Hav möter hav

”Ursäkta! Vet någon av er var Palissaderna finns?”
”Gå genom porten däruppe och passera förbi det gamla fängelset. Sedan kan ni inte missa änget. Nu på våren är det alltid blåfärgat.”

Det gamla fängelset har blivit ett vandrarhem. Vi konstaterade att VH har behållit taggtråden över muren. Kanske är det moderna skälet tvärtom mot förr. Nu undvika snyltgäster på nätterna. Då förhindra rymningsförsök.

”Mannen lurade väl inte oss? För svalörten ser inte speciellt blå ut.”

Palissaderna är en park eller änge som den också kallas. Parken ligger utanför ringmuren och över färjeterminalen.

Här sitter Farbror Blå på en bänk och filosoferar om historien bakom parken. Hur Planteringsgillet 1861 anlade en park inför änkedrottningen Josefinas kommande besök i Visby.
Josefina blev så förtjust i parken att hon skänkte ett tusen riksdaler till Planteringsgillet. Därefter blev Palissaderna ett populärt promenadstråk för stadsbor och kurgäster.
Visby Kuranstalt hade sina glans dagar mellan 1855 och året när första världskriget bröt ut. (1914)

Scilla i närbild.

Ett blått hav som möter ett annat hav. ❤

Zooma in.

Zooma ut.

Trappan leder ner till Färjeleden. Själva hamnterminalen ligger nästan mitt emot. Kanske många turister som kommer i land inte känner till denna park. Det vore synd. För Palissaderna är väl värd ett besök. ❤
Extra information:
Änkedrottning Josefina (1807-1876) var mamma till prinsessa Eugénie. Josefina var gift med Oscar 1 och var Norges och Sveriges drottning från 1844 och fram till hennes make dog 1859.

Lätt att ta för givet

Denna kategori kommer att handla om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar. Har du inte kommenterat på min blogg tidigare syns inte din kommentar förrän jag godkänt den.

Utsidan på vårt bibliotek i Visby.

En del av barnavdelningen.

Mysiga soffor för små och deras anhöriga. Här kan de sitta och läsa ihop. Eller titta på något uppträdande nedanför.

Tuff stol.

På nedre plan finns fiket med den underbara utsikten som jag la in här för ett tag sedan. https://gotlanduppochner.com/2019/03/18/har-lockar-alltid-ett-fonsterbord/
Detta är andra plan. Fina möjligheter att slå sig ner vid en fåtölj med fönsterplats. Ofta sitter jag på en bekväm stol och läser en stund medan Solveig letar lämplig litteratur till sina elever.

Kom att tänka på att jag lärde mig de här bokstäverna utantill redan på mellanstadiet. Inte kunde jag ana att jag flera år senare skulle ha praktisk tenta på Bibliotekshögskolan i Borås, där det gällde att välja rätt från klassifikationssystemet. Då skulle jag ex. kunna komma fram till att en ny bok skulle ha Hxpba på ryggen. (Skönlitteratur på igbo) 😉

Sliperlastad står det. Jag tror de smugglade med Åhusglass tillbaka. 😉

Här uppe på tredje plan trivs jag extra mycket. Vilken förmån det är att kunna låna böcker och annat material gratis på våra kommunala bibliotek. Vi har alltid varit trogna låntagare på bokbussar och bibliotek. Bäst var det naturligtvis när det kom helt nya böcker till de bibliotek som jag och Solveig jobbade på. Givetvis hade vi första tjing. Annars kunde vi inte veta om vi skulle rekommendera litteraturen eller bokprata om böckerna inför grupper.
Hade jag varit Tarzan och varit fikasugen skulle jag enkelt ta en lian ner och…  🙂

Tänk att sitta här på översta våningen  och plugga vid fönstret. Ta pauser och beskåda Almedalen eller havet. ❤
Det gäller såklart att ha studiedisciplin. Det hade jag nästan alltid som vuxen. Vilken skillnad det var att plugga på Högskola och Universitet. Om Solveig läst detta nu skulle hon säkert gärna berättat storys om att jag och Björn och Boel stack iväg ibland och spelade bowling. Hon är bara avundsjuk för att hon inte hade det rätta förnamnet. Stackars ”Bolveig” som satt kvar på alla föreläsningar. 🙂

