Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Det är inte lätt att välja ut bara tio kyrkor av de drygt nittio som det finns att välja emellan. Det är ungefär lika svårt som det är att ta ett kort på en kyrka på utsidan. Många av kyrkorna är ”omringade” av stora träd, andra har murar runtom. Vi har ibland önskat att vi kunnat ”låna” en kyrkgrannes trädgård för att få till det optimala kortet, men aldrig vågat fråga. Däremot har vi lutat över murar, nästintill krupit in i dem eller gått varvet runt – allt för att få till rätt vinkel på kameran för att få med hela kyrkan.
Lite orättvist är det. En kyrka blir alltid finare i rätt ljus, med rätt årstid som inramning. Men visst är det så att själva kyrkobyggnaderna skiljer sig rätt mycket från varandra…
Visby Sankta Maria Domkyrka – Givetvis måste den vara med bland mina tio val. Så många gånger jag beundrat den, både på avstånd och nära.
Akebäck – Denna kyrka fick en extra chans eftersom den var stängd när vi var här första gången.
Alva – Proportionerna stämmer inte riktigt… (Enligt en av våra kyrkoböcker skulle tornet ha blivit mer än dubbelt så högt, men bygget stoppades av okända faktorer.)
Anga – har ett kort långhus…
Bro – en solig sommardag! En av våra kyrkoböcker hävdar att detta är en av de mest sevärda på Gotland.
Fröjel – en s.k. klövsadelkyrka (ett högt stort kor, ett litet lågt långhus och ett torn i väster).
Kräklingbo – den trappstegsformade uppbyggnaden gör den här kyrkan till en av mina favoriter.
Roma – Här tilltalas jag av alla vinklar och vrår…
Stånga – en av de fyra kyrkor som har Gotlands högsta torn (De andra är Rone, Dalhem och Öja.)
Tingstäde – ligger högt och har ett högt torn. Syns därför vida omkring!
Sextonde boken i Anders Knutas sviten: Där den sista lampan lyser, 2021, 322 sidor. Albert Bonniers Förlag. Boken är tillägnad: Till min kära, underbara väninna, Lilian Andersson Tjäder. Tack för fyrtio års vänskap. Bosses alternativa titel: 😊 Behövs ingen denna gång heller. Min livliga fantasi börjar berätta egna storys när min inre röst läser Där den sista lampan lyser.
Kanskeskulle de fortsätta ända bort till rauken som kallades Hoburgsgubben.
Personligt: Eftersom jag har ett förflutet som chef för Nordens största privata kaffekoppsamling och många andra samlingar sattes ”tusen” tankar igång under läsandet av kriminalromanen. Tankar av det mörkare slaget drabbades jag också av när jag med obehag minns vårt första möte med en barnmorska, som snabbt tog död på vår glädje, som hastigt och mindre lustigt byttes ut mot mörker, mitt i den varma sommaren. Precis som Karin råkade ut för. Hon var ensam. Vi var åtminstone två. Sedan hände det ljusa även för henne. Barnmorska nummer två fick en guldstjärna i betyg. Tidsintervall: Rubriken TIDIGARE nämns som i förra boken, med jämna mellanrum. Huvudhandlingen börjar med höstlovet 2018.
En bitut i havet syntes den lilla platta fågelön Heligholmen med sin ensamma fyr.
Huvudkaraktärer: Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Ska fylla 65 år nästa år. Karin Jacobsson: Har några veckor tidigare flyttat in i Knutas villa på Bokströmsgatan i Visby. (Finns inte på riktigt) Johan Berg: Har hamnat i en uppförsbacke i sitt äktenskap med Emma. Pia Lilja: Fotografens kontakter på ön är extra viktiga i det här fallet. Undra om det finns någon socken på öjn där hon inte känner någon? Kollegor till Knutas och Karin: Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Thomas Wittberg: Kriminalinspektören har lagt till med helskägg. Victor Ferreira: Är tio yngre än Wittberg. Ännu mer vältränad. Birger Smittenberg: Åklagare med grå kostym och väst. Förstärkningar utifrån: Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör entré först på sidan 269. 😉 Men han nämns två gånger tidigare.
Havet kändes hela tiden nära och de passerade Vändburgs lilla hamn innan de tog av mot raukområdet.
Bokens dos av kärlek/brist på kärlek: Börjar dyka upp även på jobbet. ”Kom in älskling. Hur känner du dig.”
De flesta bodar är i trä, men de där är gjorda av sten, och så har de flistak.
Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri: Förekommer mycket. Intressant att tänka runt deras situation. Inga lätta beslut. Känsliga frågor att ta upp med sina egna barn. Jag skulle verkligen inte vilja vara i vare sig Knutas eller Karins situation och berätta för sina vuxna barn. Till slut brukar det bli rätt beslut. Viktigt att inte tänka enbart på sig själv. Kunna vara glad för andras lycka.
Det lyste välkommande när hon rullade förbi Hamra krog.
Hälsa/Ohälsa: Knutas har fortsatt med sina tusen meter i simhallen. Samtidigt känner han sig trött och hade planerat att börja trappa ner på jobbet och lämna över till Karin. Nu börjar han istället se sig som hemmapappa. Tanken på bajsblöjor, snoriga förkylningar, dagisinskolning och läxläsning i tjugo år framåt skrämde slag på honom. Långt ifrån tankar på sovmorgnar, goda middagar med vänner, helgresor till Stockholm och andra resor till huvudstäder i Europa och en kryssning i Karibien. Förstår att han våndas med tonårsproblem när han själv passerat åttioårsgränsen med råge.
Elvira lutade huvudet bakåt och tittade upp på den ståtliga fasaden på det Liljehornska huset, där hennes chef Daniel Eklöv bodde.
Nyckelspår & Villospår: Motsolsbild, cykel med ryggsäck, arbetssko i storlek 43, äldre personbil med dragkrok, saknat svärd och sexuellt ofredande. Kopplingar till tidigare böcker: Ganska sparsamt. Hur Emma och Johan träffades nämns även i denna bok. Knutas gamla familjesituation jämförs med hur den är nu.
Sällskapethöll till i ett av Visbys äldsta hus.
Grodor i boken: Birger Smittenberg som snart var sjuttio år för ”länge sedan” (Det andra ansiktet) kanske borde ha bytts ut mot sin ypperliga sondotter Sandra von Paragraf. 😉 (Min fantasi tog sig egna friheter) En petitess inom ett sorgligt område. Våldtäkten på Karin hade ändrats från 15 år till 14 år enligt min åldersmapp.
Tevebilen passerade Linde kyrka och sedan den gamla skolbyggnaden innan den rullade in på verkstadens område.
Kuriosa: Jag fick lära mig att ordet bortamatch kan ha en annan betydelse än den sportsliga. Här syftar den på att vara otrogen. Kul att Knutas tog en runda till trevliga Märthas café. Han tänkte på att hon tio år tidigare vunnit nästan fyrtio miljoner på Postkodlotteriet. (37) Citat och stycken som jag uppskattar extra: Den finns ett djup som triggar igång min hjärna. Mari lyckas med sin kombination av bokstäver beröra mig inom flera olika områden.
Längre bort syntes fiskeläget, en samling röda sjöbodar som trängde ihop sig nere vid vattnet, de flesta ombyggda till sommarstugor.
Humor/svart humor: När Knutas smög upp ur sängen redan klockan fem för att låta Karin sova vidare. Sedan hälsade han god morgon till Vincent. Kakaduan började skråla ”God morgon, god morgon, hör fåglar sjunga glatt, god morgon, god morgon i kör.” Karin hade lärt sin kunskapstörstande kakadua den välkända signaturmelodin från Sigge Fürsts Frukostklubben.
Han hälsade på Märtha själv, en rundnätt dam i sjuttioårsåldern som satt vid ett av de vita borden.
Antal mord/dödsfall: 3 st. Sista två meningarna: Samtidigt bröt solen fram ur molnen utanför fönstret och sken in genom de vinklade persiennerna. Det var som ett tecken. Bosse Lidéns betyg: 5/5
När poliserna närmade sig Sundre kyrka stängdes sirenerna av.
Baksidestext: TVÅ STOCKHOLMSPOJKAR Som tillbringar höstlovet på ett grådisigt Gotland försvinner spårlöst under en cykeltur till raukområdet Holmhällar. Kommissarie Knutas drar igång en jakt efter pojkarna i en intensiv kamp mot klockan. När så kroppen efter en antikvarie i Fornsalen spolas upp på en strand norr om Visby finner polisen skäl att leta samband… Fotnot: I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Nu är frågan om detta var sista inlägget i denna kategori. Jag vet inte säkert. Beror på om vi har passande foton i vårt arkiv. Eller så skriver jag en egen spännande bok där handlingen utspelar sig på Bornholm. 😉
Vilket lugn som mötte oss när vår beställda taxi rullade in framför hotellet, med en huvudbyggnad från mitten av 1200-talet. Vilken kontrast mot den stress som vi upplevt precis innan. Här skulle vi tillbringa våra sista timmar på den fantastiska ön Gotland. Därefter var det dags för nya utmaningar på fastlandet. Det kändes både vemodigt och vackert.
