Kategoriarkiv: Husets historia

Björkanderska huset i kvarteret Berget

Publicerad den av
8

I utkanten av den medeltida stadskärnan ligger kvarteret Berget, just under kanten till Söderklint.

Omkring 1810 uppfördes huvudbyggnaden av handelsmannen Jonas G W Ekman. Byggmaterial var sten från de närliggande kyrkruinerna. Den klassiska fasaden tillkom på 1800-talet.

Här mot S:t Hansgatan ingår ett väl bevarat medeltidshus med kryssvalv från slutet av 1200-talet där bl.a. målningar från sent 1500-tal återfinnes.

Under 1900-talet har huset använts dels som kontor för Björkanderska handelshuset, dels som privatbostad.

Åtskilliga gravar har hittats på tomten vid arkeologiska undersökningar. Detta bör vara beviset som visar att huset är beläget på gammal kyrkogårdsmark.

Huset ägs sedan 1986 av Bostadsrättsföreningen Björkanderska fastigheten.

Om några timmar uppträder Miss Li här

Publicerad den av
11

Vi satsade på att färglägga några vita fläckar på Fårökartan vid vårt besök. Därför vek vi nästan direkt av mot östra kusten av Fårö. Sedan följde vi en slingrande, smal väg där vi stundtals såg vattnet och annat trevligt. En gång blev det totalstopp och därefter en backning bakåt med ”Den lilla blå”. Vårt mål var ett ”nytt” fiskeläge till vår blogg. För andra är det kanske något annat hemligt som drar. Vi fortsatte vidare och kom till välkända Stora Gåsemora gård.

Vilket fint och lockande ställe med en intressant historia, 400 år bakåt i tiden. Den första kända ägaren till gården var Staffan Gassemor. Detta går att läsa i mantalslängderna för 1614 och 1634. Tydligen var Staffan en av de femton Fåröbor som varit ute på säljakt och som därefter drev omkring på ett isflak i hela två veckor. Denna spännande story kan du läsa om på ”Stora käutatavla” som sattes upp i Fårö kyrka 1618.
Numera ägs gården av Birgitta och Mikaela du Rietz.

Det är fullt möjligt för den som vill övernatta att vakna i ett annat sekel. För det finns byggnader från fyra olika århundraden och det bedrivs logi i alla. Vad hade du valt? Det pampiga gula 1700-tals huset, det stilrena gråa 2000-talshuset, bulhuset eller det speciella boendet från 1820-talet som jag självklart hade valt? Syftar på kalkstenskvarnen nedan.

Jag blir lyrisk när jag tänker på att få bo här en natt. Detta går att hyra mellan maj till oktober. Det finns fyra bäddar och fyra plan. Fram till 1932 användes kvarnen till malning av spannmål. Läser att man måste boka minst två dygn. Under högsäsong går det bara att hyra veckovis.
I nedervåningen finns matplats och kök, en rund dubbelsäng finns på andra våningen, två enkelsängar i sovrummet på tredje våningen och på översta våningen finns vardagsrummet med soffa, fåtöljer och TV. En torrtoalett finns utanför. Toalett och dusch ca 100 meter bort vid gården.

Om några timmar kommer Miss Li att uppträda här. Nästa tisdag är det Benjamin Ingrosso som kör en vanlig konsert och dagen efteråt en extrakonsert. 1 Augusti är det Changes – Di Leva som tolkar ikonen David Bowie.

Gården består av 300 hektar. Här drevs jordbruk med djur fram till april 2002. Sedan slutade man med mjölkproduktion.

Istället betas marken av ca 60 hästar, som ägs och sköts av Fårö Islandshästar.
Vilket behagligt intryck vi fick av Stora Gåsemora gård. De skriver att årstiderna sätter sin prägel på vistelsen här. Utsikten över hedar, himmel och hav är ständigt i förändring med växlande väder och vind. Gryningsljus och skymningsljus. Kloka ord som jag suger i mig.
Vill du bo över på Fårö tycker jag att du ska ge gården en chans.