 

 

 

Fem kategorier att rangordna

Fjärde månadstävlingen:
Under regniga dagar i februari och mars, då inga utomhusaktiviteter lockade ut mig, slog jag fyra flugor i en smäll.
Första flugan var att jag tänkte minska ner spelkartonger i vårt hushåll. Skänka och slänga stod för dörren.
Andra flugan var att jag var nyfiken på att se om jag hade rätt i mina förutfattande tankar. De dystra tankarna om att mina getter har börjat springa ut från den inhägnade hjärnan. Att besticken börjat lämna lådan. Att hissen inte går riktigt ända upp längre. Att flingorna lämnat paketet o.s.v.
Tredje flugan var att göra något annat av dystra, blåsiga och regniga vädertankar.
Fjärde flugan var att bjuda in just DIG till månadens tävling med chans att vinna lotten som är på bild ovan. 😊

Hoppas många bloggläsare tar chansen att deltaga. 😀 Det behövs ingen egen blogg för att lämna svar. Däremot måste jag alltid godkänna nya besökare första gången (oavsett om de har blogg eller inte) innan deras text syns offentligt här på bloggen.

FAKTA:
Sammanlagt läste jag 3000 frågor.
Jag tog slumpmässigt tio kort av varje kategori. På varje kort fanns det 6 frågor. Vilket innebar att jag testade mig själv på 600 frågor i varje kategori.
Innan jag började försökte jag gissa hur många % jag skulle klara av i varje kategori.

Så här trodde jag på förhand (600 frågor):
1. UNDERHÅLLNING, 27 %
2. SPORT/LEK, 25 %
3.  VÅR VÄRLD, 19 %
4. NATUR/VETENSKAP, 13 %
5. HISTORIA, 6 %

Nu äntligen till månadens uppgift/fråga: 😀
1. Rangordna de fem kategorierna från 1-5 och gissa hur du tror att sanningen blev för mig. (ingen kom på delad plats).
2. Skiljefråga: Hur många procent tror du kategorin som vann (kom på första plats) fick?

Hjälpsamma ledtrådar:
A) Om jag deltagit i tävlingen hade jag bara fått 1 rätt.
B) Jag bjuder på min sämsta procentsiffra; 19 %. Med tanke på vad jag gissade ovan var det ingen katastrof. Eller hur? Nitton frukostflingor kvar i paketet. Endast åttioen som rymt iväg. Så länge jag har en ren kniv och en ren gaffel kvar i besticklådan är det ingen kris. Då finns det hopp om en god måltid. Om jag skippar soppan. 😉

Ps. Vilken kategori hade DU haft flest rätt på? (Svara om du har lust.)

Du har hela månaden på dig. LYCKA TILL!

FACIT: (avslöjas 1 maj i detta blogginlägg)
1. Kategorinamn, xx %
2. Kategorinamn
3. Kategorinamn
4. Kategorinamn
5. Kategorinamn

Vinnare är:

VINNARNA 2019:
Januari: Louise Pettersson
Februari: Anne Bondin
Mars: Ditte Akker
April: ???
Maj:
Juni:
Augusti:
September:
Oktober:
December: Stormästaren ska koras.

Fakta:
Månadens Gotlandstävling kommer att läggas in tio gånger under året. Juli och november är ”lediga”. I december tävlar bara de som vunnit minst en månadstitel under året.
Jag redovisar facit och vinnare i detta blogginlägg. Oftast första dagen i nästa månad. Är tävlingen avgjord tidigare kommer jag att berätta det i detta inlägg.  Allt beror naturligtvis på vilken variant av fråga som jag lagt in. Denna exempelvis ”lever” hela april.

 

 

 

 

 

Blåsippan ute i backarna står…

Inte kunde vi tro att det fanns så många blåsippor så nära vår bostad.

Cirka 4 km norr om Visby tog vi i lördags av mot Brucebo naturreservat. Brucebo ska vara ett av Gotlands mest variationsrika naturreservat.
Strax innan det kända konstnärshemmet Brucebo svängde vi vänster in på en riktigt guppig smal skogsväg.

