Etikettarkiv: sjömuren

Silverhättan/Kames

Publicerad den av
14

Längst norr ut i Sjömuren finns Visby ringmurs yngsta torn. Tornet byggdes av Tyska orden som innehade Gotland under tio år (1398-1408).

Försvarstornet är sammanbyggt i en vinkel med Landmuren.
Namnet Kames tillkom under sextonhundratalet och härrör från latinets Comes.
Silverhättan syftar till en glänsande takbetäckning, troligen blyplåt.

I början av 1700-talet utvidgades skyttespringorna till stora gluggar. Orsaken var rädslan för att ryssarna, som härjat i Slite på östra kusten, skulle fortsätta till Visby. Gotlands dåvarande landshövding och generalmajor Andres Sparfeldt tog det på blodigt allvar och försåg stadsmuren och tornen med eldvapen. Men det blev inget av ryktena. Det sista stora anfallet mot Visby ägde rum 1525 och kom från trupper från Lübeck. Jag hoppas och ber att det ska vara så i all framtid – det sista.

Nu hade vi förflyttat oss till insidan. Jag läste att det förr på tredje våningen har funnits en skyttegång. På samma våning fanns också en eldstad. Det sistnämnda användes för signalering.

Det är betydligt trevligare att leka en fredlig nyfiken spanare utan vapen.

Vi cyklar runt; del 2-4

Publicerad den av
10

Nu var vi nere på mer plan mark, med utsikt över det öppna havet. Solen hade inte kommit tillräckligt högt upp. Framför allt inte på vägen precis utanför muren, där vi rullade fram.

Sjömuren byggdes först. Någon gång efter mitten av 1200-talet stod den färdig. Ursprungligen var den ungefär 5,5 meter hög och ca 1,5 km lång.

Murfallet. En av två möjligheter längs havet, att byta position till insidan av muren. Det gör vi ibland när det blåser för rått från havet. Då kan vi mötas av en avsaknad av vind. Som att komma in i en ny värld.

Men nu rullade vi ner en bit och styrde vänster i kurvan.

Här stannade Solveig och tog en bild, från där vi nyss kom.

Det finns spännande gluggar kvar här och där i muren.

En ny sväng och lite uppför. Längre fram ser du möjligheten att gå in i en port eller ta en kort paus på en bänk.

Inte vilken oromantisk port som helst. Kärleksporten har jag visat upp och berättat om tidigare.

Solveig noterade antagligen, att jag stod där och blickade ut över havet.

”Tre sekunder senare”. Efter över trettio år är hon van vid situationen. ”The Invisible man”. 😉

Vid Kruttornet vände vi oss om och tittade ut över havet. Än hade vi en bit kvar till det brantaste partiet. Om vi fixade att ta oss upp eller ringde Färdtjänst kommer i tredje delen.

Inte byggt på en kafferast

Publicerad den av
46

Den här mäktiga ringmuren som är 3 440 meter lång och elva meter hög är megakänd över hela världen. Fortfarande får jag nästan nypa mig i armen när jag ser den. Bor jag verkligen i Visby? Hoppas jag aldrig kommer att hinna bli hemmablind på ön.

Muren är byggd av brutna kalkstenshällar.

Ringmuren är tillverkad i olika etapper. Först byggdes i mitten av 1200-talet Sjömuren som var ett skydd mot fiender från havet.

Nästa etapp var Landmuren som uppkom av en konflikt mellan staden Visby och det gotländska alltinget och ledde till inbördeskrig på Gotland 1288.

Länge krävde stadens handelsmän tull och andra pålagor när någon på ön ville föra in sina varor innanför muren.

Från början fanns det 29 torn. Nu återstår 27 st.

Högsta marktorn är Långa Lisa som är sex våningar högt.
Äldsta är Kruttornet som byggdes före muren. Tiden var runt 1150 och hamnen låg då där Almedalen ligger nu. (Kruttornet på bilden nedanför)

Det sista stora anfallet mot Visby ägde rum 1525. Då anföll lybeckarna och stormade in över ringmuren. Visby stacks i brand. Kyrkor och kloster rensades på allt av värde. Endast Domkyrkan S:ta Maria klarade sig från att bli ruin.

Kungen Magnus Ladulås informerades om muren och tullavgifterna. Han krävde borgarna i Visby på skadestånd för det gigantiska svartbygget och utfallet mot landsbygden. Borgmästaren och rådet fick vackert skriva sina namnteckningar på underkastelsebrevet. Samtidigt stärkte kungen Visbys ställning som fri handelsstad med eget styre.

Både Visby och Gotland fick en självständig ställning. Invånarna betalade mindre skatt än de på fastlandet. Men de deltog inte i kungaval och tog inte emot någon kung på Eriksgata.

