Kategoriarkiv: Medeltida kyrkor på Gotland

De 14 klövsadelkyrkorna

Publicerad den av
9

Flera av de gotländska romanska landskyrkorna byggdes om under det gotiska skedet (uppstod i Frankrike på 1100-talet). Tanken var att göra kyrkorna ljusare och större. Tyvärr hann man i många kyrkor inte speciellt långt. I stort sett blev det bara ett nytt stort kor. Orsaken? Det går att peka på tre grundorsaker. Gotland började hamna i en nedgång i slutet av 1200-talet. Digerdöden slog till hårt på befolkningen under 1300-talet och den sympatiske Waldemar Atterdag och hans stenhårda polare kom på objuden visit 1361 och lämnade ”vissa” efterspår. 😦
Men det finns trots allt 14 klövsadelkyrkor med ett stort gotiskt kor, ett äldre lägre långhus och ofta ett lågt torn. Här får du se de fjorton på bild. Sorterade i bokstavsordning.

Alskog

Burs

Eskelhem

Follingbo

Fröjel

Garde

Guldrupe

Halla

Hejde

Källunge

Lau

Lummelunda

Lye.

Vallstena

Slutord:
När det gäller Gotland började unggotiken få inflytande omkring 1250. Sedan övergick den till höggotik i slutet av samma århundrade. Under den andra fjärdedelen av 1300-talet rådde sengotik, som på ön gick under namnet kontragotik.

De tre sista mästarna

Publicerad den av
6

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st).

Gotland är otroligt rikt på kalk- och sandsten. Det var på medeltiden som de började bryta sten som byggnadsmaterial. Under denna tid var dopfunten tillsammans med altaret det viktigaste kultföremålet i kyrkorna. Först stod dopfunten närmast ingången med tanke på att de odöpta var hedningar. Sedan tänkte de till och insåg att de nyfödda var något betydligt finare och definitivt inget negativt. Därmed flyttades dopfunten längre in mot koret.
Fyra dopfuntar tillskrivs Semi-Byzantios verkstad. Den i Alskog kyrka är en i kvartetten.

Här ser du Maria och Elisabets möte och bebådelsen för Maria.

Hamra kyrka.

I Linde kyrka är det endast cuppan som tillhör denna verkstad och den finns i Gotlands Museum.

Den fjärde står i Tofta kyrka. Tofta var den femte kyrkan som vi besökte fem månader innan gotlanduppochner föddes. Då stundade ett bröllop i kyrkan och vi hastade igenom den och missade att ta bild på dopfunten. Men i inlägget finns ända fina foton. Värdparet var så trevliga.

Så förvånad jag blev av att Barlingbomästarens enda bidrag bland dopfuntarna finns just i Barlingbo kyrka, av de nästan hundra medeltidskyrkorna. 😉

Jag försöker att dra ut på det så länge jag kan…

Barlingbo var kyrka nummer 12 som vi besökte, strax innan de skulle stänga dem för säsongen 2018. Fortfarande var jag inte helt säker på att det skulle tillkomma en helt ny blogg efter nyår. I så fall borde jag tänkt på två saker. A) Ta inte enbart EN bild på varje objekt. B) Eller lämna över kameraansvaret till Solveig. Den suddiga bilden fick vara med i inlägg nummer 12 och likaså här. En aning pinsamt tänker jag bakom ”skämskudden” när jag inser att just denna dopfunt är väldigt speciell. För hela dopfunten är formad ur ett stenblock och är dessutom Gotlands största dopfunt.

Då har vi kommit till den sista kända verkstaden, som fick namnet Calcarius av Johnny Roosval. Den runda dopfunten finns i Fole. I bildserien visas de tolv apostlarna samt flykten till Egypten. Intressant att det visas fyra människohuvuden på foten – inga odjurshuvuden.

