Pensionat Holmhällar – ”Panget”


Du som gillar svenska filmer minns säkert filmen ”Pensionat Oskar” efter Jonas Gardells manus och med Loa Falkman och Stina Ekblad i bärande roller. Det var här på Pensionat Holmhällar som kultfilmen spelades in 1994.

Jag tror att det var redan på sjuttiotalet som jag hörde talas om Pensionat Holmhällar för första gången. Sedan har jag läst om det flera gånger. Nu var vi där för att äta lunch och eftersom vi hört om att det kunde vara långa köer var vi där extra tidigt. Alltför tidigt… Därför vek vi av genom tallskogen för en promenad ner mot havet.

Vi trånade efter att gå ner till den omtalade långgrunda stranden och få se raukfältet och gärna Holms fiskeläge men så långt kom vi inte den här gången.

Min plan är att cyklarna ska med på bilen vid nästa besök på Sudret. Vid det här besöket var det bäst att gå tillbaka och bevaka kön.

Vilken tur jag hade när självaste ”Calle på Panget” dök upp med en cykel han skulle fixa till. Jag kunde inte låta bli att störa honom när jag hade honom ”på tråden”.
Jag hade läst på. Visste att både Calle Hansén och Pensionat Holmhällar firade 70 år 2019. Det var alltså Calles föräldrar som tillsammans med två andra par startade upp detta projekt i några ombyggda militärbaracker. De andra paren tappade sugen efter några tuffa säsonger och hoppade av, men Calles föräldrar fortsatte. Nu är det Calle, tillsammans med hustrun Eva och dottern Olivia, som håller i trådarna.

Nittio procent är stamgäster, sa Calle i en tidningsintervju. Några har bott här femtio somrar i rad.

Det går utmärkt att sitta inomhus, men vi ville umgås med det fina vädret.

Solveig var framme vid luckan och beställde två rödspättor. Sedan fick vi vänta en kort stund innan de ropade LIDÉN.

Betyg. 5/5.
Vilken tur att det fanns rödspätta 2019. För två år sedan slog köket i kapacitetstaket och därför fick de skippa de alltför populära rätterna schnitzel och spättan under förra årets högsäsong. Mums Mums, säger jag bara. ❤

Kuriosa för den intresserade: (Sådant här går jag igång på) 😊
Året 1919 byggde reservkapten S ett hus nära stranden. Marken var samfälld, men mannen kände sig tydligen som ägare till stranden. Därför tålde han inte att Pensionatets gäster tog sig till stranden för att vistas där och bada i havet. Under tiden som gästerna var i vattnet tog han deras kläder. Han höll även på med pistolskytte. Då stod han på sin tomt och sköt mot pappfigurerna som han satt upp på stranden. Givetvis kom badgästerna i skottlinjen. Den 8 augusti 1952 fanns denna rubrik i Gotlänningen. Pistolskjutande kapten terroriserar Holmhällar. Den gången blev kaptenen polisanmäld av pensionatsgästen Direktör Lundén-Welden som påstod att han hört pistolskott bakom sig efter att precis haft en kontrovers med kapten S. Kaptenen menade att det var en sprängladdning i ett kaninhål. Tyvärr stod det inget riktigt slut på händelsen. Bra tillfälle för mig att använda mig av min egen fantasi. Några timmar senare när mörkret lagt sig hördes ett knastrande från…

34 thoughts on “Pensionat Holmhällar – ”Panget”

  1. Underbar header med alla de där blå blommorna. Får en att vilja resa dit på direkten….
    Holms fiskläge verkar till att vara en trevlig plats… och rödspättan ser god ut 🙂
    Må gott och njut på av sommaren!
    Kram

    Gilla

  2. Älskar Holmhällar och födelsedagsluncherna där – och då ska det vara rödspätta! En halv portion som jag tror är vad du har på tallriken!? 🙂
    Förra året var vi inte där, stället hade blivit lite ”överbefolkat” – det är ju så när man fyller mitt i semestertiden – så maten blivit lidande. Inte heller i år eftersom förra året förstörde glädjen med stället. 😦 Men vi ska nog ta en lunch där efter semestertiden istället! 🙂 🙂
    KRAM/Susie

    Gilla

    • Glömde skriva om det. Passade mig förträffligt som alltid bara äter tre ”potäter”. Om det inte är pyttesmå nypotatisar. Då brukar jag dubbla. 🙂
      Vi hörde det då och då från personer som vi mötte. Den veckan vi var där var lugnet före stormen. Bra dagar. Tur med vädret. Allt som vi ville besöka var öppet.

