Kan det vara en Gotlandshumla, eller?

Det blommade i blått, en mix av oxtunga och blåeld, strax utanför ”vår” stuga på Holmhällar. Det surrade och kvittrade runtom oss när vi slog oss ner utanför dörren till stugan..
När jag tittade lite närmare in i det blå såg jag en humla som jag inte fotograferat förut. Googlade (förstås) och fick upp bilder på bl.a. gotlandshumla.

Nu när jag läser på lite mer och jämför bilder från olika sidor så blir jag ungefär lika förvirrad som när Bosse och jag försöker reda ut vilken slags orkidé det är som vi hittat. Även vissa sippor har gett oss huvudbry tidigare i våra inlägg… Att jag dessutom fotograferade vid två olika tillfällen innebär att det kanske inte ens är samma art på bilderna..
Hm! Hur som helst, om det är en Gotlandshumla jag fångat på bild så har den ett fint latinskt namn: Bombus pascuorum gotlandicus!

Humlan hade bråttom… Inte undra på det. På en sida från Världsnaturfonden, WWF, läser jag att en enda humla kan besöka 2000 blommor på en timme! ”Min” humla jobbade stenhårt på att förbättra den statistiken. Inte brydde den sig om att jag satt där med kameran och försökte få till en skaplig skärpa.

Vilken fantastisk tur att humlan, dess släktingar och alla andra pollinatörer jobbar så hårt. Hur skulle det annars gå med alla växter som behöver pollineras. Tänk alla frukter och bär som är beroende av en pollinatör. Utan pollinatörer skulle en tredjedel av varorna i mataffären inte finnas på plats. Jag läser vidare på WWF´s sida att det finns forskare som räknat ut att det skulle kosta 2000 miljarder kronor om vi skulle pollinera alla grödor med tama bin eller för hand. En återkommande kostnad som ”naturen” bjuder oss på, alldeles gratis.

Vingarna är som små konstverk och humlans päls ser alldeles mjuk ut. Men, jag vågade inte känna efter om den verkligen var det…

Numera finns det förstås en hel del att läsa även om det här med gamla beräkningar om humlans flygförmåga – förhållandet mellan vingarnas och kroppens storlek.
Enligt WWF (igen) så kan humlor flyga alldeles utmärkt. De klarar stark vind och kan komma upp i 54 km/h.

Måste bara få avsluta med Lennart Hellsings underbara dikt:

HUMLAN
Humlan kan inte flyga
för vingarna är för små.
Den struntar i allt vad man säger
och flyger ändå.

Säg mig du lilla humla
hur går den där flykten till?
Men humlan den brumlar och mumlar:
Man kan allt man vill.
(Lennart Hellsing)

Bilder och text, förutom dikten, Solveig Lidén

Orchis spitzelii – Alpnycklar

Alla orkidéer är fridlysta sedan 1992. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. Tre arter finns enbart på ön; Kärrnycklar, Alpnycklar och Stor Skogslilja. Vi tänkte försöka att hitta så många arter som möjligt. Vi har redan insett att det inte kommer att bli lätt…

Äntligen stötte vi på en i den berömda trion av orkidéer som enbart finns på Gotland. När det gäller alpnyckel gäller det även hela Norden.

Den 4 juni 1939 upptäckte Bengt Pettersson arten ytterst i tallskogen norr om Hasselriv, i Hall socken.

Den närmaste växtplatsen är i Österrike. Annars är detta en bergsväxt från Sydeuropa. Den finns även i Iran, Marocko och Algeriet.

Lokalerna på Gotland är oftast vid strandnära tallskog och gles hällmarkstallskog. Vid vägkanten är lokalerna oftast tillfälliga.
Detta foto döper vi till ”Den knutna handen”.

I mitten av maj kan de första blommorna dyka upp. (Våra foton är tagna 27 maj) Är det inte alltför regnfattigt kan blomningen pågå under ungefär en månad.

Alpnycklar kan bli cirka 20 cm höga. Oftast har axet färre än tio blommor. De blanka bladen är utan fläckar och sitter i en rosett vid basen.
Alpnycklar saknar nektar. Den pollineras ändå till en viss del av nyvakna humledrottningar, bland annat av gotlandshumlan Bombus pascuorum gotlandicus.

Ps. Detta var nummer sjutton i denna härliga kategori. De närmaste två veckorna har vi förhoppningar om att hitta minst tre till arter. Ingen lätt uppgift. Ingen blomma har – än så länge, ropat ”Hej Bosse & Solveig! Här står jag och väntar på er.” 😉