Tingshuset i Allekvia

Publicerad den av
8

Jag minns mycket väl våra första bilresor i augusti 2018, när vi lämnade vår labyrint av ouppackade flyttkartonger och tog en nödvändig paus. Vad spännande det var att åka iväg några mil från Visby. Undra hur många gånger jag nämnt repliken till Solveig? ”Måste stanna någon gång och ta kort på det gamla tingshuset i Endre.” Äntligen blev det av.

Det hände mycket på Gotland efter freden i Brömsebro 1645. Ön delades in i norra och södra härad. Detta tingshus uppfördes för Gotlands norra härad under sent 1830-tal. Fram till 1962 hölls här ting. Därefter tog Tingshuset i stora staden Visby över.

Troligen var det en man vid namn J.G. Klingwall som tog fram ritningarna till huset. På den tiden var det häradshövdingen Ödman som höll i taktpinnen. På Wikipedia läser jag att huset fick flyglar och en stor park i engelsk stil. På bottenvåningen fanns arkiv och kök. Undra hur tingssalen såg ut på den tiden?

Personligen förknippar jag mest Endre socken med innebandyklubben Endre IF. Vilken framgångssaga den klubben varit med om. Aldrig åkt ur högsta serien. Den stora legenden är kvinnan som hade nummer 17 på ryggen. Anna Jakobsson. Vilken lirare och lagspelare! Extra trevligt var det förstås att det var hon som var mäklare när vi köpte vår bostadsrätt…

Skulpturfabriken i en gård med anor

Publicerad den av
17

Vi vandrade omkring en bra stund i Laxarve änge och letade efter flugblomster. Vi hade sett en nytagen bild på Instagram och läst om att de originella orkidéerna fanns där. Trots detta blev vi till sist tvungna att ge upp och fortsatte istället vår utflykt till Skulpturfabriken i Boge.

När vi vandrat in genom den röda grinden stannade tiden till för en stund. Pilgårds i Boge är en gammal gotlandsgård med anor. Det finns sju olika byggnader, byggda under fyra olika sekler, läser jag på hemsidan (skulpturfabriken.se). Äldst är grishuset, som byggdes på 1600-talet (och som jag dessvärre glömde att ta kort på). Brygghuset (som skymtar rakt fram till höger i bild) är från 1700-talet. Ladan (längst bort i bilden) är från slutet av 1800-talet.

Den norra delen av ladan innehåller tillverkningsverkstäder. Vi började med att leta upp Stina Lindholm, skulptör och formgivare, som befann sig i den södra delen av ladan. Det är hon som står för den största delen av formgivningen. Hon startade företaget med ”tanken att förmedla produkter med visuell kvalitet tillsammans med hög materialkänsla” (citatet hämtat från skulpturfabriken.se).

I den södra delen av ladan finns gårdsbutiken. När vi pratat en stund med Stina tog vi trappan upp och där fanns det…

hur mycket som helst för den ”köpsugne”. Inget ”krafs” utan väl utvalda produkter.

På baksidan hamnade vi i den japanskinspirerade utställningsträdgården. Lite lagom skuggigt och luftigt en varm dag och med möjlighet att slå sig ner och njuta.

Kanske är detta gårdens vårdträd? Eller är trädet inte tillräckligt gammalt för det?
Ett vårdträd betraktades som en länk mellan generationerna i det gamla bondesamhället. Även träd kan ha intressanta historier att berätta.

En ”hästgunga” hade vi först tittat närmare på inne i butiken. Men nej, Bosse fick inte testa hur den fungerade.

Däremot gjorde vi en avstickare in i det gamla vagnslidret där det fanns en liten loppis.

Och sedan vandrade vi ut genom den röda grinden igen. Vilket trevligt besöksmål! Hit tar vi gärna med oss döttrarna och återkommer.

Vike minnesgård

Publicerad den av
6

På östra Gotland, längs med väg 146, finns en slingrande avtagsväg till Vike minnesgård. Här har du på sommaren möjlighet att få uppleva en genuin gotländsk strandgård med anor från medeltiden.