Vi behövde inte ta många steg för att se de första blåsipporna. De fanns på många ställen. Ibland ensamma. Ibland med hela ”tjocka släkten”. Vi fylldes av vårlycka. ❤

Här och var stack de upp sina glada ”ansikten” mot solen.

Intressant att skåda de olika färgnyanserna.

Vi läste på informationstavlan att det fanns två till parkeringar. Därför rullade vi iväg mot en sydligare plats där det var ”snällare” att parkera.

Det första som vi stötte på var resterna från en av Gotlands cirka 100 fornborgar. Denna kallades förr för Bygdeborg. Här syns vallen av kalksten.

Under vikingatiden var detta en utmärkt plats för att bevaka både hamnen i Snäck och den i Själsö. Vad tror du de signalerade med? Eld, rök, gutemålsvrål? 😉

Utsikten från klinten går inte av för hackor. Utstickande i havet ligger den steniga halvön Skansudde.

Under tiden 15 mars till 15 maj är det förbjudet att beträda Skansudde och strandängen närmast innanför udden. Då är det ett fågelskyddsområde.

Till höger ser du Själsö fiskeläge som jag gjort ett blogginlägg om för ett tag sedan  https://gotlanduppochner.com/2019/03/06/sjalso-fiskelage/. Sorgligt stod jag på klinten och tänkte på Ainbusk-medlemmen Josefin Nilsson, som där gick sin sista promenad. Dokumentären om henne gjorde mig både ledsen och arg. Det borde tidigt varit ”galler” och inte fortsatta applåder från betalande publik.

Det blev en snabbfika. Solen värme men vinden var inte att leka med. Den försökte girigt svepa med mina godsaker från bordet. Eller har den redan gjort det? Mina ”grejer” finns inte med på fotot. 😉

En vindpinad tall som varit i många blåsväder UTANFÖR teaterns scen.

Vi tog ett sista farväl av dessa ljuvliga blå blommor och bestämde oss för att återvända hit i början av maj. Till den tid då den för Gotland sällsynta busken tibasten blommar på bar kvist. Det är tillåtet på Gotland att plocka blåsippor för ”husbehov”. Men givetvis inte från ett naturreservat.

Vad hade hänt sedan förra månadens besök?

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.

En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Även denna tredje gång valde vi att gå in genom Huvudentrén. Det verkar annars finnas 5 offentliga entréer.

Snödropparna är nog snart inne på slutspurten.
Dammplan är en av Botaniska Trädgårdens 30 planer.
En viss skillnad mot isen på januarifotot. På det fotot fanns inga stolar och bord utsatta. Nu hade de satt ut sittmöjligheter lite överallt i parken, som redan utnyttjades av besökare.
Hur många färger på krokus finns det egentligen?

Detta är min favoritfärg av krokusar. De första vårblommorna är fortfarande i fokus.
Här är en god början till ”scillahavet” – det blå havet som jag alltid uppskattat extra mycket på våren.

Vintergäck för sista gången denna säsong. Det beror såklart på när i april vi återvänder hit.

Lustgården är ett plan som vi förra gången valde som ett återkommande motiv i denna tolv långa bloggserier.

Krokusarna är enda färgklicken jämfört med förra fotot i februari.

Om jag räknar bort denna blå blomma som tydligen hade bestämt sig för att rymma till stenen. Någon som vet vad det är för något?

Vad glad jag blev när jag i början på februari läste i Gotlands Allehanda att det efter flera års hot om besparingar och strid om ekonomin kommit till en lovande överenskommelse. Region Gotland kommer under de närmaste tio åren ge DWB en miljon kronor om året för skötsel av den fina parken ”Botan”. Därmed kommer det inte bli något av ”hotet” om att ta betalt av besökarna. De som kommer från ”lyxkryssnings-kajen” kunde ändå lägga någon miljon var som en fin gest. 😉

Ett av naturens små ”hängverk”.

Tack för bloggbesöket. ❤

Den svarta brödbilen

Denna kategori kommer att handla om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar. Har du inte kommenterat på min blogg tidigare syns inte din kommentar förrän jag godkänt den.