Intressant och trevligt att få höra lite bakgrundsfakta av Tobias Lundgren. Han och hans partner Ulrika Wiklander tog över hotellet förra året. Tillsammans gör de alla sysslor.
Självklart gjorde vi som vanligt en husesyn. Det hör till ritualen när vi Hemestrar. Jag hade läst att Visbys äldsta sjukhus inhystes här. Det fanns även fattighus och gästhus. Nu är huvudbyggnaden en av öns äldsta bostadshus. Innan vi somnade ”stående” gick vi ut en kvällssväng. Överallt såg vi människor i medeltidskläder. De smälte verkligen in i den vackra omgivningen. Medeltidsveckan var inne på sin slutspurt. Det var vår vakentid också. Minns inte om det var jag eller Solveig som bar den andra ”hem”.
Sängarna på hotellet är från Carpe Diem. Underbara att sova i.
Utsikten från vårt sovrumsfönster mot domkyrkan S:t Maria gick inte av för hackor.
Solveig föreslog att vi skulle inta frukosten utomhus. Jag gick ut för att kolla läget med tanken att det var ett för kyligt förslag vid den här tidpunkten.
Min älskade fru hade rätt som vanligt. Vindstilla! Vackert! Vilsamt! ❤
Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤
Fotnot: Då har kategorin vandrat vidare till de gamla fotspåren. Flera steg från A, B och C. Aktuell korta kuperade gränd ansluter i ena hörnet till Kyrkberget. En mycket vacker och populär plats. Vill betraktaren på plats ta en närmare titt på domkyrkan är det bara att ta Kyrktrappan ner. Vi önskar dagens besökare en mysig tredje advent.
En lagom lång ”bilsträcka” från vår bostad i Visby. Satte vi bilen vid fiskeläget hade vi nära till tre härliga bensträckareturer, som gick att både korta av eller förlänga till hur långt om helst. Berodde oftast på hur kall vinden var i ansiktet.
Oftast ville jag avsluta med fiskeläget. Det kändes fel att hoppa över det. Självklart har alla årstider sin charm. Men den skaver minst …
När det gäller de ”vanliga” kyrkorna på Bornholm tror jag att vi bara varit inne i en enda. Nu har jag läst på och vet att ett par av kyrkorna på ön har inventarier som är gjorda på Gotland. Här kommer det inte att ta lika lång tid att hinna med alla kyrkor. 😉
De fyra rundkyrkorna ska vi granska betydligt noggrannare än vi gjort tidigare. Annars finns det bara tre till i övriga Danmark. Hur står det till i Sverige, kanske du undrar. I vårt långa smala land finns det åtta stycken. På österlen finns en av dem.
Givetvis får bornholmuppochner svårt att matcha gotlanduppochner när det gäller kategorin fiskeläge. Men charmen runt omkring dem kan kanske väga upp en bit.
När det gäller mindre städer/orter på öarna tror jag att bornholmuppochner kommer att dra det längsta strået. En av städerna har fått en fin medalj/utmärkelse för sin bebyggelse. Svaneke har faktiskt också mest sol i hela Danmark. Flest soltimmar för att skriva korrekt svenska. Inom samman ämne ska nämnas att Bornholm har flest soltimmar av de danska öarna. Med spänning ser jag fram emot att tillbringa mer tid i städerna än vi gjort under våra tre besök tidigare.
Vi kommer att gå från utomhusturister till att besöka intressanta museum. Här befann vi oss i näst största staden på ön, Nexö.
Det kommer att bli en mysig mix av gamla minnen och betydligt fler nya bekantskaper i naturen.
Berömda trappor kommer vi att traska i. En ser jag speciellt mycket fram emot att gå… nerför. Fast det blir antagligen på uppvägen som jag kommer att räkna varje trappsteg och be Solveig göra samma sak. Då har jag dessutom ett bra skäl att vila en stund och njuta lite mer av utsikten mot havet. Gåtan som jag vill lösa är om det är någon av författarna till böckerna som jag läst, som har rätt tal? Hade varit extra kul om vi tillsammans fick ett eget gemensamt ”facit”.
Solveig kommer att få en möjlighet att komma en bra vit närmre med sin kamera. Kanske blir jag en biskådis med besök på min axel. Helst inte i håret. Jag minns hur det var när vi var där med våra döttrar. Jag är också spänd över om HON minns mig. Själv tror jag inte att hon åldrats sedan sist.
