Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
När man tar färjan över till Fårö får jag nästan varje gång en känsla av att ha kommit till ett annat ”land”. Alltså inte bara en annan liten ö. Det är så mycket som skiljer sig från Gotland. En sak som dock är gemensam är att det finns gott om fiskelägen. Både stora och små till antalet bodar. Det sägs att man måste vara skriven på Fårö för att få äga en bod här.
Det här lilla fiskeläget på östra sidan heter Friggars. Jag sträckte på benen och gick ut och hoppade lite mellan stenarna i vattnet och balanserade på smala träbitar medans Solveig plåtade. När jag tog mig tillbaka igen bad jag att få låna kameran för att zooma in ett fiskeläge en bit bort vid Kyrkvikens strand.
Här på hemmaplan kan jag konstatera att det inte är Verkegards/Verkas länning som ska bestå av fem röda bodar. Därmed slår jag till med att facit är Hagalunda.
Även denna månad visar vi offentlig konst från Slite och precis som förra gången är det Slitesonen Bertil Nyström som är mannen bakom verket. Skulpturen står på ett torg och föreställer en kvinna som tömmer ett vattenkrus över huvudet. Bertil föddes i Slite 1890 men flyttade till Stockholm redan samma år, då hans pappa dog, endast 30 år gammal. Bertils mamma var utbildad konstnär och uppmuntrade Bertils konstnärliga läggning.
Efter olika slags sysselsättningar, Bertil hoppade exempelvis av arkitektstudier, började han som 23-åring på Konstakademin i huvudstaden. Intressant tycker jag, som en Halmstaduppväxt grabb, att hans lärare på den fina utbildningen var Carl Milles. Är det någon läsare som inser vad jag tänkte på för välkänd staty?
Både under somrarna under studietiden och under resten av hans liv fortsatte han med restaureringsarbeten i kyrkor. 1934 flyttade Bertil Nyström tillsammans med sin fru till Gotland. Därefter var han verksam på ön som skulptör och kopist av medeltida träskulpturer.
Det finns många medeltida kyrkor på Gotland där Bertil Nyström har lämnat tjusiga spår efter sig. Han lär ha varit mycket duktig på att göra kopior av medeltida original. Ett exempel är den välkända ”Öjamadonnan” i Öja kyrka. Bertil har även gjort egna tolkningar. En finns i samma kyrka och bär namnet ”Johannes”. Här under ser du den välgjorda kopian. Originalet finns i Gotlands Fornsal. (Hoppas jag)
Första egna utställningen hade Bertil i Stockholm 1931. Då ställde han bland annat ut porträttbyster på sina författarvänner från storstaden. Eyvind Johnson och Ivar-Lo Johansson var två för mig ”tunga” och välkända namn. Hoppas duon var nöjda med slutresultatet. Själv gick mina frågetankar nyss till om Bertil och hustrun slog ner sina bopålar i Bertils barndomsort, Visby eller på helt andra platser på Sveriges största ö. Ibland gillar jag möjligheten att INTE googla utan låta min egen fantasi tänka fritt. Annars risk att den rostar igen. Omöjligt skulle säkert Solveig säga.
Den lilla blå tog oss, sista biten lite guppande, från Herrviks fiskeläge upp till Kuppen. Ett smultronställe som jag tror många turister missar under sina besök på östra Gotland. Namnet har det efter en kopp i bestämd form – KUPPEN.
När vi klivit ur bilen, vid det gamla restaurerade sjömärket, och började betrakta havet slog det mig att det faktiskt är närmare till Balticum än det är till svenska fastlandet. Den magnifika utsikten rensade bort mina mörka tankar.
Men allra närmast ser du Östergarnsholm som även lär kallas Austagansholm. På holmen finns det två fyrar. Den gamla byggdes 1817-1818. Den ”nyaste” byggdes samma år som min pappa föddes, 1921. På sommaren är det möjligt att besöka platsen som förutom fyrarna har spännande strandgrottor och bitvis mysiga, lysande vita stränder.
Från Herrvik hade vi kört genom tallskog. I de gamla döda tallgrenarna ska det finnas många sällsynta skalbaggsarter. Här på klinten kunde vi notera att marken bär rejäla spår av havets otroliga krafter. Vågorna som med sina virvlande rörelser genom alla dessa år har gröpt ur fördjupningar, strandgrytor, i den flata berghällen.
Tryggt att veta att det finns stenhårda, men rättvisa, kustvakter som aldrig slösar bort en hundradels sekund på att blinka eller väja.
Det var en mycket fin sträcka att gå, som givetvis även lämpar sig för jogging eller cykling.
Jag har aldrig tröttnat på att röra mig vid Gotlands kuster och studera omgivningarna med sina skiftande ansikten.
Jag hade berättat för Solveig om möjligheterna att stöta på den vackra fjärilen karminspinnaren som enbart finns i Sörmland och på Gotland. Tyvärr så såg hon bara en, en kort stund. Innan hon fått fram sitt macro så var chansen bortflugen. Det fick bli en färgglad blomma istället…
Gotlanduppochner har under fyra år åkt runt och besökt alla Gotlands medeltida kyrkor. Nu är det dags för vår sextionde kategori som kommer att bli en fotokategori med få ord. Välkommen med på våra promenader bland de mysiga gränderna innanför muren. Vi svarar på kommentarer med en symbol.
