”Blå container bolaget” och undrade om de kunde köra dit en blå småsprayad endast tre gånger till. Samtalet ägde bara rum i mitt inre fantasirum. 😉

Vi kom från Donners Plats och fortsatte ner mot havet. Hästgatan byter här namn till Donnersgatan. Direkt stannade vi till och knäppte bilderna. Vi hade faktiskt med kamera en höstdag till. Eftersom det inte var någon blå himmel på de bilderna fick det bli sol & container på tredje årstidsbilden.

Båtsmantorpet; del 6

Vi är kvar på Bungemuseet och traskar vidare mot Båtsmantorpet.
Båtsmännen gjorde sin tjänst i svenska flottan i Karlskrona. Männen underhölls av de gotländska bönderna vars gårdar var uppdelade i rotar. En rote bestod av ett visst antal gårdar som skulle försörja en båtsman.

Rotebönderna skulle förse sin båtsman med stuga, fähus och pörte (hus utan skorsten) och dessutom ge dem tillgång till bete för en eller högst två kor och några får. 1684 tillkom en uppmaning om att även ge båtsmannen en upplöjd åker och en äng.

Detta rör sig om en enkelstuga som är byggd i kalksten med tegeltak. Stugan stod i Bäl socken.
Inredningen är enkel. Det finns bara de allra nödvändigaste möblerna som säng, skåp, bord och stolar. Samtidigt är sängen en smart lösning med sin utdragssäng. Även skåpet kan förvandlas till säng. ”Compact livning”.

Uthuset är byggt i sten med agtak.
Sin sold (lön) fick båtsmannen av roten. Solden betalades ut två gånger om året, vårpenning i mars och höstpenning i september.
Båtsmannens sociala rangskala var ganska låg. Helst under äldre tider. Då ansågs han mest vara en dräng. Men med tiden lärde sig fler båtsmän att läsa och skriva. Därmed kunde de få arbete som skolmästare. Satsade de på någon annan bisyssla fick de absolut inte inkräkta på de ordinarie hantverkarna, som fanns i socknen.

Sorgliga och orättvisa tider. Enligt en bouppteckning från 1800-talets mitt fick en båtsmansänka lämna ifrån sig såväl hus som ägodelar när maken dog. För så tufft var det. Om en båtsman omkom så stod snart näste båtsman i tur att flytta in med sin familj. Sådant gör mig så ledsen att läsa. Tänk om de hade fem yngre barn…

Avslutar med att berätta om åtta olika namngrupper. Under 1600-talet fick båtsmännen personliga efternamn. Från 1680-talet blev det också vanligt att namnen knöts till själva roten.

Yrkesgruppen: Biskop, Klockare, Pipare, Smed, Skräddare o.s.v.
Egenskapsgruppen: Frisk, Glad, Frimodig, Hurtig…
Sjötermsgruppen: Ankar, Flagga, Koffernagel, Mesan…
Djurgrupper: Björn, Giedda, Lärka, Örn, Hök…
Vapengruppen: Svärdstaska, Svärdsbalja…
Ortsgruppen: Hallegård, Frigsarve…
Borgerliga gruppen: Bergqvist, Bogren, Othberg…
Växtgruppen: Ek, En, Björk…

I vilken grupp skulle du kunnat tänka dig att få ett nytt efternamn? Där finns namn som jag inte har en aning om vad det är för något, utan att googla.

Orchis spitzelii – Alpnycklar

Alla orkidéer är fridlysta sedan 1992. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. Tre arter finns enbart på ön; Kärrnycklar, Alpnycklar och Stor Skogslilja. Vi tänkte försöka att hitta så många arter som möjligt. Vi har redan insett att det inte kommer att bli lätt…

Äntligen stötte vi på en i den berömda trion av orkidéer som enbart finns på Gotland. När det gäller alpnyckel gäller det även hela Norden.

Den 4 juni 1939 upptäckte Bengt Pettersson arten ytterst i tallskogen norr om Hasselriv, i Hall socken.

Den närmaste växtplatsen är i Österrike. Annars är detta en bergsväxt från Sydeuropa. Den finns även i Iran, Marocko och Algeriet.

Lokalerna på Gotland är oftast vid strandnära tallskog och gles hällmarkstallskog. Vid vägkanten är lokalerna oftast tillfälliga.
Detta foto döper vi till ”Den knutna handen”.

I mitten av maj kan de första blommorna dyka upp. (Våra foton är tagna 27 maj) Är det inte alltför regnfattigt kan blomningen pågå under ungefär en månad.

