Etikettarkiv: sadeltorn

Lübeckerbräschen

Publicerad den av
20

Solen höll på att sjunka och skuggorna tog mer och mer över. Vi hade gått längs strandpromenaden och vikt upp mot norra ringmuren. Målet var att visa upp en speciell del av den berömda ringmuren runt Visby innerstad.

Som du kan se är den norra muren betydligt lägre här. Den här biten har sedan länge kallats Lübeckerbräschen. Det finns tre huvudspår om vad som hänt på denna plats.

A. Visby anfölls 1525 av lübeckarna. Den folkliga traditionen berättar att muren revs ner. Det har vid muren hittats ett stort antal pilspetsar vid arkeologiska utgrävningar. Vid samma krigiska tillfälle brändes stora delar av Visby och kyrkor och kloster plundrades.

B. Andra är mer inne på denna ”sanning”. Ett sadeltorn som fanns på sträckan rasade och drog med sig en del av muren. Eftersom muren här ligger på ett sju meter djupt lerlager så orsakade det att grunden rörde på sig.

C. De har vid grundliga undersökningar kommit fram till att vissa murpartier tycks ha uppförts under stor brådska. Fanns ordet ackord redan då? Rör vi oss i nutid med ett medeltidsord? Ack ja den som vet. 😉

Så här ser det ut från insidan. Vi befann oss denna vackra novemberlördag (12/11) en bit upp på Silverhättan. Det är inte så dumt att tanka energi och samtidigt få njuta av sol, hav, höstfärger och en dos historia. Allt helt gratis.

Grå Gåsen

Publicerad den av
8

Södermur var från början sträckan från Söderport (höger på bilden) till Segeltornet, som sprängdes tillsammans med Visborgs slott. I mitten av mursträckan ser du ett av de två sadeltornen i Södermur. De två tornen har otroligt nog aldrig behövt någon stöttning, till skillnad från andra ”påhängda” sadeltorn i den ca 3,4 km långa muren.
Detta blogginlägg ska mest handla om marktornet som du ser längst bort. Låt oss komma lite närmare…

… Grå Gåsen, Grågåsen eller Gragasi som den hette långt tillbaka i tiden. På tal om det sistnämnda namnet. Den ståtliga kyrkan i Öja kallas ”Gra gasi” och ser ut så här.

Vilken bra koll de hade längst upp i tornet. De kunde se långt i förväg när det nalkades faror av olika slag. Både från land och ”sjön”.
Det gröna piffar upp intrycket. Blandar det hemska med historia, krig, död, lidande med något slags ”naturhopp”. Styrkan hos många växter är fascinerande. Den är jag ödmjuk för.

Livs levande fågel, ditsatt sten eller en inkilad sten som den i Sankt Göransporten? Jag drar till med ett X. Vad tråkig jag är. 😉

Nu har vi gått in genom en port och tagit oss till baksidan av Grå Gåsen. Här var det mer grönt och häftigare. Dessutom lugnt. Jag skulle kunna se mig spela utomhusbadminton, som jag hade bra vindstilla barndomsmöjligheter att göra, i vår skyddade trädgård i Halmstad.

Jag uppskattar när det finns möjligheter att titta in lite extra. Vad bra att vi nästan alltid har visitkort att dela ut om vår blogg gotlanduppochner. För det går inte att komma ifrån att en del undrar – även mitt på ljusa dagen.
Muren skvallrar om orostider från förr. Jag önskar att det bara var gammal dammig historia – som ”den lilla människan” borde ha lärt sig mer om. Behandla dina medmänniskor som du vill bli bemött själv. ❤