Extra stor längtan i maj

Efter en ”tuff” och ovanlig privat vecka, är min längtan extra stark efter att få besöka ett av alla de underbara gotländska änge, som finns på ön. ❤
Bara att öppna bildörren och ta in dofter, årstidens smörgåsbord och framför allt lugnet, gav så otroligt mycket positiva vibbar. Det spelade då ingen roll att exempelvis covid-19 härjade som värst. Den tankeknappen stängde vi själviskt av.

Varje årstid hade sin charm. Vi lärde oss efterhand vilka änge som hade det där lilla extra. Då kunde det bli spontanbesök. Med tiden blev vi duktiga på att hitta via olika mindre vägar. Kyrktornen på ön är utmärkta GPS konkurrenter. Nästan alltid ser man minst ett.

Ofta gjorde jag egna avstickare när Solveig väntade in att vinden skulle mojna så blommorna & växterna stod skapligt stilla för att kunna ”macras”.

Visst hände det att vi kom en bit ifrån varandra. Det är lätt så att mina fötter lyder min fantasi, som inte tycks sina bort helt. Självklart blev jag nyfiken när en ovanlig krokodil började gapa stort…

… Jag höll ett lagom långt avstånd för att inte riskera något dumt i Kräklingbo änge.

Elinghem ruin och änge. En av favoritfikaplatserna. En skön mix av historia & natur.

Mästerby änge var det första änget som vi bekantade oss med. Där var vi flera gånger. Då fick kamerorna ibland vila.

Skolänget besökte vi bara en gång. Men den gången glömmer jag aldrig. Då fick vi snabbt flera orkidéer serverade på ett silverfat. Dels för att jag fräckt ”avbröt” en guide som gick med en grupp på fältet. Målet var att äntligen hitta en flugblomster. Helst innan mitt blodsocker fortfarande gick att mäta. 😉 Sedan gick vi över gatan och fikade utomhus på härliga prästgårdskafét. Mums! Vad behagligt och lätt det kan vara att leva.
Jag önskar dig besökare en skön pingst.

Vi saknar er…

Solveig kom igår med ett trevligt förslag som jag direkt föll för. Hon tyckte vi skulle berätta och visa fem platser var, som vi saknar extra mycket, från de fem fastboende åren på vår favoritö Gotland. Först mina fem och sedan hennes som avslutning. Hon skrev ner på ett papper igår, med sin vackra läsbara stil, vad hon ville berätta. Vilken tur det inte var tvärtom… 😉

  1. De berömda raukarna måste få vara med i kvintetten. Konstverken finns både på land och ute i havet. Hoppas inte turister missar att svänga av mot Gamle hamn när de kommer till Fårö. För då missar de en raukpärla.

2. Att jag är extra svag för de gamla fiskelägena på Gotland & Fårö tror jag inte någon av våra bloggföljare missat. Av en slump hamnade vi vid Sigsarve fiskeläge. Orsaken var ett oväder som förde med sig ösregn. Egentligen skulle vi till en helt annan plats den eftermiddagen. Plötsligt fanns det ingen möjlighet att vända bilen på den smala gropiga ”vägen”… men tur väl en plats att ställa bilen och sedan en spännande, brant och lerig stig ner mot havet. Min plan var annars att åka hit en solig dag när blåelden blommade som bäst. Men historien gör sig bäst i det här vädret. Det går inte att komma ifrån. Kargheten behöver hamna i fokus.

3. Inte visste jag att jag skulle få ett stort intresse för att hitta så många olika orkidéer som möjligt. Min gamla tävlingsskalle ville verkligen hitta de tre arter som enbart finns på Gotland, innan det var försent. Det gick. Vi bockade till slut av Stor Skogslilja, Alpnycklar och Kärrnycklar. Flugblomster tyckte jag var den häftigaste arten. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. På Bornholm kommer jakten att fortsätta. På den lilla ön ska det finnas femton stycken olika arter.

4. Alla våra turer ”på två hjul” under olika timmar på dygnet uppskattade jag riktigt mycket. Vilken tur vi hade som slapp punktering på de gropiga, steniga ”vägarna”. Den här bilden är från ”Rauksafarituren” på Fårö. Cyklarna står parkerade vid Helgumannen.

