Etikettarkiv: stenmästare

Dopfuntar av Stenmästaren Sigraf

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st)

Det gedigna arbetet med dopfunten i Grötlingbo bedöms att vara ett av mästarens främsta verk. Sigraf som var lärjunge till Byzantios blev känd genom en runinskrift på en dopfunt, som går att se/läsa i Aakikeby kyrka på Bornholm. Dopfunten ska vi definitivt ta oss en titt på nästa gång som vi ”simmar” över till ön. Är vi lata så får det bli med snabbfärja. 😉

Bro kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar är runda med släta undersidor. Favoritmotiv tycks ha varit ”De tre vise männen.”

Eke kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar finns i flera av Sveriges landskap och även ner till norra Tyskland.

Dopfuntarna i Lau, Othem och Silte kyrka är tyvärr svårt vittrade.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och från flera andra artiklar/reportage om ämnet Stenmästare och dopfuntar. Om det finns någon bloggbesökare som undrar när Sigraf var verksam blir svaret det här. Troligtvis var det någonstans mellan 1170 och 1215.

66. Silte kyrka

Publicerad den av
10

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Såhär ser Silte kyrka ut från två olika håll. I samband med en restaurering i början av sjuttiotalet grävdes det fram grundmurar till en stavkyrka. Ett unikt fynd som aldrig påträffats förr. Av den nuvarande kyrkan är koret från omkring 1250 äldst.

Tornet har förlorat sin översta del när blixten slog ner. Under en period saknade kyrkan tak.

En sak som jag blev riktigt imponerad av är att samtliga fönsteröppningar är ursprungliga, med undantaget fönstret vid predikstolen.

Kalkmålningen visar ett livsträdsornament. Målningen är från 1200-talet och utförd av en mästare som kallas ”Spiralgeometrikern”.

Altarskåpets skulpturer är från sent 1200-tal eller början av 1300-talet.

De tre glasrutorna överst är glasmålningar från 1200-talet. Scenerna är Marie bebådelse, Kristi födelse och frambärandet i templet.

Dopfunten från slutet av 1100-talet är ett verk av gotländske stenmästaren Sighraf .

Predikstolen är en ”nymodighet” från 1700-talet.

Tänkvärda ord:
”Vänliga ord är som honung-
smakar sött och gör kroppen frisk.”
Ordspråksboken