      Det tycker jag du ska göra.
      Är det inte dags för Skåne snart? Vi beställde flygbiljetter och hotell igår till det sydliga landskapet.
      Kram Bosse

      Gilla

      • Visst – det är dags om ett par veckor. Sen blir det ”semester”. Ska bli extra trevligt för vi ska träffa min bloggväninna och hennes fru från Tyskland; Marlise & Brigitte samt våra gamla vänner och f.d. anställde Berra och hand fru Boel. Det gäller ju att passa på när man nån gång är på fastlandet, men dom flesta vänner finns i Stockholm – men dit åker vi inte om vi slipper!
        TREVLIG HELG/Susie

        Gilla

      • Jag anser att det är viktigt att ha något kul att se fram emot. Gärna långt fram i tiden så längtan hinner växa. Dessutom effektivt de stunder när livet mer går i grått. Det var därför vi redan nu gick in och beställde hotell och flyg.
        Idag var vi och åt lunch i Klintehamn hamn. Det gjorde vi även förra lördagen när vi firade 1 år. Då var det mer en slump. Vi ändrade oss från Bunge och lite annat norr ut för vädret var så ostadigt. Vädret var ostadigt idag med men jag tycker vi hade tur. Bara lite stänk i början i Kovik. Vilken underbar biblioteksmiljö i Klintehamn. Bra att Ingrid tipsade om det. Jag hade sett foton när jag läste på om Donnerska huset inför ”Landa” inlägget. Nu passade vi på under S sista sommarlovsdag. Imorgon ska jag ”landa” ensam och börja fundera på lite av varje. 😉

        Gilla

  3. Holmhällar är toppen och det bästa är att man kan beställa ½-portioner. Jag orkar aldrig äta som stor portioner som de serverar. Det är inte riktigt halva priset, men men slipper lämna mat.
    En liten historia om Calle Hansén kan jag bidra med:
    Vi var på Holmhällar en gång och skulle äta och hade min mamma med oss.Det var mycket folk och personalen verkade lite stressad och vi satte oss vid ett bord, där det dock inte såg riktigt fräscht ut.
    Calle kom springande och undrade vad vi ville ha, vi beställde och så kunde ju inte mamma hålla tyst, utan sa: ”Bordet behöver torkas av!”
    ”Jaha, sa Calle lugnt, men det där är bara vatten, det torkar!” Och så svepte han med handen över bordskivan och hastade vidare. Cool kille!
    Kram

    Gilla

    • Samma här. Jag är mycket liten i maten jämfört med många andra män. Däremot äter jag ofta på dygnet. 😉 Därför är det smart med halvportion. Solveig äter inte mycket hon heller.
      Tusen tack för den anekdoten. 🙂 Tror du förstår att jag är väldigt förtjust i att få läsa/höra om sådant. Givetvis undrar jag hur din mamma reagerade på det snabba svaret och hans manöver. Min mamma skulle också sagt till honom. Sådant är vi alldeles för ”fega” för att våga säga till om.
      Kram Bosse

      Gilla

      • Plötsligt dyker den upp som en repris någon gång. Efter att ha sett lite mer otäcka saker bröt vi av med att se Lassie (andra filmen) igår. Mysigt. En grånad James Stewart som farfar.
        Idag får det bli kaffekorg och fiskeläge och förhoppningsvis en fyr. S cyklade nyss ner till medeltidsmarknaden som sjunger på de tre sista verserna. Själv cyklade jag i morse ut på en underbar runda med lagom med folk. Hoppas du får en bra dag.

