31. Hamra kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Det var byggnadsställningar som gällde när vi kom på fint besök. 😉
Hamra kyrka är byggd omkring mitten av 1200-talet och har en brokig byggnadshistoria där det planerade långhuset aldrig blev av.

Tacksam för att kyrkan var öppen ändå.
Bänkinredningen är enhetlig från 1700-talet. Till vänster, längre fram, kan du se två herrskapsbänkar avsedda för befallingsmannen Christian Winter och hans hustru Magdalena, som bodde i Botreifs i Hamra.

Triumfkrucifixet med sina sidofigurer Maria och Johannes är från 1300-talet.

Hamra kyrka är den kyrka på Gotland där det finns flest medeltida träskulpturer.

På 1400-talet gjordes denna passionsfris som börjar med Nattvarden och avslutas med Pingststundret. Det finns en speciell historia bakom den. 1778 slog blixten ner i kyrkan och krossade övre delen av muren och kalkanstrykningen gick förlorad. Men just denna passionsfris klarade sig. Detta sågs som ett underverk och därför fick den vara orörd för ”all framtid”.

Altaruppsatsen av sandsten är från 1792. Visst är det vackert runt fönsterna?

I sydöstra hörnet finns predikstolen som är ett renässansarbete.

En mycket sorglig historia för Hamra socken. Hoppas du kan läsa texten (tryck på bilden och den ”växer”) på minnestavlan över de tolv Hamrabor som miste livet efter att kämpat sig ut till den engelska briggen för att rädda liv och skeppet, 30 oktober 1829. Männen stannade kvar på båten under natten. Trodde kanske att havet/stormen skulle lugna sig till morgonen. Eller så var deras krafter slut. 24 barn blev faderlösa. Havet tager och giver.

Tänkvärda ord:
”Det finns två sätt att sprida ljus: att vara ljuset självt
eller att vara spegeln som reflekterar det.”
Edith Wharton

 

 

27. Sundre kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Längst ner på Gotlands sydkust ligger Sundre Kyrka. Det utsatta läget på ön med havet på alla sidor gjorde, att detta och några till kastaler byggdes av säkerhetsskäl. Då var det perfekt att bygga försvarstornet på kullen vid kyrkan. För därifrån ser man långt ut till havs i syd, väst och öst. Sundre kastal är byggt någon gång på 1100-talet och är ett av de bäst bevarade på ön. Ändå ska den enligt en sägen blivit belägrad av Valdermar Atterdags krigare 1361.

Kyrkogårdsmuren är hög och kraftig och till största delen medeltida.
Innan vi gick in i kyrkan var vi bara tvungna att zooma in och njuta av det vi hade sett på vägen dit, en stund tidigare.

Vallmofält är vi svaga för. Idag om exakt fyra veckor är det vårmånad. Sedan så… 

Kyrkan är en av de minsta på ön och är byggd i sandsten, som är det vanligaste materialet i de södra socknarna. Långhuset och koret uppfördes under 1200-talets första hälft. Tornet kom till lite senare. Kyrkan anses vara ett ganska enhetligt romanskt byggnadsverk.

Triumfkrucifixet tillkom först på 1400-talet.

Frismålningar av Passionsmästaren enligt tryckt text.

Träskulpturen av den sörjande Maria är från mitten av 1200-talet.

Dopfunten hittar jag ingen fakta om.

Inte heller om altaruppsatsen.

Däremot finns det en spännande äldre sägen om två röda ädelstenar som ska vara inmurade i en yttervägg i söder. Enligt storyn ska ett odjur som levde på Gotlands sydspets ibland tröttnat på vattenlivet och kommit upp på landet och lekt med en röd ädelsten. En gång lekte den för vilt och tappade leksaken som sprack i två delar. Några dagar senare hittade en bonde bitarna. Han murade in dem i kyrkoväggen. Sant är att de kan ses i fasaden. Avslutningsvis finns det en annan variant av sanningen som lät mindre intressant. 😉

Tänkvärda ord:
”Bättre vara ödmjuk bland de ringa
än dela byte med de högmodiga.”
                             Ordspråksboken