Etikettarkiv: fyrvaktare

Stora Karlsö fyr

Publicerad den av
20

Fyren på Stora Karlsö uppfördes 1886-87 av sten som bröts på ön. Murarnas timlön varierade från 22 till 40 öre per timme. De jobbade tolv timmar per dag, sex dagar i veckan.

Fyren ritades av Johan Höjer. Det var ovanligt att bygga samman fyrtornet med boningshuset. Från 1887 var fyren bemannad året runt. Personalen ökade efterhand från två till fyra. De bodde på ön tillsammans med sina familjer. Under en kort period i början av 1900-talet fanns det skola på ön. Lärarinnan bosatte sig på Stora Karlsö i tre månader under året. Då hade hon en intensiv undervisning med de yngre barnen. När de blev äldre fick de flytta in till Eksta eller Klintehamn under terminerna och gå i skola där. En lärarinna hette Alma Dörring. Hon kom flera gånger fram till 1916 till Stora Karlsö. Examen hölls efter varje undervisningsperiod i närvaro av fyrmästaren och hans personal.

Vilken tjusig och passande grind.

Om du vill bo på Stora Karlsö finns möjligheten att bo i fyren eller i de omkringliggande husen i Fyrbyn.

Arkitekten Johan Höjer var själv på plats vid flera tillfällen under byggnationen.

Här var det inte hissåkande som gällde.

Tjusiga uniformer. Här ser du den förste fyrmästaren. Jag vet inte hur många som hann passera innan den sista, som heter Gillis Ulmstedt. Epoken tog slut samma år som ABBA slog till med Waterloo i Brighton, 1974. Orsaken till att Gillis och hans kollegor fick sluta var elkabeln som drogs ut till Stora Karlsö och fyren som därmed automatiserades. Fyrpersonalen ersattes av tre tillsynsmän som anställdes av Naturvårdsverket. Så var det fram till 1989. Nu har Karlsöklubben en anställd tillsynsman under sommarhalvåret och periodvis frivilliga under vintern.

Vandrarhemmets kök i fyren.

En härlig vid utsikt däruppifrån.

Om vi går tillbaka till tiden innan 1974 så var det fyrmästaren som basade på fyren. Han bodde i en lägenhet med två rum och kök med sin familj. Under sig hade han fyrvaktaren och fyrbiträdet som bodde i var sitt rum med kök. De sistnämnas arbetsdagar var långa och tuffa. Den mörka delen av dygnet delades in i fyratimmarspass då fyrens lampa och rotation hela tiden måste hållas igång.

Det ser rofyllt ut när besökarna tar in intryck en sommardag. Annat läge var det vid en storm på 1950-talet. Den gången blåste det så mycket småsten från klippkanten att 11 glasrutor i fyren krossades, 10 meter över marken.

Kylan under två vintrar på 1940-talet var extra tuffa. Det var kallt under flera månader och det låg tjock is mellan Karlsöarna och Gotland. Inga båttransporter kunde genomföras. Istället fick de använda segelförsedda slädar för att fixa förnödenheter. Några gånger kom det ett flygplan som hade skidor istället för landningshjul. Planet landade på Norderslätt eller på isen i Norderhamn. Ändå. Kanske var dessa vintrar de mest angelägna. Varför då? Jo, för andra världskriget pågick. Då hölls fyren släckt. Personalen behövde inte sköta fyrlampan och andra tidsödande sysslor. De kunde få känna på att sova en hel natt utan avbrott.

Här tog Solveig och våra döttrar farväl av fyren på Stora Karlsö. Snart skulle de åka tillbaka till Gotland.

Den gåtfulla ön

Publicerad den av
13

Pandemin kom i vägen, annars hade vi nog redan varit där. En resa till Stora Karlsö har varit på tal alltsedan vi flyttade till Gotland. Kanske det äntligen kan bli av i år…
Jag gissar att det är många Gotlandsbesökare som stannat till på vägen söderut och fotograferat Lilla och Stora Karlsö från samma plats som vi stod på när vi tog kortet.
Som namnen förklarar så är öarna olika stora. Men, eftersom Lilla Karlsö ligger närmast så ser den störst ut. På bilden är det alltså Stora Karlsö som du ser till vänster.

Dagens inlägg ska handla om ett par barnböcker som till stor del utspelar sig just på Stora Karlsö.