        Gilla

  4. Vilken trevlig inredningsbutik 🙂 Där kan man nog få en hel del inspiration. Det känns genuint, eller så är fotografen duktig på att fånga det rätta 🙂
    Vad mycket det finns att utforska på Gotland, fast det är en så liten ö. Men jag förstår att det krävs intresse för att söka upp alla dessa platser, och förmodligen en hel del nyfikenhet, på ett positivt sätt.
    Må så gott. Kram Katarina 🙂

    Gilla

    • Mycket trevlig butik. Sådär så man blir glad redan när man ser ingången.
      Fotograferna hade kanske mest tur. 😉
      För dig borde den vara liten – fast det är Sveriges största. Men jag upplever den som jättestor med tanke på alla möjligheter att vika av från de större vägarna och hitta spännande ”gläntor” och möjligheter. Just nu vet jag inte hur vi ska hinna med att se allt spännande och vackert under vår tid här.
      Det stämmer. Nyfikenhet blev jag antagligen född med. 😉
      Tack ska du ha.
      Kram Bosse

      Gilla

  5. Den var en riktig nostalgifärd, kul att träffa på ”chefen” 🙂

    Vackert på Gotland som vanligt.. får se om det blir vårt resmål nästa år

    Gilla

    • Där har tiden stått still på ett positivt sätt. Bara röta. Han kom precis när vi kom tillbaka från promenaden. Självklart passade jag på. igår tog jag ett snack med Björn Hellberg.

      Jag hoppas värmen fortsätter som den gjorde förra hösten – ända fram till mitten av oktober. För vi har mycket kvar som vi vill se och uppleva innan novemberrusket tar över taktpinnen.

      Gilla

    • Det stod inget om hur det slutade. Vem som vann fighten när han blev anmäld av en snubbe med hög position som bodde på pensionatet.
      Kunde vara ramen för ett manus. Eller vad säger du? Kanske åt det ruskiga hållet. Där ”huvudpersonen” gjorde det mindre öppet men betydligt mer blodigt. 😉 Där han hade en annan social ”kostym” mot omgivningen. Spelade trevlig.

      Där doftade det nostalgi i massor. Väldigt god mat. Perfekt omgivning med många möjligheter. Men jag tror vi bodde bättre i vår stuga som vi hyrde. Avstånden därnere är inte långa. Det tar inte mer än kvart på flera ställen att nå från kust till kust. (väster till öster)

      Gilla

      • En mycket bra svensk spänningsroman. Jag ska lägga in ett boktips här i nästa vecka. Den boken får du absolut inte missa. Författaren är en gammal bloggvän till mig. 😉 det börjar bli svårt att få plats med inläggen. De slåss nästan med varandra. 🙂 Jag måste hinna med att njuta av sista sommarmånaden och har inte tid med att öka till ett blogginlägg varje dag.
        När ska du/ni flytta till Gotland? 😉

        Gilla

  6. Pensionat Oscar minns jag … aha, var det där den var inspelad 🙂
    Rödspättan ser fantastiskt god u! Kul att du fick en pratstund med han Calle!
    Ha en bra fredag!
    Kram

    Gilla

    • Perfekt bra vald plats för manuset.
      Jag glömde skriva att vi valde erbjudandet halva portioner. Passade utmärkt eftersom ingen av oss äter mer än tre potatisar annars.
      Det var riktigt, riktigt gott. Förstår att den rätten är populär där.
      En ren slump. I onsdags var det ingen slump när jag tog mig en pratstund med Björn Hellberg. Det var tomt framför hans bord. Jag sa ”Nu kommer du inte undan Björn!” och höll upp systemkameran samtidigt som jag frågade om han kände igen min dialekt. ”Halmstad”, svarade han utan att tveka en tiondels sekund.
      Jag ser fram emot eftermiddagens utflykt. Nu är S på marknaden och trängs (medeltidsveckan). Jag tog en ensam cykeltur i morse som var lugn och behaglig. Det är så kul att ”utveckla” turerna. Staden krymper och krymper i en behaglig takt. ❤
      I eftermiddag blir det medhavd fikakorg, ett nytt fiskeläge och fyr.
      Helgkram
      Ps. Undra när nästa tävlingsbidrag inkommer. 😉

      Gillad av 1 person

  7. Kapten S blev över 90 år och var egentiligen ganska snäll mot dom han kände. Jag kommer ihåg pappfigurer och en del skjutande från jag var liten
    , men det var rätt oförargligt. Jag blev med tiden ingift i släkten och bor nu i stugan. Den röd och vitrandiga flaggstången han hade finns kvar, och jag funderar ibland på att sätta upp den igen. Det är bäst att passa sig när man går förbi. Jag kan ju ha ärft en del av hans ideer. 😉

    Gilla

    • Först och främst. Välkommen till min blogg. 🙂 Underbart att få en liten fortsättning på storyn om Kapten S. Då gällde det med andra ord att vara kompis med honom.
      Tänk att du bor där nu. Jag tycker du ska göra slag av din fundering. Tack för tipset. Nästa gång vi är i de krokarna ska jag ta det väldigt försiktigt. För även om du ”bara” är ingift så… 😉

      Ps.
      Vad vackert det är därnere i söder.