För ca 5 år sedan gick jag, efter ett tips från min diabetessköterska, över till att satsa helt på att äta surdegsbröd. Syftet var att få ett jämnare blodsocker vid brödätandet. Snabbt blev det en god smaskig vana.

För mig är det vardagslyx att ha tillgång till gott bröd. Då får det kosta en extra slant. För numera äter jag bara högst 4 brödbitar om dagen. Hur ofta äter du bröd? Vad tycker du om surdegsbröd?

Denna tuffa svarta brödbil, modell Citroën HY från tidigt 1970-tal, står parkerad vid Östercentrum under fredagar 10-18 och lördagar 10-16, året om. Sommartid stannar den även vid Norderstrand och Burgsvik. Jag tror det finns två bilar till förfogande.

Mums för valnötsbröd med tranbär. Allt i utbudet är stenugnsbakat från vedeldad stenugn. ❤

Jag ser fram emot att Själsö Bageri öppnar för säsongen på hemmaplan, till påskhelgen. Du som läste mitt inlägg om Själsö fiskeläge vet lite om platsen norr om Visby.
Tänk att sitta där på klinten med utsikt över havet och fiskeläget. Mumsa på något gott och dricka varm eller kall dryck.
Det går tydligen både att sitta inne och ute. Som avslutning ta med sig hem en påse med något nybakat. Vardagslyx för mig. 😀

10. Endre kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Min plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta mig många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också. 😉

Förtext:
Vi kom från en låst kyrka via slingrande smala vägar till Endre kyrka. Vid denna kyrka hände det desto mer.
Snabbt slog jag ihop ledtrådarna: A) En bildörr som öppnades. B) En finklädd kvinna. C) En liten hejande flicka. D) Ett sovande mindre barn.
Jag tittade upp mot kyrkklockan och insåg att det var mer än bråttom. Först frågade jag kvinnan artigt om det var dop klockan ett. Det var det. Då fick Bosse Lidén plötsligt bråttom i sina gamla sprintben. Hans fru valde att sitta kvar i bilen.
Undra om det tog två minuter inne i kyrkan för mig? Jag knäppte några snabba ojusterade foton medan jag noterade ”bänkblickar”. Kanske trodde de att jag var en ”dopfotograf” som ville ha med extra foton innan den stora händelsen.
Dessa foton får duga. Texten fick jag läsa mig till på hemmaplan. Det stod på en datorsida att Endre kyrka kan vara Sveriges bäst bevarade medeltidskyrka. Hm. Svårt för mig att bedöma på 120 sekunder.  😉

Det förhöjda tornet är det enda som återstår av en absidkyrka (halvcirkelformad utbyggnad i koret) från 1100-talet. Därefter skedde ombyggnader under 1200- och 1300-talet.

Krucifixet är från omkring år 1200. Det är restaurerat 1957.

På altaret står ett altarskåp från 1300-talet. Det rör sig om ett inhemskt arbete.

Predikstolen tillkom 1668.

Orgeln är riktigt modern. Den anskaffades 1916. Mitt under första världskriget.
Vacker ljusbärare.

Jag hann tyvärr inte njuta av denna vy som jag annars alltid gör. Visst ser det vackert och lugnt ut? Men precis när jag skulle gå ut mötte jag mamman/gudmor med barnet, som var dagens blickpunkt. Jag stod kvar innanför porten och lät huvudpersonerna komma in först.
Det är något visst med dop. När jag döptes sa prästen till min gudmor att jag skulle bli en god sångare när jag blev stor. Ännu är jag tydligen inte riktigt stor. Men mina tre damer i familjen Lidén behärskar ”skönsången” desto bättre. ❤ Det har gjort mig glad flera gånger genom åren.

Vad skönt det var att komma ut och sänka tempot och återträffa min kära fru. 🙂
För efter den låsta kyrkan ville jag minsann inte missa helt denna också. Då var jag ännu ovetande om att det väntade ytterligare en låst kyrka på rundan.

En medeltida s.k. stiglucka (kyrkogårdsportal) med invändiga sittnischer finns på kyrkans norra sida. Frågan är om det är fotografen eller stigluckan som lutar? 😉

Fasadskulpturer.

