När allt känns helt rätt

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Det är svårt, att med ord, beskriva den känsla jag får när jag öppnar grinden och går in i Botaniska trädgården. Det är som att allt stannar till – och bara känns helt rätt.

Det är Pingstdagen 2021, många Visby-bor sover fortfarande och jag vandrar, nästan helt ensam, runt i ett paradis fyllt av grönska, färgsprakande blommor och fågelsång.

Det är tulpanernas tid och pionernas…

Nostalgi… Visste inte att det fanns så många olika sorters pioner. ”Hemma” i mina föräldrars trädgård hade vi tre olika vill jag minnas. Ändå hittar jag ingen av dem idag. Läser däremot på skyltarna och hittar korallpion, sidenpion och så min favorit – dillpion… Det är lätt att förstå varför den fått sitt namn…

Hela Botan är som en stor palett av färger…

…och former.

Var och en med sin egen ”karisma”.

Men även om min ”inre klocka” stannat till för en stund så vet jag att det är dags att avrunda besöket för den här gången.

Men, gräslöken bara måste få vara med…

… och ett par knoppar.

Avslutar med tulpanträdets löv (när ska jag få se detta träd i blomning?) Nu återstår det svåraste, att leta upp Bosse som är ute och vandrar med den andra kameran… Han kan vara var som helst…

Text och foto: Solveig Lidén

Naturen i färg; rött

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Humlan ville inte vara med på bild… Den satt i stockrosen när jag ställde in skärpan för att ta en bild, men flög sedan sin kos lika snabbt som den här sommaren försvann. Det har varit en annorlunda sommar på många sätt. Bosse och jag har ibland tittat på varandra och undrat om vi varit helt ensamma på ön. Det är så det blir om man, som vi, går upp före fem, lämnar Visby och ger sig ut på utflykt. De få gånger jag besökt Östercentrum har jag däremot undrat över om vissa människor glömt bort allvaret med en pandemi.

Innanför muren har vi inte cyklat tillsammans på hela sommaren. Men förra söndagsmorgonen tog vi en tur. Det är njutbart att cykla längs med muren. Rosor och stockrosor, en del överblommat, annat vackert.

Jag har en speciell känsla för rosor eftersom det var min mammas älsklingsblomma. Vi hade många olika rosor därhemma i vår trädgård.

Var och en har sin charm. Ensamma eller tillsammans.

Samma sak med vallmon som dyker upp lite här och där på Gotland. Ibland ensamma…

ibland många.

och ibland i så stora fält att de helt enkelt bara kan ses som en gemensam färg.

Fast hur fint ett fält än kan vara uppskattar jag en liten ensam vallmo bäst. Och gärna en som ser lite tilltufsad ut.

Här har en sömntornstekel varit framme. Jag läste att den lägger ägg i nyponrosens knoppar. Äggen utsöndrar växthormonsimitationer och lurar på så vis busken att bilda håriga nypon, galler. Här inuti kan larverna sedan leva och utvecklas. Så smart! Men, läste också att det finns parasiter som utnyttjar dessa galler och lägger sina ägg där också. Hm!

Fler blommor, vars namn jag inte känner till.

Den här fantastiska dillpionen hittade jag i Botaniska trädgården.

Visst är duvan fin med sina orangeröda ben!

Älskar rabarberpaj med vaniljglass. Vet dock inte om detta är en äkta rabarber eller någon sorts prydnadsvariant. Hittade den i en plantering i Visby.

Smultron! Så gott!

Årets jordgubbsplanta från balkongen fick bidra med bladet… Jordgubbarna köpte vi.

Årets godaste hallon! Från Stenhuse gård här på Gotland.

Nja… måste erkänna att jag inte är så förtjust i röda vinbär. Fast när tjejerna var små hade vi vinbärsbuskar i vår dåvarande trädgård och som tur var tyckte de om dem.

Men våra egna tomater, som vi har på balkongen, dem tycker jag om!

Rönnbär – vackra, men jag håller med räven: ”Surt, sa räven om rönnbären”. Även om ordspråket står för något annat…

Tror att detta är stenbär. Läste att de har en syrlig smak.

Sista bilden får påminna om att vi går mot höst. En årstid som är vacker med alla sina färger. Jag har bara så svårt att acceptera att det blir mörkare och mörkare. Det är bara att gilla läget och börja att samla foton med nästa färg.

