Etikettarkiv: Novgorod

95. Garde kyrka

Publicerad den av
14

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Detta är en av de första uppförda stenkyrkorna på Gotland. Under första hälften av 1100-talet uppfördes det enskeppiga långhuset, koret och tornets nedre del. Garde kyrka är en av de 14 klövsadelkyrkorna.

Det är häftigt att kyrkogården omges av en mur med fyra bevarade stigluckor, alla i olika väderstreck. Noterbart är att den västra ska vara en av de största i Sverige. Den är från 1200-talet. Övriga är från 1300-talet. På Gotland är det bara Bunge kyrka som också har fyra stigluckor bevarade.

Hjärtligt välkomna att att kliva in i kyrkan och studera interiören.

Kristusbilden på triumfkrucifixet är från början av 1200-talet.

Predikstolen är daterad 1662 men målades sannolikt först år 1699.

Den medeltida dopfunten är tillskriven Byzantios som mycket annat på Gotland. En scen som visar en grip, ett fabeldjur med lejonkropp, vingar och örnhuvud.

Här i tornbågen handlar det om målningar som aldrig överkalkats. Det rör sig om ett hantverk av en bysantinsk-rysk mästare som också dekorerat kyrkan i Staraja Ladoga i närheten av Novgorod i slutet av 1100-talet.

Altaruppsatsen av sandsten, troligen huggen i Burgsvik, anskaffades 1689.

Avslutar med ett sakramentsskåp med målningar inuti skåpet.

Tänkvärda ord:
”Äldre människor är som museer, fasaden har ingen betydelse, bara skatterna inuti.”
Jeanne Moreau

Med himlen som tak

Publicerad den av
16

Idag, den tredje augusti, är det fem år sedan vi flyttade till Gotland. Regnet fullkomligt öser ner utanför fönstret och jag är glad att vi inte befinner oss inne i S:t Lars kyrkoruin, där bilden är tagen. En solig julidag för ett par veckor sedan, när vi för första gången kom in i ruinen och jag tog bilden, kändes det som en god idé att ha himlen som tak. Vilken rymd! Vilken utsikt uppåt!

En bit norr om Stora Torget i Visby, mellan Lybska gränd och Syskongatan, finns S:t Lars kyrkoruin (som tydligen även kan kallas för S:ta Anna.) Den byggdes på 1200-talet och fick sitt namn efter helgonet S:t Laurentius. 300 år senare, på 1500-talet, övergavs den i samband med reformationen.

Det är en mäktig känsla att stå på golvet och se uppåt. På informationstavlan utanför står det att kyrkan troligtvis var inspirerad av bysantinska kyrkor och att den kan vara ”en av de två ryska kyrkor som köpman från Novgorod enligt traditionen byggde i Visby”.

”Trots sin annorlunda form har den uppförts av yrkesmän från Gotland. Det framgår bl.a. av stenbehandlingen och murningen”.

Nu har jag tagit mig upp en bit, via en trappa, och gått vidare längs en mur. Detta är något som är speciellt för S:t Lars kyrka. Här finns många trappor och gångar i murarna och det är häftigt att det går att förflytta sig runt nästan hela kyrkan.

Utsikten ner mot kyrkan är imponerande… speciellt då man tänker på att det är ungefär 800 år sedan man murade detta…

Det är inget fel på utsikten ner mot havet heller. Bra när man kan fota genom en av gluggarna i muren. Så gavs möjligheten att ta en bild på Kruttornet från en annan vinkel, än de vanliga, också.

I en annan av fönstergluggarna gick det att fotografera Drotten. De båda kyrkorna kallas ibland för Systerkyrkorna. Kanske för att de liknar varandra till det yttre? Dessutom ligger de nära varandra.

Nere på golvet igen.

Dags att ta farväl av S:t Lars kyrkoruin. Ett mäktigt och imponerande byggnadsverk som förhoppningsvis får stå kvar i många hundra år till.

Novgorodgränd; akt 23

Publicerad den av
10

Fotnot:
Här rör det sig om en kort gränd mellan Strandgatan och Mellangatan. En rysk stad med samma namn, utan grändslutet, är säkert anledningen till namnvalet. För den historiska staden är känd för sina kopplingar till gamla Wisby.
På de översta bilderna ser du trappgavelhuset Langeska huset eller Visby Börs som det också kallas. Det har vi tidigare berättat om under våra vandringar på Strandgatan. Det ena leder ofta till det andra när jag ”forskar” runt om gränderna. Plötsligt ställer jag en fråga till mig själv. Hur var det möjligt? En nyfikenhet väcks till liv, mitt i min egen privata sorg.