Dags att åka vidare till nästa kyrka.
För den som undrar: Endre ligger mellan de två större vägarna 147 och 143. De två kyrkor som återstår av vår septemberrutt låg i närheten.

När vi i maj kan återuppta besök i de då förhoppningsvis öppna medeltidskyrkorna kommer vi att vara mycket mer förbereda. Inte så mycket att vi vet om det kommer att vara låst, dop, bröllop eller begravning. Samtidigt tycker jag ”molnen” är en del av charmen. Att inte veta vad som väntar när vi anländer till en medeltidskyrka. Tänk om en av deltagarna i ”Så mycket bättre” ska sjunga i kyrkan. Som Linnea Henriksson gjorde på Christer Sjögrens dag. Det hade varit nice.
Det jag syftade på är en ”padda” och litteratur som en förberedelse redan vid parkeringen. Då vet vi efter ”tio minuters genomgång” vad som är mest intressant med just denna kyrka. Därmed får vi mer ut av besöket. Både före och efteråt på bloggen. Sedan är det alltid mysigt att se och fylla på med egna detaljer.

Tänkvärda ord:
”Bättre en tallrik kål med kärlek,
än en mör oxstek med hat.”
                        Ordspråksboken

Almedalen under lågsäsong

Jag tror att de flesta icke Gotlandsbor mest förknippar denna fina plats med ”Almedalsveckan” under vecka tjugosju. Det är i så fall orättvist. För denna oas är så väldigt mycket mer. ❤
Det är fascinerande när jag tänker på att just denna plats en gång i tiden var Gotlands hamn och dominerade frakttrafiken i Östersjön under en lång period. Vad bra det måste varit med de nära hamnportarna i muren. Snabbt kunde varor fraktas till och från staden. Vad tror du importerades och exporterades mest?

Landhöjningen och igenslamningen var orsakerna till att hamnen till slut övergavs. Istället togs på 1400-talet en ny hamn i bruk nedanför Visborgs slott. Men förbindelsen med havet fanns kvar till mitten av 1800-talet och först vid slutet av det seklet fylldes hamnområdet igen. I samband med det planterades almar som skapade en park. I början fanns det tydligen ett tivoli här på somrarna.

I mitten av 1900-talet växte det Almedalen fram som blev denna mycket populära samlingsplats för både gotlänningar och ö-besökare.

Vad tänker du bloggläsare spontant när du hör ordet Almedalen?

Lekplatsen är populär stora delar av året.

Det är många arrangemang som anordnas i parken. När vi förra året flyttade hit såg vi inspark för högskoleeleverna.

En sak skriver jag gärna under på. I Almedalen finns något som behagar alla åldrar. ❤ Alla som bor på ön har säkert sin egen relation till platsen.

Det är populärt att mata fåglarna. Runt dammen samlas människor för olika aktiviteter. Både för att slappa, sola, picknicka, röra på sig. Jag har sett lite av varje hända här under mina semesterbesök. Mer om det i ett annat inlägg, som borde heta ”Almedalen under högsäsong”. 😉
Närheten till så många andra platser höjer givetvis statusen. Ex. hamnen, bibblan, ”Botan”, Wisby Strand, strandpromenaden för att nämna några.

Ps. Då har jag kickat igång en ny kategori. ”Utanför ringmuren”. Glöm inte att tävla i månadens tävling. Den pågår mars ut. I samma inlägg skriver jag in rätt svar, rätt vikt och månadens vinnare den 1 april. Inget aprilskämt. 😉

Här lockar alltid ett fönsterbord

2-3 gånger i månaden uppsöker jag Almedalens bibliotek. När jag befinner mig på tredje våningen händer det att jag ser ner mot Almedalens café. Upptäcker jag då ett ledigt fönsterbord…

…kan min ”fika-tarm” signalera till mig att snabbt ta de två trapporna ner och helst inte ramla. 😉

Ibland har jag tur. Andra gånger är alla fönsterplatser upptagna. Ibland alla andra platser också. Det var det exempelvis igår när vi hämtade en stor hög beställda böcker. Undra hur det är senare till våren.
Som du förstår är bilderna tagna från olika tillfällen. Vad säger du om utsikten? Inte illa för en grå vinterdag.