5. Halvön Närsholmen blev jag förtjust i innan vi flyttade till Visby. Första gången som jag såg ”Gotlands savann” i verkligheten var vi här på semester. Sedan vi blev fastboende blev det en hel del besök här. Sista tre åren var det en tradition att åka hit och äta medhavd frukost. Ibland fick ”Den lilla blå” följa med ända fram till fyren och havet. Mysigast var det dock att cykla ut i maklig takt. Livet kändes så fjäderlätt och vackert enkelt. ❤

6. Blåsipporna
Som jag njutit av att få fotografera blåsippor. Den ena finare än den andra, och var och en helt unik.

7. Ringmuren
Det är något visst med det som finns kvar, trots att det gått flera hundra år sedan den byggdes…

8. Almedalen
Oavsett årstid och väderlek är den här vyn svår att slå.

9. Gotländska ängen
Alla våra utflykter till ängen har gett oss så många fina minnen.

10. Botaniska Trädgården
Sist, men absolut inte minst – ”Botan”. Min absoluta Älsklingsplats i Visby.
Till alla trevliga gotlänningar som vi mötte under våra år som ”inflyttade gotlänningar” – Såklart att vi saknar er också. ❤

Mästerverk i Mästerby Änge

Mästerby änge har fått en särskild plats i våra hjärtan. Det finns flera anledningar till det.
Det är ingen liten smal och krånglig väg för att ta sig dit. Det är lätt att parkera bilen. Änget är välskött och vackert! Här finns bord att sitta och fika vid… Listan kan göras lång.
Men, framförallt är det stillheten, grönskan och fågelsången som tilltalar mig.

Mors dag 2023 hade vi förmånen att ha yngsta dottern på besök. Vi valde att ta med henne till Mästerby Änge. Väl på plats skildes vi åt för en stund. Hon och Bosse promenerade iväg åt ett håll, men jag kom inte så långt förrän…

Jag sjönk ner i gräset i jakt på mästerverk. De var inte svåra att hitta. Jag skulle vilja påstå att hela änget var fullt av dem… (Mästerverk kan bl.a. definieras som ett verk av enastående kreativitet och skicklighet.)

Även det som vi i vanliga fall betraktar som ogräs kan vara riktigt vackert när man väljer att titta noga…

Det finns krusiduller och prickar, symmetri och mönster, färger och nyanser…

Den här gången blev jag och mitt macro kvar på en mindre del av änget, medan de båda andra familjemedlemmarna, och den andra kameran, hann med en längre promenad.
Sedan återvände de och påminde mig om att det var dags att plocka fram kaffekorgen.

Det värmde mitt hjärta att vi såg flera sällskap där vi förstod att man bjudit ut ”mor” på en utflykt till denna fina plats.

Både jag och Bosse har återkommit i våra inlägg till att vi sparar på stunder som den här. Dem tar vi fram och minns när himlen är grå och vinden är kall. Men just nu gläds vi åt grönskan och sommaren som ligger framför oss och åt alla mästerverk som det gäller att ta sig tid att hitta och titta närmare på.

Gutamål – Lektion 8

Ämne: GOTLÄNDSKA ÄNGESTERMER

Gutamål                   Svenska
bandtun                     trägärdesgård
bredsrum                  stor öppen yta i änget där höet torkas
brya                           grävt vattenhål i änget
fagning                      vårstädningen i änget
klappning                  beskärning av grenar och bladverk
kämpgravar               husgrunder, ofta från järnåldern
lövvastar                   rader av lövträd i änget
orve                           liens skaft
sigde                         lie
sigdspån                   slipstickan som man stryker lien med
stentun                      stenmur
stenvastar                 stensträngar, rester av hägnader
tynne                         taggiga buskar

Denna fina text har vi läst på några gravstenar på kyrkogårdarna, runt om på öjn.

Vi stötte på skyltarna vid Dalhems vandringsled. De två sista får bli din hemläxa? Jag vet inte svaret. Men jag är säker på att någon av alla bloggläsare på Gotland kan fylla i facit. 🙂

Kräklingbo prästänge


Du som tillhör sällskapet som deltagit i månadsbildstävlingen i maj, känner igen översta bilden. De tio svaren är på plats i inlägget liksom aktuell tabell.

I Kräklingbo änge ligger den gamla eken nere. Annat var det på färgfotot i min bok från 2006. Då står den präktiga, imponerande fridlysta eken rakt upp. Fortfarande är den klassad som ett fridlyst naturminne. Man tror att den passerat 800 år. Det var i februari 2008 som en storm blev för tuff för eken. (Där har du några av facitsvaren) 😉

Detta var inget planerat besök. Vi råkade köra fel i jakten på ett speciellt naturreservat. Har du hört frasen ”köra fel” nyss? 😉 Vi fick istället se ”ett vitt hav” och gullvivor. Om vi kommer tillbaka om några veckor finns möjligheten att se mandelblom, solvända och svartkämpar. Styr vi då fötterna mot de skuggiga delarna av änget kan vi njuta av liljekonvalj. Två olika orkidéarter växer i änget under en period. Orkidéer älskar vi och har inomhus året om sedan flera år tillbaka.

Allkvie änge – ängsbruk

Solen lyste inbjudande från himlen. Vi fyllde fikakorgen och hade en förhoppning om något vitt, när vi åkte iväg till årets första änge. Jag syftade inte på snö.