Alpnycklar kan bli cirka 20 cm höga. Oftast har axet färre än tio blommor. De blanka bladen är utan fläckar och sitter i en rosett vid basen.
Alpnycklar saknar nektar. Den pollineras ändå till en viss del av nyvakna humledrottningar, bland annat av gotlandshumlan Bombus pascuorum gotlandicus.

Ps. Detta var nummer sjutton i denna härliga kategori. De närmaste två veckorna har vi förhoppningar om att hitta minst tre till arter. Ingen lätt uppgift. Ingen blomma har – än så länge, ropat ”Hej Bosse & Solveig! Här står jag och väntar på er.” 😉

Jernvägskaféet

Det blev som sagt var inget ”tuffande” med Gotlandståget för oss i söndags. Men vi kommer att återkomma. I rätt tid. 🙂 Däremot blev det ett trevligt besök i stinsens gamla brygghus. Här går det utmärkt att fika eller äta lättare mat. Antingen utomhus eller inomhus där det finns plats för 70 gäster.

Jag fastnade snabbt i de gamla svartvita bilderna från järnvägens glansdagar.

Det sägs att en bild ”beskriver” tusen ord. Men egentligen tog jag flera bilder direkt när vi kom in, under tiden som Solveig gick till disken. Då var det gäster vid fyra bord. När vi valde ut kort till inlägget blev det istället detta ”klassiskt rena”. Jag kan tänka mig att det ofta är fullsatt här, både inomhus och utomhus, när Gotlandståget är igång. (Se förra inlägget)

Jag fick provsmaka Solveigs kaka. Den var farligt god. ❤

Vädret kan skilja sig rejält på Gotland. I Visby var det blå himmel och sol. Här i mitten av ön, i Dalhem, drog det ihop sig till ett åskväder. Hur det blev med den saken har jag inte svaret på. På vår balkong var det sommarvärme när vi en halvtimme senare kom hem. Den kvällen intog vi där årets första kvällsmiddag. Det lär bli fler. 😉

Viktigt att komma i tid

Som lokförarson hade jag den underbara möjligheten att kunna åka gratis tåg i nitton år. Undra hur många hundra resor som jag hann göra? Dessutom ingick vissa färjelinjer. Jag blev en baddare på att planera längre resor så tiderna passade bra ihop i pusslet. Grundregeln var att vara ute i god tid på perrongen. Ingen lokförare höll kvar tåget en endaste extraminut.

Otroligt att det fanns sex olika järnvägsbolag på Gotland innan storebror SJ tog över på ön. Stommen i godstrafiken var sockerbetor. Sedan kom bilismen och slog ut tågen på femtiotalet. Redan 1960 stängdes sista linjen och spåren revs upp.

1972 bildades Gotlandståget för att rädda sista tåget som fanns kvar. I etapper fram till 2015 har banan mellan Hesselby och Roma återuppbyggts (en fantastisk insats). Därmed är Gotlands Hesselby Jernväg den enda kvarvarande järnvägslinjen på Sveriges största ö.

Vi är duktiga på att se det ljusa i det mörka. Visst var det skönt att komma hit i god tid. Upptäcka att det inte kryllade av bilar och tågåksugna människor. Vi skulle få tag på biljetter och slippa trängas. Livet lekte. Antagligen skulle vi ta en bra bit över hundra foton.

Sanningen var att sju dagar för tidigt, var en rejält tilltagen tidsmarginal. 😉
Vi tog snabbt ett stickspår. Istället kunde vi njuta av att inte behöva vara rädda för att råka ut för en ”tackling” från ett gammalt lok. Vi varierade oss mellan att gå till vänster om spåret, mitt i en stund och till höger stundtals. Spännande att se vad som fanns runt hörnet. Fågelsång stod för ljudunderhållningen. Dessutom hade vi noterat att Jernvägskaféet var öppet. (Troligtvis var det den informationen som lurat min hjärna i förgranskningen).

Midsommarblomster
Lokstall

Här får det bli ett besök nästa gång.

Vågar du tro på mina tider? 😉
Söndagarna mellan 5 juni till 21 augusti, samt nationaldagen 6 juni avgår det tåg.
Onsdagar, torsdagar och lördagar mellan 29 juni till 20 augusti gör det likaså.

Gör gärna ett besök i denna mycket sevärda medeltidskyrka. (Dalhem) Tornets höjd är på drygt 50 meter. Glasmålningarna är Skandinaviens äldsta. Läs mer från vårt besök i den ståtliga kyrkan.
https://gotlanduppochner.com/2021/04/02/56-dalhem-kyrka/

Att hitta nya vägar

”Det är den som far vilse som hittar nya vägar.”
Nils Kjaer

Vårt mål igår var att ta oss längst upp i norra Hall-Hangvars naturreservat. Detta naturreservat är Gotlands klart största med sina 1,5 mil stränder och en yta på nästan 30 kvadratkilometer. På översta fotot av dessa två kan du ana Bläse Kalkbruk.