Fotnot: Jag tror att gatunamnet är vanligt runt om i vårt land. På hitta.se stod det att det fanns bara 5 adresser på Kryddgränd i Visby. I ena ändan finns en trappa ner till vackra Vårdklockans kyrka och välkända affärsstråket Adelsgatan. Strax innan trappan huserar vår tandläkare i ett rosa hus. Vad trevlig och duktig den unge mannen Kaj Franzén var. Kanske därför jag sa fel vid senaste inköpet av en skön stol. Mannen på Mio fick fundera en stund och undrade om jag menade ”Jack”. Alla tre bokstäverna finns trots allt i ordet. 😉 När jag njuter i Jack går tankekopplingarna istället numera till Uffe Lundell. Läge att sluta krydda fotnoten och istället umgås med vårt besök, som efter mycket krångel med inställda tåg lyckades hinna med flyget från England.
Jag hade försökt cykla slalom mellan alla medeltidsmänniskor, som antagligen aldrig sett ett sådant mysko fordon förr. 😉 Det slutade med att jag satte mig på en bänk med utsikt mot mitt älskade hav. Solveig skulle uträtta ett ärende vid Stora Torget. Plötsligt såg hon att det gick att komma in i ruinen Drotten. Vi hade ju ”misslyckats” vid tidigare besök. Stängt för säsongen och sist var det stängt för restaurering. Nu tog hon självklart chansen. Här kan du läsa om Heliga Trefaldigheten som kallas för Drotten i folkmun, från vårt inlägg i förra månaden. https://gotlanduppochner.com/2023/07/11/drotten/ Håll till godo med dessa nya foton. Själv ska jag köra ”Skåne runt” i jakt på en ytterst speciell supermodern spislampa.
Min personliga favoritbild från de nya fotona är bild sju. Vilken är din?
…genomsökt ett änge så länge som vi gjorde vid ett återbesök i Laxare änge.
En av våra många Instagramvänner på Gotland hade någon dag tidigare lagt in ett inlägg där det visades upp flugblomster som fanns i det orkidérika änget Laxare på norra Gotland. Vi läste att det skulle finnas ganska många vid nordvästra delen av änget.
Nästa stopp skulle bli vid Skulpturparken i Boge och de hade inte öppnat ännu. Därmed hade vi tid på oss. Ganska snart delade vi på oss. Visst är alla orkidéer vackra på sitt sätt. Men vi hade gärna återsett en flugblomster, även denna, för vår del, sista säsong på underbara Gotland. Till slut kändes det som om mina ögon blivit fyrkantiga. Ibland såg jag fullt av flugblomster någon bit fram. Då när ännu hoppet fanns där. Extra kul hade det varit om jag hittat dem före Solveig. Det blev remi. Ingen av oss såg nålen i höstacken.
Tur att vi har ett gediget fotoregister över våra fem år. 😉
Vid vårt återbesök på Fårö blev det en fin stund vid fyren på Fårö.
Som du kan läsa stod den höga stenfyren klar 1847. År 1977 lämnade den sista fyrmästaren sin post.
Här satt vi och njöt av picknickkorgens innehåll.
Sedan var frågan om vi skulle gå en sväng söder ut eller vandra till vänster, norr ut? Först en titt på fyren från kustsidan.
Förra gången vi var här var i slutet av maj 2019. Då sov vi över två nätter i en stuga. Vid besöket vid fyren minns jag att både vantar och mössa satt på plats. Dessutom snöade det en kort stund innan regnet tog över senvårmakten. Här kan du läsa mer fakta om fyren och se andra foton från vårt förra besök. https://gotlanduppochner.com/2019/05/24/faro-fyr/
Klapperstensvandring i otroligt vacker miljö. Vi stannade till och njöt ofta. En sak som är stensäker. Det krävs rejäla vandringskängor om dina fötter också ska uppskatta tillvaron. Belöningen kommer längre bort runt hörnet. Då njuter både kropp och själ. Det är svårt att hitta en finare och lugnare badstrand än den vid Norsta Auren. Betydligt lugnare än de andra fina stränderna på Fårö. Tänker först och främst på en halv mil långa hästskoformade, superpopulära och barnvänliga Sudersand.
Vi gick upp till tallskogen och sökte oss till norra delen av fyren och området som inte är till för vem som helst. Mina tankar gick en stund till en bloggvän, Lollo, som har en den fantastiska möjligheten att via sitt jobb kunna bo och vistas innanför muren. Kanske var hon en av dem som vi såg satt och åt frukost? Under ”fyrens dag” brukar det vara visning och finnas möjlighet att gå upp i fyren. Men vi prickade in en av årets andra 364 dagar.
Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid. Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Detta är en av de första uppförda stenkyrkorna på Gotland. Under första hälften av 1100-talet uppfördes det enskeppiga långhuset, koret och tornets nedre del. Garde kyrka är en av de 14 klövsadelkyrkorna.
