Fridhems kaffestuga


Snällt att tidigt upplysa om läget. 🙂 Jag tror jag kom åt den absolut sista bilparkeringen bredvid ett träd. Det var riktigt snål med plats. Trädet vägrade att flytta sig en enda mm.

I denna anrika sommaröppna kaffestuga har det serverats nygräddade våfflor sedan 1940-talet.

Ingen tycks välja ett inomhusbord denna eftermiddag.

Sommarvärmen och vyerna vinner såklart i ”rätt väder”.

Skuggan föredrar några sällskap..

Den vitklädda mannens halländska fötter sökte sig till första parkett.

Jag har för mig att jag fick smaka. 😉

Vilken utsikt vi hade. Jag zoomade in Högklints norra sida. Vackert där och något som du kan se och och läsa mer om i ett äldre inlägg.

Ingen plats för höjdrädda.

De väljer kanske att istället guppa omkring på Östersjön och ha det bra.

Andra föredrar solning på stenstranden. Få badade.

Trion är på väg tillbaka dit efter glassinköp. Säkert något som barnen längtat efter. Undra vad grabben valde?

Ser rofyllt ut. Men jag tror att kvinnan spejar mot den mörka himlen norr ut. För det såg ut att dra ihop sig till åskväder.

Detta var fik nummer 18 som kvalificerade sig till tävlingen – årets fik 2019. Arton pärlor med det ”lilla extra”. 

 

Ygne fiskeläge


Det enda jag kände till innan vi parkerade bilen på parkeringen var att vid Ygne fiskeläge finns en kabel från fastlandet som ger oss öbor el. Sådant tänkte jag inte på när vi traskade iväg och tittade mot segelbåten på havet.

2 km från Högklint finns denna pärla till fiskeläge.

Båtarna ligger förhoppningsvis tillräckligt långt från det ”slukande” havet.

Fiskeläget är privatägt och bodarna är utarrenderade. Men det är helt okej för oss ”vanliga” att parkera bilen snyggt och titta oss omkring om vi inte stör på ett ”dumt sätt”.

Lite för mycket skuggor när jag skulle fota detaljer. Prissessan Eugenie som blev förtjust i Västerhejde socken gjorde fler fina insatser, än de två andra som jag berättat om i tidigare inlägg. På 1870-talet avsatte hon en fond till hjälp för yrkesfiskare i Ygne och Buske fiskeläge som förlorade redskap vid dåligt sjöväder.

En lockande fiskebod.

Fyra på rad – spelas det kanske inne i någon av dessa bodar.

Trots att det är stenstrand åt båda hållen är denna i söder …

.. och denna i norr mer och mer populära som badplatser. Men det lär vara oberäkneliga strömmar i dessa krokar.
Det var lite kul att jag läste att ”något fiske äger inte längre rum från platsen”…

.. så nu ser du bara i syne. 😉

En sista glimt mellan grenarna…

… innan vi tog trappan upp. En kort stund tänkte jag på klassikern ”De trettionio stegen.” Minns du den brittiska thrillern från 1935? Den tyckte jag var jättespännande när jag såg den som grabb.

Båt i vila. ❤