Jag tycker det är otroligt fängslande att betrakta denna ringmur och försvarstorn och jag njuter under mysiga promenader in och ut genom portar. Samtidigt går tankarna till krig, korruption, elände och misär. Därifrån vidare till den ljusare perioden då Visby var som störst och ön inte var svensk.

Från mitten av 1100-talet och en bit in på 1300-talet var Visbys storhetstid. Handeln blomstrade på hela ön och ryska, baltiska, danska och svenska köpmän flyttade till staden.
Visby hade fullvärdigt medlemskap i den medeltida handelsorganisationen Hansan.

Läsning för den extra intresserade bloggläsaren:
Stormar, isvintrar, boskapsdöd och pesten/digerdöden och den danske kungen Valdemar Atterdags invasion 1361 var motgångar som ledde till att de tyska köpmännen tog över den nordeuropeiska handeln.

Vid freden 1645 i Brömsebro blev Gotland åter svenskt. Då var Visby en stad i ett bedrövligt förfall. Tronföljaren Karl Gustav, som fått Gotland till underhållsland, var inne på att riva och bygga nytt i Visby. Han ville flytta ringmuren och stadens invånare till Slite. Jag är tacksam för att det inte blev något med de dystra planerna. För som med mycket annat så går livet i cirklar. Redan under 1700-talet återhämtade sig Visby och upplevde en andra högkonjunktur när det gällde handel och sjöfart. Många år senare kom belöningen med stort B. ❤
Det var megastort när Visby hamnade på UNESCO:s Världsarvlista. Allt med syftet att skydda och bevara världens kultur- och naturarv till kommande generationer. De utvalda objekten representerar platser av stort värde för hela mänskligheten. Hatten av för denna utmärkelse. Hoppas kommande generationer kommer att njuta och läsa på om historien. Därefter berätta vidare för sina barn och barnbarn. Muntlig tradition som aldrig tenderar att bli mossig enligt mig. Den ”moderna” människan tänker kanske tvärtom. Vad vet lilla jag.

 

 

 

Vilken kontrast…

Publicerad den av
24

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

…mot hur det var för endast en kvart sedan.
Vi hade parkerat bilen på Hamnplan. Längs Strandvägen tog vi kort på det vilda havet. Kvinnorna som gick framför oss på promenadvägen skrattade till när de blev blöta av vattnet som stänkte över rejält över kanten.
Då passade vi på att snedda över mot Kruttornet. Nu var vi innanför den skyddande sjömuren och det var som att komma in i en annan värld. På den mysiga gränden såg vi några fina rosor som överlevt vintern.

Det gnisslade till i grinden när vi öppnade och klev in för årets första besök på Botan. Vad spännande det ska bli att återkomma hit en gång varje månad under 2019 för att upptäcka förändringar. Hoppas du hänger med på ditt sätt.

Isen kändes först lockande. Men jag hade inga skrillor med mig och dessutom såg jag farorna. Två stycken ”januariormar”. Ser du dem? En syns tydligt tycker jag. 🙂

Ännu går det att se sjömuren tydligt. Veckorna innan våren vackert tar över ”makten”.

Vi är inte helt ensamma fast det ser så ut. Det kommer då och då människor som tar sin hundpromenad genom idyllen. Undra om de fast boende är trogna parken? Om de stolt visar upp ”Botan” för sina fastlandsbesökare?

Wow! Krokusbladen tinar upp våra vinterhjärtan. Ett vårtecken som heter duga. ❤

I maj räknar jag med att det blir svårt att ta avståndsbilder utan att tvåbenta varelser kommer att tävla med växterna om utrymmet. Närbilder bör vi däremot klara av.
Broar i kombination med parker är ofta romantiska.
Tänk om det funnits en besöksräknare sedan 1855. Hur många miljoner har njutit här? Säkert många kändisar från världens alla hörn.

Den mannen känner jag igen. Måste placera honom. Kan han ha varit med i ”På spåret”? Någon pilsnerfilm från femtiotalet? Jag har det på tungspetsen. Kalle något. ”Kalle på Spången”. Jäpp. Han är det. Samlade på frimärken med taggar och med växtmotiv. Bytte sedan från K till C och släppte in en knorr mellan för och efternamn för att det lät finare. 🙂
Helt ute och ”tramsreste” var jag inte. Carl von Linné borde fixat tio poäng på alla resor i det populära TV-programmet. Finns det någon vit fläck på hans CV-resor som han inte besökte? Var han resande läkare? För någon praktik i Uppsala måste varit svår att sköta under alla resor.

Ps.
Jag önskar dig som kommit hit ner i texten en fin helg. Vi ska åka och hämta en dotter på flygplatsen i eftermiddag. Det ser vi mycket fram emot. ❤