Det stod att det var okej att gå in på gården och titta. Vi swishade en slant till stiftelsen och öppnade grinden.
Ända in på femtiotalet brukades gården av tre syskon som hette Ole, Agnes och Emma Wedin. Deras släkt hade ägt gården åtminstone sedan mitten av 1700-talet. Enligt ryktet hade Ole på femtio år inte varit längre bort än till Visby. Under slutet av femtiotalet blev gården ett byggnadsminne.
Boningshuset av kalksten är från 1833. Smedjan som ansågs brandfarlig byggdes på behörigt avstånd.

Det handlade såklart om självhushållning. Fiske var minst lika viktigt som jordbruket. Endast ett par hundra meter är det till havet från gården. Vid stranden finns kvar någon fiskebod. Från stranden tog de släke (tång) för att gödsla åkrarna med.

Till gården hörde också en drygt trehundra år gammal humlegård, i vilken en örtagård anlagts. Där finns också många fruktträd.

Taken är täckta med ag som har en lång tradition på Gotland. Länsstyrelsen lämnar årligen bidrag till taktäckning och omryftning för att bibehålla traditionen och kunskapen om ag.
Runt gården finns strandtunar som skyddade mot vind. De tycker jag är vackra att beskåda.

Jag läste någonstans att de på sommaren haft olika tillställningar genom åren. Spelmansträffar och folkdansuppvisningar nämndes.

Prima gård

Publicerad den av
13

En av de soliga påskdagarna for vi norrut. Efter att ha letat upp och fotograferat några fornminnen fortsatte vi upp till Bunge. Strax innan kyrkan svängde vi av mot Prima gård.
”Prima gård är en kalkstensgård med anor från 1600-talet” läser jag på primagard.se
Där berättar Emma och Martin om hur allting började och hur verksamheten vuxit under åren som gått. Nytt för i år är att det finns möjlighet att bo i en nyrenoverad flygelbyggnad.

Vi stannade till en stund för att bestämma oss för vilket håll vi skulle gå åt. Det finns mycket att titta på och njuta av. Alla sinnen får jobba på högtryck.

Bra med vägledning för den som blir villrådig…

Hållbart, miljövänligt, ekologiskt och närproducerat är ord som tilltalar mig.

Både Bosse och jag är svaga för detaljer. Gammalt och nytt som kombinerats på väl genomtänkta sätt.

Det fina vädret gjorde att alla mat- och fikagäster valt att sitta utomhus. Bra för oss som kunde gå runt utan att störa någon.

Ett gammalt lammhus har blivit en keramikverkstad. Här skapar Emma keramik; koppar, skålar och fat m.m. Hon har utvecklat en egen metod och använder ekologiska jordpigment och giftfria glasyrer – allt för att undvika farliga ämnen. Så bra!

Det finns en historia bakom det mesta som serveras eller säljs på Prima gård, så även kring kaffet. Kaffebönorna (handplockade, ekologiska, odlade av kvinnor) rostas på gården. Påsarna är illustrerade av konstnär Anette Floss. 20 kr/såld påse skänks till jämställdhetsorganisationer.

För den som vill veta mer om Prima gård rekommenderas att läsa vidare på hemsidan eller varför inte göra ett eget besök om du är på Gotland i sommar?

En pampig skolbyggnad med fantastisk utsikt mot havet

Publicerad den av
21

Vid våra promenader innanför muren stannar vi då och då till för att beundra någon av Visbys alla fantastiska byggnader. Själv är jag särskilt förtjust i de hus som har så kallade trappstegsgavlar. Men tinnar och torn, fönster som är lite speciella eller byggnader som bara ser så där ”vackra” ut, tilltalar mig också. S:t Hansskolan är verkligen en skolbyggnad att stanna till vid och beundra.

Visbyarkitekten Fredrik Wilhelm Scholander är mannen bakom ritningen. Visby Högre Allmänna Läroverk, stod klart och invigdes 1859.

I den lilla boken ”Upptäck Visby” läser jag att det inte var alla som tyckte om byggnaden när den kom på plats… Jag undrar förstås vad det var som gjorde att en del inte gillade den.
Åren gick och 1932 byggde man om skolan, lyfte upp taket och byggde på den tredje våningen. 1968 var det slut på läroverkstiden och istället blev det en gymnasieskola.