Fikakorg och sittunderlag var givetvis med. Några önskemål var att hitta 2-3 orkidéer. En av dem finns bara på Gotland. Eftersom det inte är gjort på tre röda sekunder hade jag lagt till en säkerhet – ett fiskeläge med namnet Västös.
När vi började närma oss ”stugområdet” som vi bodde i för två år sedan, insåg vi att vi kommit för långt bort. Jag vände bilen och körde tillbaka. Där det passade åkte vi ner en bit och parkerade bilen. Därifrån är bilderna ovanför. Vi spanade längs buktkanten, men såg inga bodar.
Vi tog oss tillbaka till Hall kyrka och valde en grusväg med två namn på. När en annan väg dök upp till höger, körde vi in på den relativt fina grusvägen utan någon skylt.

Vi fick bara möte en gång. Efter klättring uppåt en bit kunde vi skymta havet. Nu blev det riktigt vackert. Här fanns bättre möjligheter att stanna utan att störa varken växtlighet eller eventuella möten med plåtfordon.

Ljuvlig utsikt från klinten. Var lite rädd bara när Solveig gick alltför nära kanten. Vi såg flera orkidéer som vi kände igen…

Ibland flyttade jag bilen och körde i snigelfart bakom Solveig, som spanade efter rätt orkidé. Samtidigt tänkte jag på att jag sett bilder från Västös för några veckor sedan. Visst låg fiskeläget på ”marken”, utan några stup? När Solveig hoppade in i bilen insåg jag att vi snart borde nå spetsen Hallshuk med sin fyr högt upp.
Fyren såg vi inte. Däremot blev det asfaltsväg och nerförsbacke genom tallskog. Plötsligt öppnade sig sikten framåt. Det första jag såg var kapellet som vi skrivit om tidigare. Nästa gång kommer vi att ha med cyklarna därbak. Testa fler grusvägar. Tills igår var detta en vit fläck på kartan. Vi återvänder gärna hit igen, i rätt väder.

Nu lirade vi mer på hemmaplan. Ner till vackra Harudden styrde vi med kurrande magar och en förhoppning om ögongodis. Solveig ville träffa på flugblomster. Jag själv kunde tänka mig att se de rödlistade alpnycklarna.
Det fläktade rätt bra när vi gick och letade. Solveig höll till i de våta partierna. Jag hade inte rätt skor för det. Därför spetsade jag in mig på tallområdet. Erkänner. Det hände några gånger att jag lockade upp Solveig. Mina rop om att jag hittat alpnycklar ersattes med trista andra namn som jag förträngt. 😉
Vi valde att inta fikat i en lugnare glänta. Bådas kameror fick vara kvar i bilen. Givetvis dök det upp extra många spännande fjärilar när kameran inte var beredd.

På hemvägen parkerade vi ”Den lilla blå” på rätt sida vägen och njöt av rapsfälten. Jag njöt så mycket att jag inte var beredd när ett par cyklade förbi på en tandem. Fångade istället den ensamma cyklisten.
Det blev en skön tur norrut, sammanlagt på strax över tio mil. Och nu har jag fått färglägga ännu en väg på Gotlandskartan.

Gutamål – Lektion 12

Ämne: Spontangissningslek på skoj. Svara med ord eller 1-X-2. Googla är varken spontant eller tillåtet. Facitorden blir feta innan nästa inlägg. Önskar dig en leksam stund. 🙂

15 ord1X2
PuttersjausOrt på norra önLillpojken i skaranEn liten stark
LiknatteVintersolståndetDö på nattenOmråde på ön
FördärvetÅkerTräskOgräs
RojrarivPlats på FåröFiskelägeGrotta
TutträngiNotvarpMjölkstockningKvarnhjul
BluttmuDiande kalvDuggregnSankmark
MjaugrunnsårdenKattens nio livUddeFörfallen gård
SnorhäuseÄng och skogHav och landHöstförkylning
PjåskeMyrmarkSkare på snönGäss på havet
StrupenPengabristÅkerTidsbrist
AjkstkaksmuleEn vikSmulor på golvetInte gjort rent toan
PissbackenRegnar på tvärenBackkrönLiten kulle
FajttarmenTjocktarmenBlindtarmenÅker
SnippsnöjteÄngKärlekslekVäxt
GylpuGlömt stänga gylfenVikSurfing

Tre i topp: (Ingen får kvarsittning och ingen får någon lott)
1. Znogge, 33 %
2. Anne B, 27 %
3. Primrose, 20 %
4. Övriga 0 %-13 %