Holms ligger idylliskt på Storsudret. Vi cyklade förbi där under olika tidpunkter på dygnet. Varje tillfälle hade sin egen charm och ett behagligt lugn. Det hade varit intressant att få jämföra med ett höststormsbesök eller hela fiskeläget inbäddat i snö en solig vinterdag.

De fem bodarna är från 1800-talet. Då ägdes de av bönder som ville öka på kassan under lågsäsong. Framförallt var det strömming som fiskades.

Under femtiotalet var bodarna rejält nedgångna. Därefter har de restaurerats.

Fyra av bodarna är dubbelbodar, som står tätt intill varandra på rad med långsidan mot havet.

I dubbelbodarna har endast ena halvan eldstad. Den andra halvan gav plats för redskap.

Förr i tiden ska en bod fungerat som eldbod. När det började bli mörkt tändes en brasa i boden, som därmed blev en skyddande livlina åt de sent fiskande bönderna ute på havet.

Bodarna är byggda av sten och har tak av stora sandstensflis, som gör att de står emot det mesta. Med andra ord, inget slit-och-släng-byggande precis. Konstruktionen bör hålla i flera hundra år.

Inget långt ”stenkast” bort ligger raukfältet Holmhällar.

Svårt att slita sig från platsen. Vackert åt alla väderstreck. En speciell stillhet infann sig i skymningen.
När jag gick där bland bodarna gick givetvis mina tankar till det jag skrev om 2019. I vilken av bodarna huserade pistolskjutande kaptenen, som inte uppskattade att Pensionat Holmhällars gäster gick ner till stranden och badade? Han tog deras kläder när de befann sig i vattnet och…
https://gotlanduppochner.com/2019/08/08/pensionat-holmhallar-panget/

Läs framför allt den härliga kommentaren som jag fick från en bloggbesökare som hade betydligt mer att berätta om skrönan.

Ps Tack Lars. Tyvärr såg jag ingen flagga… 😉