Dopfuntar av Stenmästaren Sigraf

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st)

Det gedigna arbetet med dopfunten i Grötlingbo bedöms att vara ett av mästarens främsta verk. Sigraf som var lärjunge till Byzantios blev känd genom en runinskrift på en dopfunt, som går att se/läsa i Aakikeby kyrka på Bornholm. Dopfunten ska vi definitivt ta oss en titt på nästa gång som vi ”simmar” över till ön. Är vi lata så får det bli med snabbfärja. 😉

Bro kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar är runda med släta undersidor. Favoritmotiv tycks ha varit ”De tre vise männen.”

Eke kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar finns i flera av Sveriges landskap och även ner till norra Tyskland.

Dopfuntarna i Lau, Othem och Silte kyrka är tyvärr svårt vittrade.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och från flera andra artiklar/reportage om ämnet Stenmästare och dopfuntar. Om det finns någon bloggbesökare som undrar när Sigraf var verksam blir svaret det här. Troligtvis var det någonstans mellan 1170 och 1215.

Majestatis dopfuntar

Publicerad den av
12

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor), Hegwald (11 st), Majestatis (6 st), Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st), Barlingebomästaren (1 st) och Calcarius (1 st).

Dopfunten i Ekeby kyrka.

Dopfunten i Gerum kyrka ska vara en av de bäst bevarade medeltida dopfuntarna.

Lokrume kyrka och dess dopfunt.

Majestatis var verksam både på Gotland och i Skåne och kallas så på grund av sin förkärlek till motivet ”Kristus i majestät”. Hans dopfuntar har runda cuppor. Ofta skildras scener ur Kristi barndomshistoria. Hans mest kända dopfunt i Skåne bär namnet Trydefunten.

Tingstäde kyrka och dopfunt.

Dopfunten i Vall kyrka.

Dopfunten i Väskinde kyrka är gjord på slutet av 1100-talet. När det gäller färgen rör det sig om en 1700-talsmålning. Bildhistorien berättar om Jesus födelse, samt frambärandet i templet.

Hegwalds dopfuntar

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen. Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper:
(Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder.)
Byzantios (13 kyrkor), Hegwald (11 st), Majestatis (6 st), Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st), Barlingebomästaren (1 st) och Calcarius (1 st).

Viklau dopfunt. Den enda bland de elva dopfunterna från denna verkstad som är åttkantig. Övriga är runda.

Dopfunten i Etelhem var Johnny Roosvals favorit. Han beskrev dopfunten som ett enastående mästararbete.

Ganthem dopfunt

När dopfunt

Stånga dopfunt

Vänge dopfunt.
Dessa fyra + Etelhems dopfunt (längst upp) bär enligt Johnny Roosval mästarens prägel.

Endre dopfunt

Halla dopfunt

Lojsta dopfunt

Sjonhem dopfunt

När det gäller övriga kan Roosval tänka sig att de är tillverkade på verkstaden EFTER mästarens död.
Gemensamt för alla 11 dopfuntarna från Hegwald är djävulens ständiga närvaro och skrämmande hot. Ett hot om att snabbt se till att barnen döps, innan det är försent.

Kuriosa:
Vänge ska vara Hegwalds märkligaste verk.
Halla, Stånga och Vänge är mycket välbevarade. Medan dopfuntarna i Sjonhem, Rone, Lojsta och Endre är kraftigt vittrade. När det gäller dopfunten i Rone förvaras cuppan i Statens Historiska Museum. (Därför bara tio bilder från vår kamera)
Stånga dopfunt skiljer sig från övriga. Här är ett av de fyra odjurshuvudena ersatt av ett människohuvud. Synd vi inte kände till det när vi var där och fotade. Antagligen var det inte ”estetiskt” snyggt när vi stod vid den vinkeln.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och GOTLANDS KYRKOR av Erland Lagerlöf och Gunnar Swahnström.

Byzantios dopfuntar

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper: (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder.)
Byzantios (13 kyrkor)
Majestatis (6 st)
Hegwald (11 st)
Semi-Byzantios (4 st)
Sigraf (6 st)
Barlingebomästaren (1 st)
Calcarius (1 st).

