Stora Karlsö fyr

Fyren på Stora Karlsö uppfördes 1886-87 av sten som bröts på ön. Murarnas timlön varierade från 22 till 40 öre per timme. De jobbade tolv timmar per dag, sex dagar i veckan.

Fyren ritades av Johan Höjer. Det var ovanligt att bygga samman fyrtornet med boningshuset. Från 1887 var fyren bemannad året runt. Personalen ökade efterhand från två till fyra. De bodde på ön tillsammans med sina familjer. Under en kort period i början av 1900-talet fanns det skola på ön. Lärarinnan bosatte sig på Stora Karlsö i tre månader under året. Då hade hon en intensiv undervisning med de yngre barnen. När de blev äldre fick de flytta in till Eksta eller Klintehamn under terminerna och gå i skola där. En lärarinna hette Alma Dörring. Hon kom flera gånger fram till 1916 till Stora Karlsö. Examen hölls efter varje undervisningsperiod i närvaro av fyrmästaren och hans personal.

Vilken tjusig och passande grind.

Om du vill bo på Stora Karlsö finns möjligheten att bo i fyren eller i de omkringliggande husen i Fyrbyn.

Arkitekten Johan Höjer var själv på plats vid flera tillfällen under byggnationen.

Här var det inte hissåkande som gällde.

Tjusiga uniformer. Här ser du den förste fyrmästaren. Jag vet inte hur många som hann passera innan den sista, som heter Gillis Ulmstedt. Epoken tog slut samma år som ABBA slog till med Waterloo i Brighton, 1974. Orsaken till att Gillis och hans kollegor fick sluta var elkabeln som drogs ut till Stora Karlsö och fyren som därmed automatiserades. Fyrpersonalen ersattes av tre tillsynsmän som anställdes av Naturvårdsverket. Så var det fram till 1989. Nu har Karlsöklubben en anställd tillsynsman under sommarhalvåret och periodvis frivilliga under vintern.

Vandrarhemmets kök i fyren.

En härlig vid utsikt däruppifrån.

Om vi går tillbaka till tiden innan 1974 så var det fyrmästaren som basade på fyren. Han bodde i en lägenhet med två rum och kök med sin familj. Under sig hade han fyrvaktaren och fyrbiträdet som bodde i var sitt rum med kök. De sistnämnas arbetsdagar var långa och tuffa. Den mörka delen av dygnet delades in i fyratimmarspass då fyrens lampa och rotation hela tiden måste hållas igång.

Det ser rofyllt ut när besökarna tar in intryck en sommardag. Annat läge var det vid en storm på 1950-talet. Den gången blåste det så mycket småsten från klippkanten att 11 glasrutor i fyren krossades, 10 meter över marken.

Kylan under två vintrar på 1940-talet var extra tuffa. Det var kallt under flera månader och det låg tjock is mellan Karlsöarna och Gotland. Inga båttransporter kunde genomföras. Istället fick de använda segelförsedda slädar för att fixa förnödenheter. Några gånger kom det ett flygplan som hade skidor istället för landningshjul. Planet landade på Norderslätt eller på isen i Norderhamn. Ändå. Kanske var dessa vintrar de mest angelägna. Varför då? Jo, för andra världskriget pågick. Då hölls fyren släckt. Personalen behövde inte sköta fyrlampan och andra tidsödande sysslor. De kunde få känna på att sova en hel natt utan avbrott.

Här tog Solveig och våra döttrar farväl av fyren på Stora Karlsö. Snart skulle de åka tillbaka till Gotland.

20 tankar på “Stora Karlsö fyr

  1. När jag jobbade på St Karlsö sommaren 1959 hette fyrmästaren Nils Nordström och han bodde där med fru och tre söner och hans fru hjälpte till i restaurangköket.
    Ha en fin helg!
    Kram, Ingrid

    Gilla

    • Det måste varit spännande som barn att få bo på Stora Karlsö. Jag ser inga begränsningar. Enbart möjligheter. Undra hur bröderna blev präglade av de åren? 1959 var ett fint år. Tror jag. Det var i alla fall min första sommar.
      Tack. Lördagen tog vi till vara på. Söndagen regnade mest bort.
      Kram, Bosse

      Gillad av 1 person

      • 1959 på Gotland var ett år med en kall vår och en sommar med svår torka. På Stora Karlsö sinade källorna och vi fick importera vatten i 50 litersspann till restaurangen från Klintehamn. För mig personligen var det dock en jättefin sommar som jag aldrig glömmer.
        Kram

        Gilla

      • Min mamma skrev anteckningar om vädret och annat det året som jag fått som minne. Sedan brukar den sommaren nämnas som en av de varmaste och torraste långt fram i tiden. Var antagligen likadant runt om i Sverige.
        Vilket extrajobb för er, med tanke på besökstrycket under sommaren. Förstår att du aldrig kommer att glömma den sommaren. Det var säkert många tjejer i din ålder som skulle velat vara i ”dina kläder” då.
        Kram, Bosse

        Gilla

  2. Åh, vad fint! Vilken vacker byggnad. Vid nästa Gotlandsbesök måste jag göra allvar av mina mångåriga planer på att åka över till Stora Karlsö. Vilken klok karl, den där Johan Höjer! Det verkar ju rätt praktiskt att ha fyren i bostaden, i stället för att vara tvungen att ge sig ut i olika oväder till fyren en bit bort från bostaden.

    Gilla

  3. Vilken fin och intressant fyr. I dag låter det som ett idylliskt utflyktsmål men jag förstår att vardagen var en annan många gånger.
    Även Falsterbo fyr inrymmer fyrvaktarens bostad men den var inte så stor minns jag.

    Kram och god söndag!

    Gilla

    • Jag skulle inte vilja bo där i ”dåtid”. Men gärna en sommar som grabb i rätt ålder. Vilka möjligheter som skulle kunnat öppna sig. Bra plats för improvisation. Vad kul jag hade haft.
      Praktiskt att bygga ihop bostad med fyr. Helst när det är mörkt, blåsigt och kallt. Det fanns säkert inga avdrag för reseavstånd på den tiden. Då är det med andra inga logimöjligheter i Falsterbo fyr. Jag minns att Richard Sjöberg och hans fru sov över i en fyr. Kanske på bröllopsresa eller något liknande. Gissar på att det var i Bohuslän. Lät romantiskt.
      Kram från en mörk tisdagskväll i oktober när en dansk kvinna sjunger behagligt för mig. Länge sedan jag spelade Anne Dorte Michelsen.

      Gilla

  4. Vilken fantastisk fyr. Så vackert hus men tänk så ensamt att bo där på vintrarna även om man var några stycken. Så roligt att höra berättelsen om det där unika stället som jag inte hade en aning om att det fanns. Nog har jag sett fyrar men ingen som sett ut så där. Tack för det.

    Gilla

  5. Du berättar så mycket intressant som jag aldrig hört tidigare. Vilken ovanlig fyr utseendemässigt. Den är riktigt tjusig. Det måste ha varit ett tufft jobb för både de som jobbade där och deras familjer. Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s