Lustigt att det var här vi befann oss sista gången som vi la in ett blogginlägg om änge 2019.

Intressant att jämföra samma vrå av världen. Början av april mot början av september. Här är länken till inlägget om du är extra nyfiken på fler foton. 😉
https://gotlanduppochner.com/2019/09/04/allkvie-ange/

Även denna helg fick vi njuta av blåsippor. Inte i samma mängd som på Klinteberget och i Brucebo naturreservat veckan innan. Men till skillnad från de två nämnda platsernas höjdnivåer var det plant att vandra här.

Istället var det sankt och vi sjönk lätt ner i marken här och var. På andra skulle det behövts stövlar, eller liten roddbåt. 😉

Naturens egna konstverk. I detta änge finns annars ett ovanligt stort antal hotade lavar och svampar.

Solveig såg idag ett foto på utslagna gullvivor på vackra Österlen. Själv såg jag vackra snöfoton hos Insta-vänner. Vårt land är ”långstort”.

Tänk om jag hade den energin. Jag tror inte myror har tid att tänka på problem av något slag. Allt från bostadsbidrag, bygglov till smittorisker ilar de blixtsnabbt ifrån. Kanske inte eremitmyran, som antagligen får myror i byxan av allt närgående kontaktsökande. 😉 Nu hoppade mina minnen till när jag lirade gitarr till en låt med en myra och ett farligt tuggummi. Hur många verser var det?

Det var för denna vita blomma som vi valde Allkvie änge. Jag hade läst om en tidigare landshövding, som hade den vita mattan av vitsippor i AÄ som ett av sina favoritställen på Gotland. Men hon nämnde faktiskt den femte månaden på året. Bra skäl för oss att ta en avstickare hit om ett par veckor.

Då är såklart de välväxta ekarna grönklädda. Men denna tidiga aprillördag njöt vi istället av fågelsång. Frisk luft. Vårsol. Nästan vindstilla i änget. Gott kaffe och ätbart som alltid smakar bäst utomhus.
På hemvägen stannade vi till vid ett naturreservat och smidde planer för framtiden. En framtid som vi ber om att få vara med om. Där äldre vänner ingår. Var och en på sitt håll.

 

Augustibilden 2020


Självklart ansåg vi att en månadsplats i vår köksalmanacka 2020 borde vara vikt för ”Botan”.

Annars har jag de sista två veckorna umgåtts med många vackra orkidéer och ovanliga växter på Gotland. Jag har gjort tabeller över vilka orkidéer som finns på Gotland. (Tre arter finns bara på ön och ingen annanstans i Norden). I tabellen finns det självklart olika kolumner. Ex. en om de är vanliga, medel eller ovanliga. Nästa om ”normal blomningstid”. Nästa om vilken typ av mark som föredras. En tabell handlar enbart om ”startordningen” på säsongen. Nästa tabell går mer på djupet om möjliga platser på Gotland och Fårö.

Steget från orkidéer till ovanliga växter är inte långt. Bara några Bossekliv. 🙂 Därför blev det en tabell med namnet ÄNGEN MED DET DÄR LILLA EXTRA som jag snickrade ihop tillsammans med NATURRESERVAT MED DET DÄR EXTRA och ANNAN NATUR MED DET DÄR EXTRA. 
I slutändan handlar det sedan om att skapa korta-mellan-dagsrundor-övernattningsrundor med en skön mix av olika saker att se & göra. Sådant här älskar jag att pyssla med. ❤
Det låter inrutat men för mig är improvisation alltid en ”medkompis” på turerna. Däremot är det trist att i efterhand på hemmaplan upptäcka att vi missat något som fanns någon kilometer bort. För en sak är given. Allt skyltas det inte om på ön. Helst inte mysiga fiskelägen där det inte förekommer någon turistaktivitet. Många gånger vet jag heller knappt om det är en väg eller en före detta skogsstig. 😉
Med dessa inomhussysslor gör det inte så mycket att det regnar och blåser utanför decemberfönstret. Jag reser i fantasin iväg på härliga resor med hjälp av foton och texter från fantastiska böcker som jag införskaffat under två år.
Den första boken fick jag i julklapp 2017. Antagligen tyckte Solveig att jag på skånsk mark skulle uppskatta att njuta av min favoritö – som vi aldrig skulle åka till fler gånger. 😉
Jag uppskattade och var tacksam. Lärde mig fakta utantill.
Jag uppskattade och fick en briljant idé.
Jag uppskattade och luskade under ytan. 😉
Jag uppskattade att ”just detta tillfälle” var stunden då jag skulle lägga fram min hemliga plan för endast en lyssnare som antagligen trodde att jag skämtade.
En lyssnare som jag endast ville det allra bästa på jorden.
Min finaste pusselbit.