Atlingbo kyrka har en niokantig dopfunt från verkstaden Byzantios. Övriga tolv i dagens blogginlägg är åttkantiga.
Under medeltiden var altare och dopfuntar kyrkornas viktigaste inventarier. Vid denna tid stod alltid dopfunten vid den västra delen av långhuset, nära huvudingången.
Under 1100-talet höggs dopfuntarna av sandsten. Under nästa århundrade var det kalksten som gällde i verkstäderna.

Dopfunten i Hejde kyrka.

De två dopfuntarna tidigare och denna i Vamlingbo är de tre bäst bevarade dopfuntarna från Byzantios verkstad. De övriga tio från denna verkstad kommer nedanför.

Eskelhem

Garde

Guldrupe

Hogrän

Källunge

Mästerby

Sanda

Träkumla

Väte

Endast cuppan i Öja kyrka ingår bland de tretton.

Många dopfuntar gick till export. Landskap som kan nämnas är Östergötland, Skåne och Uppland. Från Danmark, Norge och norra Tyskland kom också beställningar. Du som följt gotlanduppochner vet att Danmark ”ägde” Gotland vid olika tidpunkter. Ibland till och med väldigt länge under denna aktuella ”dopfuntarstillverkningstid”
Kuriosa:
Det ska nämnas att flera av dopfuntarna är kraftigt vittrade. En orsak är att de stått utomhus i längre perioder.
Mina bruna ögon noterade även att Byzantios en tid verkade vid Lunds domkyrka.
Fotnot:
Faktatext är tagen mestadels från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund.

De 17 absidkyrkorna

Publicerad den av
24

I mitten av 1100-talet började Gotlands trälandskyrkor ersattas av stenkyrkor i romansk stil. Ett romanskt drag var att bygga ett absid, en halvrund utbyggnad, i anslutning till koret. Absiden i de gotländska kyrkorna finns alltid i öster och är omslutande högaltaret. Byggmaterialet var kalksten på norra Gotland och sandsten på södra ön.
17 stycken absidkyrkor finns kvar på Gotland. Jag bestämde mig för att lägga in bilderna i ”väderstrecksordning”, där jag började från norr. När jag la en linjal rakt över kartan insåg jag att den nordligaste kyrkan, Hejdeby, ligger lite söder om Visby…

Hejdeby

Västerhejde

Akebäck

Vall

Ganthem

Anga

Atllingbo

Mästerby

Gerum

Stånga

Linde

Levide

Fardhem

Hemse

Alva

Sproge

Havdhem

Slutord:
Visst är absidkyrkor extra vackra. ❤
Kanske fick du en personlig favorit.

Tio utvalda kyrkor – Bosses val

Publicerad den av
17

Jag nappade direkt när Solveig föreslog att vi skulle välja tio kyrkor var. Med hjälp av paddan granskade jag i bloggkategorin MEDELTIDA KYRKOR PÅ GOTLAND alla fina kyrkor som vi varit inne i.
Hm! Ingen lätt uppgift. Jag gick efter exteriör, interiör och speciella personliga känslor som jag upplevde under vistelsen. Till slut landade det på dessa tio:
En är en av de största på ön, en annan är givetvis den största och någon har ett av de högsta tornen. En mysig mindre kyrka skulle jag velat gifta mig i. (skrev om det i inlägget).Två av de utvalda är ödekyrkor. Endast den första ingår i Solveigs tio val. Men många andra kyrkor kommer på en hedrande ”elfteplats”. När jag i en boks främre sida ser kartan på Gotland, där alla kyrkor är utsatta med namn och kors, inser jag att vi nästan besökte hela ön och Fårö. Få vita fläckar återstår. Bara genom att njuta av gamla fiskelägen vid kusterna täpptes många färggrant igen.