Vid detta tillfälle är vintersolen på vackert besök.

Mannen i Almedalen tycks mata fåglarna i luften. Undra vad ”fågelmannen” bjuder på? Är sonen bakom hans rygg impad, lite skrajsen, vill försöka själv?
För mig fick det en gång bli sista bordet i mitten. Valet var akut. Morotskakan och Latten behövdes för att höja det allt för låga blodsockret efter en lång vinterpromenad i en kuperad miljö.
Solveigs kaffe kom inte med på fotot. Inte heller att jag tog ett bett från hennes goda… 😉 Tänk att det finns fördelar mitt i det sorgliga. 😀
Önskar dig läsare en fin start på veckan. Nästa gång ska jag visa upp foton från Almedalen. En mycket vacker park.

8-9. Hejdeby och Akebäck kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Min plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta mig många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också. 😉

Hejdeby kyrka är byggd av kalksten i tre etapper under 1200-talet.

Tornets breda bas antyder att det planerades sidogallerier som sedan aldrig blev av.

Under väldigt många år kallades kyrkan för ”Rosornas kyrka”. Orsaken till det fina smeknamnet var den rika vägg och bänkdekoren i barock och rokoko.
Men den senaste restaureringen 1970 förde med sig att namnet ”Apostlarnas kyrka” passar bättre. För under flera lager väggmålningar hittades en omfattande svit av ovanligt väl bevarade apostlabilder. Det hade varit intressant att beskåda…

I all litteratur jag kommit över nämns att interiören överglänser den lilla och anspråkslösa exteriören när det gäller Hejdeby kyrka. Men en låst port är en låst port.

Vissa detaljer kan jag som tur är njuta av från utsidan.

Dessutom är det en vacker allé till och från kyrkan…

… och förhoppningsvis är nästa kyrka öppen.
En liten bit ifrån var det massor av människor som spelade varpa. Den sporten har jag aldrig provat på. Har du?


Den romanska kyrkan i Akebäck ligger belägen på den bördiga gotländska slätten. Inte speciellt långt ifrån Visby.
Långhuset har byggts i en etapp under 110-talets senare hälft. Tornet vid 1200-talets mitt.
Tyvärr låst även här. Därför fick de bägge kyrkorna dela på detta blogginlägg.

Här har vi troligen inte missat något. I en text läser jag följande: ”Kyrkans ganska kärva exteriör motsvaras av en enkel, nästan torftig interiör.”
Inte ljusare ord i nästa bok.
Samtidigt går mina tankar till en andra chans. Helst när jag läser om tre inmurade ”ljudkrukor” i korvalvet av lergods. En sällsynt akustisk finess för att förstärka resonansen. Drömmande läser jag vidare att i katedralen i Famagusta på Cypern finns hela valv murade av sådana krukor. Varför tittade jag inte på sådant i ”Spökstaden” när jag körde omkring där med mina snabba moppar under flera somrar på 80-talet. Kanske för att det inte var tillåtet att befinna sig i staden då. 😉

Vilken tur jag hittade annat intressant att plåta utomhus. Ovanlig gravsten.

Vad förvaras här?

Eftersom vi gick lite på pumpen… 😉

Tänkvärda ord:
”Människor har en tendens att
glömma sina skyldigheter men
minns alltid sina rättigheter.”
                                           Indira Gandhi

Efterord:
Vi gjorde våra besök i september 2018, en vecka innan medeltidskyrkorna skulle stängas för allmänheten. Dessa två kyrkor var tyvärr redan igenbommade. Därför bara exteriörfoton. Tur besöken inte kom efter varandra. Sanningen var nummer ett och nummer fem. Det var öppet i kyrka två till fyra. Men när vi rullade iväg från ”femman” Akebäck hade vi ingen lust att chansa på ”sista datumet” en vecka senare. Istället bestämde vi oss för att vänta in maj 2019 – snart är vi där. Härligt att våren är på G. Du får ha en bra söndag. ❤