Vårterminen 1971 blev detta en grundskola med låg och mellanstadium. Något som den alltså varit i över 50 år och som den fortfarande är.

Utsikten ner över innerstan, med havet i bakgrunden, slår väl det mesta. Till och med en gråmulen dag!

Givetvis tog jag Google till hjälp den här gången också. Mina kunskaper i latin är begränsade. Ja i ärlighetens namn är de helt obefintliga. Nu vet jag att TIMOR DEI INITIUM SAPIENTIAE betyder: Gudsfruktan är vishetens begynnelse.
/Solveig

Sigsarve Vattensåg i Hejde

Publicerad den av
12

När vi åkt ”inlandsvägen” 142, mellan Visby och Hemse, har jag flera gånger noterat vattensågen. I höstas blev det av att vi stannade till.

Det gick att läsa att de på påskafton i år hade återupptagit, efter två års coronapaus, traditionen med ”sågdagar”. Besökarna kunde då köpa kaffe, fika och varmkorv. Den första sågningsvisningen hölls klockan 14. Den andra på kvällen lät mysig med tända fotogenlyktor.

Lite historia så får du läsare mer ”kött på benen”. Jag läste att det redan på femtonhundratalet fanns vattensågar på Gotland. Under 1880-talet gick det att räkna till ungefär 300 st.
När andra kraftkällor ersatte vattnet togs sågen ur drift. Men 1983 påbörjades en restaurering av Hembygdsföreningen. Därför har sågen varit i gångbart skick i flera år.

En slipsten.

Intressant och kul att det var okej att göra ett inre besök.

En fin gammal stenbro som borde få synas lite mer. Förr fanns det god tillgång till vatten i Sigsarve-ån på höstar och vårar. Vattnet kom från flera olika myrar i närheten.
”Mindre sly, mer bro. Tycker gammal tvåbent Bo.” 🙂

Ett trevligt stopp som manade till eftertanke.
Överkursinfo: Diametern på vattenhjulet är 6,40 meter. Omkretsen på vattenhjulet är 20 meter. Sågbladets längd är 120 centimeter.

Katolska kyrkan

Publicerad den av
14

Kristi Lekamens katolska kyrka invigdes 1982. Det är den första katolska kyrka som byggts i Visby sedan medeltiden. Kyrkan ligger mellan S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan i Visby innerstad.
Kuriosa: Arkitekten Per Erik Nilsson har även ritat Ingmar Bergmans hus på Fårö.

Den översta ”bilden” tror jag den litauiske konstnären Eugenijus Budrys (1925-2007) ligger bakom. Han har även gjort konstverk som finns i kyrkorummet. Mannen bodde på Gotland.

Nu går vi in i kyrkan som renoverades rejält 2017, efter det hade upptäckts fuktskador.

När kyrkan byggdes upptäcktes en medeltida källare under mark. Källaren grävdes ut och är numera införlivad i kyrkobyggnaden. Dessutom finns två medeltida trappor bevarade i kyrkan samt en brunn som nu används som dopfunt.

Kyrkan präglas av en asketisk stil med sparsmakad utsmyckning. Visst är det häftigt att den vilar på medeltida grundmurar.

DBW-Huset

Publicerad den av
18

I Visby uppfördes flera rejält stora byggnader runt sekelskiftet 1900. Här var exempelvis tidigare trädgårdsmark.

En av dem var Agrellska fastigheten på Södra kyrkogatan. Byggnaden ritades av stadsarkitekten Nils Börring och väckte stor debatt i Visby.

Det var det välkända sällskapet De Badande Wännerna (DBW) som 1897 köpte fastigheten.
Sällskapet som 1814 startats av tolv män från Visby hade ägnat sig åt bankverksamhet sedan 1830. DBW:s Sparbank hade stor betydelse som inkomstkälla för deras alla verksamheter.
I bottenvåningen fanns banklokalen. På övre plan inreddes två påkostade paradlägenheter. En enklare lägenhet inreddes på vindsvåningen.

Fram till 1982 var banken kvar i fastigheten. Två år senare delades paradlägenheterna upp i mindre kontorslägenheter. Själv skulle jag kunna tänka mig att flytta in en tid i vindsvåningen.