      Gilla

      • Tack själv. Tror inte du, eller nån annan behöver vara orolig. Jag var föresten på Panget och åt spätta nån dag efter dig. Smakade utmärkt. Fin miljö och känsla där också. 😉

        /Lars

        Gilla

      • Då klarade du dig kanske också från en lång kö och väntan. Den rätten blir det nog nästa gång också. Det finns mycket nostalgi runt hela konceptet. Vi kommer definitivt att återkomma. Gotland har otroligt mycket att bjuda på. Denna blogg kommer aldrig att bli helt fylld. Precis som det ska vara.

        Gilla

  8. Hej Bosse!
    Härligt att få återuppleva denna pärla via dina ord och lins. 🙂 Här har vi njutit av god mat och solsken vid varje besök på ön. En mysig tradition.
    När jag läste att du och Solveig skulle flytta till Gotland blev jag så glad för er skull. Vet ju att ön har en speciell plats i ditt hjärta precis som den har i mitt och därför känns det så passande och självklart att ni skulle bo just där. Och även om jag avslutade min blogg och lämnade bloggvärlden för ett bra tag sedan nu, kikar jag in här då och då och ser hur du och Solveig och döttrarna har det. Och att då dessutom få en härlig dos av era äventyr på ön är extra kul. Som alltid är det ett rent nöje att läsa dina texter och se alla fina bilder Bosse och jag hoppas att det även skrivs på en ny bok. För världen behöver dina ord och berättelser. Glöm inte det.
    Det blev inte någon resa till Gotland denna sommar för mig och maken men som du vet, har man en gång lämnat sin hjärta på ön så återkommer man. Om och om igen. Och jag är övertygad om att det blir Gotland igen en dag. Däremot besökte vi en annan av mina favoritöar denna sommar. För 21 år sedan när vi gifte oss skulle vi ha åkt på bröllopsresa till Skottland men livet kom emellan och det blev aldrig någon resa. Nu, 21 år senare, när båda döttrarna har flyttat hemifrån, åkte vi äntligen iväg på vår bröllopsresa till Skottland. Magiska dagar och återigen har jag lämnat en bit av mitt hjärta på en plats som jag vet att jag kommer återvända till. Det var kärlek vid första ögonkastet på alla sätt och vis. Precis som det var med Gotland den där gången för många år sedan.
    Tack för att du och Solveig delar med er och sprider så mycket glädje och värme. Ser fram emot kommande böcker också. Ta hand om varandra och ha det gott på ön! 🙂

    Kram Lotta (f.d. Min plats i solen, etc…)

    Ps. Jag skriver. Kanske jag tar steget och skickar in mina böcker till förlag en dag. Vem vet. 😉

    Gilla

    • Ibland händer extra trevliga saker. ❤ Som att "SolrosLotta" dyker upp igen. Här för första gången. Visst minns jag både dig, din underbara blogg och att vi hade en hel del gemensamt. Som att vi båda älskar österlen och Gotland och att vi har två döttrar som är i liknande åldrar. Hoppas det gått bra för era tjejer. Och nu är vi i samma situation. Ensamma som det var i början för länge sedan. Allt har sin tid. Tiden går fortare och fortare ju äldre man blir. Nu har vi båda våra tjejer tillbaks i Skåneland. Kanske har du längre till dina.
      Vad underbart det låter att det äntligen blev av. Skottland låter som ett bra val för en bröllopsresa. Det är något speciellt med öar. Jag har nästan alltid haft lätt för att älska dem. Var och en på sitt sätt. Visingsö, Ven, Bornholm, Jersey och Cypern som nästan var som hemmaplan under flera somrar.

      Nu när jag är Tvåbloggsägare är det svårt att få tillräckligt med tid för att skriva ett romanmanus. Men jag samlar idéer och ett av fyra hemliga skäl att flytten hit blev av var att leta upp ställen som det går att använda sig av i texter. Nu ropar Solveig att söndagsmiddagen är klar.
      Kram Bosse

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s