Visby Sankta Maria Domkyrka

Gothem

Levide

Rone

Vamlingbo

Västergarn

Dalhem

Björke

Bara ödekyrka

Elinghem ödekyrka

Tio utvalda kyrkor – Solveigs val

Publicerad den av
13

Det är inte lätt att välja ut bara tio kyrkor av de drygt nittio som det finns att välja emellan. Det är ungefär lika svårt som det är att ta ett kort på en kyrka på utsidan. Många av kyrkorna är ”omringade” av stora träd, andra har murar runtom.
Vi har ibland önskat att vi kunnat ”låna” en kyrkgrannes trädgård för att få till det optimala kortet, men aldrig vågat fråga. Däremot har vi lutat över murar, nästintill krupit in i dem eller gått varvet runt – allt för att få till rätt vinkel på kameran för att få med hela kyrkan.

Lite orättvist är det. En kyrka blir alltid finare i rätt ljus, med rätt årstid som inramning. Men visst är det så att själva kyrkobyggnaderna skiljer sig rätt mycket från varandra…

Visby Sankta Maria Domkyrka – Givetvis måste den vara med bland mina tio val. Så många gånger jag beundrat den, både på avstånd och nära.

Akebäck – Denna kyrka fick en extra chans eftersom den var stängd när vi var här första gången.

Alva – Proportionerna stämmer inte riktigt… (Enligt en av våra kyrkoböcker skulle tornet ha blivit mer än dubbelt så högt, men bygget stoppades av okända faktorer.)

Anga – har ett kort långhus…

Bro – en solig sommardag! En av våra kyrkoböcker hävdar att detta är en av de mest sevärda på Gotland.

Fröjel – en s.k. klövsadelkyrka (ett högt stort kor, ett litet lågt långhus och ett torn i väster).

Kräklingbo – den trappstegsformade uppbyggnaden gör den här kyrkan till en av mina favoriter.

Roma – Här tilltalas jag av alla vinklar och vrår…

Stånga – en av de fyra kyrkor som har Gotlands högsta torn (De andra är Rone, Dalhem och Öja.)

Tingstäde – ligger högt och har ett högt torn. Syns därför vida omkring!

96. Etelhem kyrka

Publicerad den av
9

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Ps. sista gången som jag kopierar denna fasta text, som synligt hängt med sedan sjätte januari 2019. Först ut var Follingbo kyrka.

Tornet är äldst. Det uppfördes i början av 1200-talet. Koret och det tvåskeppiga långhuset kom till omkring 1300.
Undra om det är abonnemang på sittplatserna? Längst upp är säkert dyrast. 😉

På den inmurade skulpturen ser du ett lejon vars tassar ligger på en människofigur. Lejon var en symbol för kraft och ett vanligt motiv i den romanska stenskulpturen.

Kyrkan var låst förra gången som vi åkte förbi Etelhem. Denna gång hade vi bestämt tid med kantorn som kom och öppnade för oss.
Vi kände att det var en speciell känsla, att vi denna septembereftermiddag (2022) skulle avsluta ett spännande, intressant och på gränsen till högtidligt projekt, som gett oss så mycket tillbaka. Hoppas intresserade medmänniskor runt om i världen även i framtiden hittar hit till bloggkategorin ”Medeltida kyrkor på Gotland”. ❤

Triumfkrucifixet med ringkors med de fyra evangelistsymbolerna avbildade på korsändarna är från 1300-talets slut.

Predikstolen är daterad 1648 och är sannolikt ett verk av Visbysnickaren Jochim Sterling.

Altaruppsatsen av sandsten tillverkades i Burgsvik 1690.
I korfönstret finns det några glasmålningar kvar från slutet av 1200-talet.

Dopfunten från 1100-talet, av Hegwald, är berömd i gotländsk skulpturhistoria. Den har bland annat lyfts fram av experten och konsthistoriken Johnny Roosval (1879-1965) som ett enastående mästerverk.

Kyrkans väggar är prydda med kalkmålningar från två perioder. 1300-talets början och 1400-talets mitt.

Tänkvärda ord:
” Du är inte bara ansvarig för det du säger,
utan även för det du inte säger.”
Martin Luther King