En unik verksamhet i en unik byggnad

Om ett hus kunnat prata så hade vi nog blivit stående hela eftermiddagen framför det tjärade bulhuset på Tage Cervins gata i Visby. Tänk så mycket det kunnat berätta om sitt, nästan, 300-åriga liv. Det byggdes 1725 på Bolex gård som ligger i Eskelhem socken och ägdes av släkten Ödin. Garveriverksamheten började i början av 1800-talet.
1852 flyttades huset till Visby och i år är det alltså 170 år sedan verksamheten flyttades hit.
Garveriverksamheten fortsatte fram till 1974. Under ett par år på 70-talet stod huset tomt innan det renoverades och blev den fantastiska butik den är idag.

Välkommen in! Här möter vi det här glada gänget: Eva, som driver verksamheten, Nabih och Maria.

”På Ödins Garveri älskar vi gotländska lammskinn”, läser jag på hemsidan (odinsgarveri.se).
Det kan man se! ”Det är med stor glädje som vi utifrån varje skinns beskaffenhet skapar vackra produkter i den egna ateljén”, läser jag vidare. Tänk att man kan använda lammskinn till så mycket.
Jag gillar verkligen att den här fantastiska ”tunnan” som tidigare använts i garveriet numera blivit en perfekt del av butiksverksamheten.

Och att man valde att renovera med varsam hand på 70-talet så att huset fortfarande har kvar sin atmosfär.

Hästen har fin utsikt mot stadsmuren och Kalk hotell. https://gotlanduppochner.com/2022/01/06/kalk-hotell-en-parla-i-en-vacker-stad/

Hade det funnits någon i vår bekantskapskrets som varit i lagom ålder så hade jag nog köpt med de här… Så småningom kanske…

Vi fick lov att titta in i ateljén där de vackra produkterna skapas.

Nu har vi lärt oss att lammskinn kan användas till att skapa många olika slags unika produkter. Tack Maria för att du gav oss idén till dagens titel. Det är verkligen en unik verksamhet i en unik byggnad och den kan med stolthet inta förstaplatsen över Gotlands äldsta kvarvarande företag i samma bransch. /Solveig

Etthundratrettiotvå dagar

Kategorin FAVORITER I REPRIS bestämde jag mig för INNAN bloggen startades upp. Pärlorna är värda mer än ett inlägg.

Jag var tvungen att ta en tillbakablick i min femårsdagbok. Läste att vi den 29 februari gick en tidig morgonpromenad in och ut genom medeltidsmurens portar och avslutade med en god fika på ett café.
Sedan förändrades vårt sociala liv och hela världen. Vi människor är rätt små när det kommer till kritan.

Nu gjorde vi comeback på ett favoritfik, från förra året, som enbart har öppet på sommaren. https://gotlanduppochner.com/2019/09/23/almedalens-fik/
Den här gången satt vi utomhus. Strax intill både muren och vatten. Stolen var kylig så jag ”offrade” jackan.

Prick klockan nio öppnade tjejen och Solveig gick in genom dörren.

Jag ägnade väntan åt att fota och tänka på förr när det fanns ett garveri här. Hur många jobbade där tro?

Undra om jag vågat ta den trappan? Om längtan efter att få se utsikten över staden och havet blivit för stor kanske…

Något blått måste få vara med på bloggen.

Mums! Detta minns jag extra mycket från förra årets ”fiktävling”. Här åt jag då det godaste och frasigaste brödet. Den här gången tog jag te och Solveig kaffe. Vi bestämde gemensamt att vi skulle försöka hinna med ett till återbesök, utanför muren och bloggen, 😉 innan de stänger för säsongen.

Inläggen i kategorin ”Favoriter i repris”:
1. Palissaderna
2. Allkvie änge
3. Brucebo naturreservat
4. Mästerby änge
5. Almedalens Fik

Ps.
Givetvis gör vi utanför bloggen många andra återbesök på favoritplatser. Men de tröttar vi inte ut våra bloggbesökare med. 😉
Trippen som vi startade klockan 05:11 i morse var en lyckoträff på många sätt. Mer om det en annan dag. Efterarbetet består av 301 stycken färska foton.