Det är viktigt att ha saker att se fram emot. Ofta brukar jag vara duktig på det. Sedan orkar jag inte bära hur tunga ok som helst. Vem gör det? Så jag hade inte orkat att lyfta stenblocket som vi satt på. Jag svarar på eventuella kommentarer med en symbol. ❤
En hösteftermiddag utforskade vi området där Råån mynnar ut vid det gamla fiskeläget på Råå. Totalt är ån ungefär 3 mil lång. Lite kul kuriosa. Tidigare skrev man ordet Råå-ån. Då kunde ål från ån heta Råå-å-ål. Därmed det enda svenska ordet med fyra å på rad. 🙂
Solveig skötte kamera och fotograferandet. Jag försökte gå så vanligt som möjligt med min vänsterfot. En trilskande kundvagn på Maxi, som gav mig sendrag m.m. hade lämnat ”spår” efter sig. Nu går jag som vanligt på jämnt underlag.
Här finns många fina leder och stigar att gå med eller utan hund. Är det fint väder väljer jag ofta att gå vid Råå vallar och njuta av havet och utsikten mot Ven och grannlandet Danmark. Annars väljer jag Tallskogsleden som jag har ett stenkast från vår lilla lya. Den är 5 km lång med många stickspår. Under min tidiga morgonpromenad i mörker tar jag inga steg utanför belysningen. 😉 Nu längtar vi efter att gå här vid Råån igen, när våren är på g. Innan dess finns det en ”ocean” av pusselbitar som behöver komma på rätt plats. Om några veckor vet vi om de två kantigaste passar in i vårt gemensamma livspussel. Vi svarar med ett ❤ på eventuella kommentarer. Ps. I min hjärna försöker jag lära mig Bornholm, som jag gjorde med fantastiska Gotland. Det finns många likheter mellan öarna. B har också mycket gemensamt med södra Skåne.
Är det någon av våra bloggbesökare som känner igen jugendhuset, i kurvan på Rååvägen?
Varken jag eller Solveig hade för en gångs skull problem med att placera rätt deltagare i detta hus, på vår Duo knapp, när vi fick frågan från Malin Olsson: ”Vem bor i jugendvillan?” Orsaken var att vi en eftermiddag på avstånd såg en kvinna bära på saker som skulle in i huset. I detta andra program, om jultomten sagt att jag får ett hus helt gratis, hade jag utan tvekan valt det ”Moderna ladhuset”. Såg du programmet? Vilket av kvintetten hade du valt?
Väldigt pampigt hus som ligger strategiskt i en korsning av tre kullerstensgator. Enligt Helsingborgs stadsarkiv lämnades en byggnadsansökan in 1895 till Råås byggnadsnämnd. Tjugofem år tidigare hade sjökapten J F Göransson tillsammans med sin fru Anna Cecilia tillsammans köpt markområdet. I vår tidning läste jag att frun länge drev ett gästgiveri rakt över gatan.
Anna blev änka. Hennes dotter såg till att detta hus byggdes på tomten. Byggåret var 1897. Anna flyttade in och levde sina sista år på ”Lilla slottet på Råå”.
Är du nyfiken och vill titta in i huset kan du googla mäklarfirman HusmanHagberg. För huset är till salu för endast 13,5 miljon. Ansvarig mäklare heter Linus Bermont. Här kan du gratis få sifferfakta: Tomtytan är på 480 kvm. Det rör sig om 6 rok. Boarean är 194 kvm. Det finns en källare på 100 kvm.
Några ord från Wikipedia: Förbländertegel är ett finare och mer hårdbränt och frostbeständigt fasadtegel med större krav på måttnoggrannhet än vanligt murtegel. Tidpunkten när det var som populärast var i slutet av 1800-talet och fram till första världskriget. Förbländetegel är ofta ihåligt. Benämningen kommer från tyskans ”Verblender”. Tio till platser i Sverige nämns som har förbländertegel. Kul för mig att läsa Grand hotell i Halmstad. Det står även med två svenska tegelbruk som tillverkade förbländertegel. Duon hette Skrombergaverken och Minnesbergs tegelbruk i Skåne.
Det var alltså mycket finare att ge sitt hus denna synliga yta. En slags spegel utåt för att markera gott om pengar. Att lägga till blå inslag i det bruna var en tydlig markering för ännu större välstånd. Några trappsteg uppåt. Själv tror jag med min naiva barnatro, att det inte automatiskt innebar en genväg till himmelriket.
bornholmuppochner & gotlanduppochner 