Båtsmantorpet; del 6

Vi är kvar på Bungemuseet och traskar vidare mot Båtsmantorpet.
Båtsmännen gjorde sin tjänst i svenska flottan i Karlskrona. Männen underhölls av de gotländska bönderna vars gårdar var uppdelade i rotar. En rote bestod av ett visst antal gårdar som skulle försörja en båtsman.

Rotebönderna skulle förse sin båtsman med stuga, fähus och pörte (hus utan skorsten) och dessutom ge dem tillgång till bete för en eller högst två kor och några får. 1684 tillkom en uppmaning om att även ge båtsmannen en upplöjd åker och en äng.

Detta rör sig om en enkelstuga som är byggd i kalksten med tegeltak. Stugan stod i Bäl socken.
Inredningen är enkel. Det finns bara de allra nödvändigaste möblerna som säng, skåp, bord och stolar. Samtidigt är sängen en smart lösning med sin utdragssäng. Även skåpet kan förvandlas till säng. ”Compact livning”.

Uthuset är byggt i sten med agtak.
Sin sold (lön) fick båtsmannen av roten. Solden betalades ut två gånger om året, vårpenning i mars och höstpenning i september.
Båtsmannens sociala rangskala var ganska låg. Helst under äldre tider. Då ansågs han mest vara en dräng. Men med tiden lärde sig fler båtsmän att läsa och skriva. Därmed kunde de få arbete som skolmästare. Satsade de på någon annan bisyssla fick de absolut inte inkräkta på de ordinarie hantverkarna, som fanns i socknen.

Sorgliga och orättvisa tider. Enligt en bouppteckning från 1800-talets mitt fick en båtsmansänka lämna ifrån sig såväl hus som ägodelar när maken dog. För så tufft var det. Om en båtsman omkom så stod snart näste båtsman i tur att flytta in med sin familj. Sådant gör mig så ledsen att läsa. Tänk om de hade fem yngre barn…

Avslutar med att berätta om åtta olika namngrupper. Under 1600-talet fick båtsmännen personliga efternamn. Från 1680-talet blev det också vanligt att namnen knöts till själva roten.

Yrkesgruppen: Biskop, Klockare, Pipare, Smed, Skräddare o.s.v.
Egenskapsgruppen: Frisk, Glad, Frimodig, Hurtig…
Sjötermsgruppen: Ankar, Flagga, Koffernagel, Mesan…
Djurgrupper: Björn, Giedda, Lärka, Örn, Hök…
Vapengruppen: Svärdstaska, Svärdsbalja…
Ortsgruppen: Hallegård, Frigsarve…
Borgerliga gruppen: Bergqvist, Bogren, Othberg…
Växtgruppen: Ek, En, Björk…

I vilken grupp skulle du kunnat tänka dig att få ett nytt efternamn? Där finns namn som jag inte har en aning om vad det är för något, utan att googla.

17 tankar på “Båtsmantorpet; del 6

  1. Intressant läsning om gamla tider. Vi har det bättre idag. Har släktforskat på pappas sida och kom till slutet av 1700 talet. Det var tuffa tider och fattigdom.
    Kramar från oss

    Gilla

    • Vad intressant det låter. Ska du fortsätta på din mammas sida nu tro. Oftast var det tuffare då. Men ibland har vi tänkt på att vi skulle kanske ha trivts längre tillbaka i tiden. Men då skulle det vara på ”våra villkor”. 😉 Livet är inte enkelt och rättvist.
      Kramar tillbaka

      Gilla

      • Tyvärr finns det inga kyrkböcker efter 1890. De har brunnit eller förstörts vid översvämningar. Mamma var född 1909 och hennes föräldrar kom från Skanör Falsterbo så jag kom inte vidare.

        Gilla

    • Vi är i samma båt. Tänk vad vi lärt oss under våra bloggår. Men jag måste erkänna att det mesta ramlar ut på konstiga ställen efter ett tag. Tur det inte var så under alla mina ”tentaår”. *
      Tack ska du ha.
      Ps. När kommer nästa del i Göteborgsserien tro. 🙂

      Gilla

  2. Tack för en fint genomförd guidad tur med vackra bilder. Har varit här för väldigt länge sen och kände igen mig lite grann. Men kommer jag till Gotland igen så blir det Absolut ett besök här.
    Mycket historia här som jag ju gillar.
    Kram

    Gilla

    • Det är ett trevligt ställe att besöka. Men det går inte att redovisa rättvist i bara ett inlägg. Som alltid försöker jag sprida ut dem så det blir variation i kosten. 🙂 Nu är vi i inledningen av den tid då det väller in material till kommande blogginlägg. Största jobbet är att redigera alla foton. Ibland är det nästan så vi känner att vi drunknar i dem.
      Kram tillbaka

      Gilla

  3. Det var hårda tider och visst känns det när man läser att en båtmanshustru kunde tvingas till att lämna pörtet när båtsmannen dog. Kanske inte alla gånger men det gör ingen större skillnad. Det borde ha funnits en livlina för henne med barnen, ett slags änkepension men på den tiden var det inte så.
    Tack för historiken, bilderna och tankarna som uppstår tack vare ert berättande i ord och i bild.
    Kram

    Gilla

  4. Intressant läsning om hur det kunde vara för människor som inte hade det så gott ställt. Tänk så hemskt att vara tvungen att lämna hus och hem och stå på bar backe. Tufft nog för vuxna men arma barn. Då har vi det bättre i dag. Intressant i alla fall att husen är bevarade.

    Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s