”Den gåtfulla fyren” kom ut 2020 och ”Den gåtfulla ön” 2021.
Ann-Charlotte Persson som skrivit de båda böckerna har ett brinnande intresse för att öka läslusten hos barn, läser jag på nätet. (Googla på hennes namn så hittar du mer information om henne. Det finns både bokförlags-presentationer och hennes egen hemsida.)

Låt oss istället återvända till böckerna. Vi börjar med den första: ”Den gåtfulla fyren”:
När Sam, på sin 12-årsdag, hör hur födelsedagsbrickan far i golvet med en smäll bestämmer han sig för att han INTE ska tillbringa sommarlovet med sin mamma och hennes nya pojkvän. Sams pappa ska bo i fyren på Stora Karlsö under sommaren, men inte som turist utan som en hårt arbetande deckarförfattare. ”En bok skriver sig inte av sig självt” säger han när Sam ringer honom och ber att få följa med. Trots pappans protester blir det ändå bestämt till sist att Sam ska bo där.

På färjan över till Visby ser Sam en tjej som får hans hjärta att slå lite extra. Han ser henne en gång till när han och pappan kör av färjan, men tänker att sannolikheten att de ska ses igen är lika med noll. Pappa och Sam får bråttom ner till Klintehamn för att hinna med sista båten för dagen. De handlar med sig lite mat och tjejen i kassan, Kajsa, verkar vara ganska bekant med pappa, konstaterar Sam. Innan de går säger Kajsa till Sam att han ska hålla sig undan för den gamle fyrmästaren, Gerard, som bor kvar på ön.
På båten över till ön ser Sam en gammal man som han direkt känner igen och plötsligt får han en stark känsla av att det kommer att hända något dåligt…

”Den gåtfulla ön” – som alltid när det gäller böcker med samma huvudpersoner, så är det en klar fördel att läsa dem i ordning. Men det betyder inte att man måste. Själv tycker jag nog att den här boken är snäppet bättre än den första.

Den här gången utspelar sig boken under vintern. Sam och hans pappa ska fira jul ute på Stora Karlsö. Det blir en skumpig båtfärd ut till ön och sen tilltar stormen. När det försvinner mat från köket förstår de att de inte är ensamma på ön, men att de andra som är där inte vill bli sedda…

Har du en 9-12-åring i din närhet som gillar att läsa så rekommenderar jag de här böckerna. Och faktiskt kan det vara riktigt trevligt och spännande att läsa barnböcker ibland, fast man är vuxen. /Solveig

Skansudde fyr

Publicerad den av
8

Det var länge sedan jag svingade golfklubbor. Visby golfklubbs banor ligger vackert vid Västergarn och jag inser att anläggningen måste vara vida populär. Nu var det inte det som drog mig dit…

… eller en provtur med det tuffa gröna fordonet…

… istället var det vetskapen om att det skulle finnas en fyr på området.
Jag har det på bild i den utmärkta boken Gotland – Bilder från luften. Nu ville jag se det i verkligheten.

Skansudde fyr ligger vid första tee, bredvid Fyrhuset som går att hyra. Perfekt för golflirare som bara behöver öppna dörren och ställa in svingen.

Mellan 1890 och 1938 var ledfyren bemannad. Undra hur många fyrvaktare som hann jobba här? Gick det speciella yrket i arv mellan far och son? Hur många kvinnliga fyrvaktare har det funnits tro. Det sista blev jag extra nyfiken på. Min bloggvän Lollo borde veta svaret eller ha möjlighet att titta i ”hemliga register”. 😉

Vad hände just detta år?

En större fyr finns på Västergarns utholme, strax utanför. (Du ser den vita fyren en bit till höger) Med sitt rika häckande fågelliv är det förbjudet att stiga i land på utholmen eller landa med luftfarkost mellan 15 mars och 30 juni.

Personliga tankar:
Denna måndag var Solveigs sista sommarlovsdag 2019. Vi passade på att njuta extra av bilturen längs med västra Gotland. Startade utflykten innan klockan åtta. Samtidigt var ett stänk av vemod nerpackat. Något mycket uppskattat var på väg att rinna iväg mellan fingrarna. Då gäller det att hålla i tiden. En omöjlig uppgift. Bäst är att glida med mjukt och njuta av nutiden. Sedan i efterhand minnas de ljusa stunderna med hjälp av foton och tankeminnen. Vårt andra år på Gotland ligger framför oss – fullt av möjligheter. Får vi bara ha hälsan är det mesta möjligt.