Önskar er alla en fin avslutning på augusti och en skön höst!
Text och foto: Solveig Lidén

 

Botaniska Trädgården – majbesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.

En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.
Vi är tacksamma för att turisterna ännu inte har insett att det finns en parkering längre in från hamnen. Alldeles strax utanför Kruttornet. Nästa månad åker vi nog hit på morgonen och tar fika med oss. Kanske får cyklarna följa med på utflykt.

Det första som mötte oss var kören ovanför våra huvuden. ❤  Vi såg inte sångarna. Men de var många till antalet och sjöng med olika stämmor och röstresurser. Om jag hade varit dirigent hade jag hellre låtit duvorna sköta ljudet, bjuda på ost och kex eller skickat iväg dem som brevduvor. 😉

När man ser ett sådant här foto med en man på en bänk kan tankarna glida iväg åt olika håll. Det gör i alla fall min hjärna titt som tätt. Känner han sig lycklig eller olycklig? Är han ensam och saknar någon? Nu är det så att jag känner till mer än vad du ser. Jag gillade vad jag såg på bänken och allt framför den. När kortet skulle tas på paret som satt där reste sig kvinnan raskt upp och förändrade fotoläget. En annan person dök upp från ingenstans och det fridfulla hade skapat en ”oreda” som påminde mer om vardagen. Det var då nära att det inte blev något foto. Men simsalabim. Efter avsked satt han där ensam och jag gillade vad jag såg. En medmänniska i en vacker park.

Vad denna gubbe tänker på är det svårt att sia om. Han tittar mot hotellet som kanske ska provas någon gång och ruinen bakom det. Dessutom finns det två kända fik i två gula hus ganska nära. Men just nu är hans mage mätt och belåten. Det är dags att studera alla underbara blommor i mer detalj. Allt medan fåglarna fortsätter att kvittra.

Den här gången fanns det en mängd olika slags tulpaner.

Den här var extra fin.

Princess Irene på engelska. Triumphtulpan på svenska. Ljuvlig färg.

Guldtulpan.

Var blomma har sin charm. Även de vita.

Dillpionen är tuff.

Ännu fler tulpaner…

En originell blomma. Vad är det för sorts blomma? Kungsängslilja är det, berättade Ingrid. Tack för informationen. 🙂

Första ”Lady bird” som jag sett i år.

Du ska veta att vi kunde lagt in två inlägg till minst, med massor av andra blommor och annat fint. Vi är så tacksamma för att denna oas finns och kommer att lägga ”en slant” i bössan då och då.
Jag la inte in något inlägg med vyn mot lusthuset, som jag hade tänkt ha som månadens fasta foto. Där hade hänt för lite i just den kameravinkeln. Men några av blogginläggets foto kommer från platsen runt lusthuset.
Kommer du till Visby någon gång i ditt liv rekommenderar vi varmt denna park. Tack ännu en gång DBW!

Extra text för den intresserade:
Hela Gotland består av ett otal smultronställen. ❤
Jag hoppas att människor på fastlandet förstår alla de fördelar det innebär med att bo här permanent. Inte bara på högsäsongen. Att jobba på ön. Starta en aktivitet/verksamhet. Låta barnen växa upp i denna lugnare och oftast säkrare miljö än många andra platser i vårt land.
Många pensionärer har insett fördelarna. Min önskan är att fler yrkesverksamma i åldern 16-65 ska välja att slå ner sina bopålar här. Jag tror att de flesta nytillkomna öbor aldrig ångrar sig. Istället funderar de nog på varför de inte gjort det tidigare. För det är just i det ovannämnda åldersspannet som Gotland har en instabilitet. Sorgligt nog är gotländskt åldrande femtio år före övriga landet. Var fjärde gotlänning är 65 år eller äldre. I hela Sverige är det var femte.

Den 1 april i år var folkmängden på Gotland 59 253. Jag håller tummarna för att gränsen 60 000 nås inom fem år. Duktiga läkare, sjukhuspersonal, lärare, poliser, entreprenörer o.s.v.
Missa inte ditt livs chans att kombinera positiva saker under årets alla dagar. 😀

Detta är blogginlägg nummer 75. Tryck gärna på följ. 🙂