Det är häftigt att kyrkogården omges av en mur med fyra bevarade stigluckor, alla i olika väderstreck. Noterbart är att den västra ska vara en av de största i Sverige. Den är från 1200-talet. Övriga är från 1300-talet. På Gotland är det bara Bunge kyrka som också har fyra stigluckor bevarade.
Hjärtligt välkomna att att kliva in i kyrkan och studera interiören.
Kristusbilden på triumfkrucifixet är från början av 1200-talet.
Predikstolen är daterad 1662 men målades sannolikt först år 1699.
Den medeltida dopfunten är tillskriven Byzantios som mycket annat på Gotland. En scen som visar en grip, ett fabeldjur med lejonkropp, vingar och örnhuvud.
Här i tornbågen handlar det om målningar som aldrig överkalkats. Det rör sig om ett hantverk av en bysantinsk-rysk mästare som också dekorerat kyrkan i Staraja Ladoga i närheten av Novgorod i slutet av 1100-talet.
Altaruppsatsen av sandsten, troligen huggen i Burgsvik, anskaffades 1689.
Avslutar med ett sakramentsskåp med målningar inuti skåpet.
Tänkvärda ord: ”Äldre människor är som museer, fasaden har ingen betydelse, bara skatterna inuti.” Jeanne Moreau
Gotlanduppochner har under fyra år åkt runt och besökt alla Gotlands medeltida kyrkor. Nu är det dags för vår sextionde kategori som kommer att bli en fotokategori med få ord. Välkommen med på våra promenader bland de mysiga gränderna innanför muren. Vi svarar på kommentarer med en symbol.
Fotnot: Jämfört med förra gränden, Smedjegatan, har vi här förflyttat oss en bra bit uppför sluttningen. Korta Knägränd är en sidogata till Hästgatan. Gränden ligger lite ovanför välkända affärsgatan Adelsgatan. Tyvärr har vi inte besökt fiket Frida´s. Det fanns med på fikagendan. Medlemmar i Läromedelsförfattarna har möjlighet att hyra huset. Där erbjuds de i 54 kvm, på två våningsplan, kunna njuta av havsutsikt från översta våningen. Under de tre första månaderna och i slutet av året är hyran 1900 kr/veckan. Under högsommaren är pristaket betydligt högre och då kan det, enligt informationstexten, hända att det bjuds på hög ljudnivå. Detta gäller även under sommarnätterna. Solveig är läromedelsförfattare. Undra om hon är medlem? Nu ska jag fortsätta packa upp. Vi har hela 55 kvm. Visst är det lyxigt? 😉 Min första egna ungkarlslya var på 47 kvm. Vår största gemensamma var på 3 x 160 kvadratmeter (källaren medräknad). Tur det inte är tvärtom. Att det kommer 3-4 turistbussar hit dagligen med pigga pensionärer som vill se 3 333 stycken kaffekoppar och alla andra samlingar. Var sak har sin tid. För en stund sedan cyklade jag till Råå badstrand på ungefär tre minuter. Skulle lätt kunna putsa det rekordet. För jag stannade till vid en postlåda och la på veckans korsordsbilaga och cyklade ganska lugnt i värmen.
Vi hade tänkt fika på Elsies café på Fårö. Tyvärr var vi för tidiga. På hemvägen från lillön, när trafiken mot oss tätnat, noterade jag att bommen var borta. Plötsligt blev det en lucka och jag gjorde en snabb vänstersväng.
Kutens Bensin har sedan länge ett kultrykte som sträcker sig över hela världen. Mängder av människor har besökt stället. Kända artister har uppträtt här genom åren. Men jag förstår att det snackades på Fårö och på Gotland på 1980-talet. Vad sysslade jämtlänningen Thomas Lindholm med? Dra ihop en massa skräp och skrot på gården.
Undra hur ”Den lilla blå” i bakgrunden känner sig som en färgglad katt bland hermelinerna? Själv har jag i min ensamhet försjunkit mig in i femtiotalet. Undrar vilket bilvrak som ägdes en tid av Thomas stora idol James ”Jimmy” Dean? Kvart i sex 1955 dog ikonen i sin Porsche Spyder. Datumet var den 30:e september. Det sägs att alla klockor på Kutens Bensin stannat på kvart i sex.
Det finns även bilar i luften.
Inte konstigt att den är tom. Många i bilarna måste behövts plåstras om. 😉
Det finns andra häftiga, rostiga prylar också.
Tuffa skyltar går att upptäcka här och där.
Det var här vi skulle ha fikat för några timmar sedan.
På området finns förutom Elsies café (Döpt efter Thomas mamma) Slow train bed & breakfast, Bistro Albatross och populära Creperie Tati. ”Jag har skapat allt det här för att slippa bli vuxen, för att få återuppleva den värld som jag växte upp i”. Personligen är jag djupt imponerad av Thomas Lindholms livsverk. Nu gällde det att försöka hitta tillbaks till min egen kärlek som aldrig rostat genom snart 33 år. Syftar på att hon tåligt suttit och väntat i ”Den lilla blå” i… börjar det inte mörkna över havet? 😉
bornholmuppochner & gotlanduppochner 