Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här… Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Solveig skrev så här i blogginlägget som hon lade in första maj i år. ”Det blev kärlek vid första ögonkastet mellan mitt macro och Gotlandssipporna”. Jag minns att hon fick till extra fina bilder denna stund. Vad kul att få uppleva prakten och besöka platsen. Det kändes unikt med tanke på att arten endast finns i tre Gotländska socknar; Ardre, Kräklingbo och Östergarn. Vi befann oss i Russvätar naturreservat. Blomningsperioden är april-maj. . ”Vi vet vem vi är, men inte vem vi kan vara.” William Shakespeare
Robban sjöng så klokt ”Målet är ingenting – vägen är allt.” Men i det här fallet var det faktiskt målet som hägrade mest. Gotlandssippan vinner klart mot tallskogen. ❤
Inte en enda kotte fanns det att fråga om vi var på rätt väg och riktning.
Det var intressant att läsa om detta speciella naturreservat som bildades för att skydda den sällsynta gotlandssippan, växten som bara finns på Gotland.
På de gotländska hällmarkerna bildas ibland vätar som är Gotlands speciella typ av våtmark. På hösten, vintern och våren samlas vatten i sprickfria hällmarker med stora grunda svackor. Under sommaren torkar marken upp och olika sorts växter blommar på hällmarkerna. Men till skillnad från andra vätar är Russvätar torr bara under korta perioder. Så vi borde också besöka platsen på sommaren och njuta av mattor av gräs-och starrarter och mycket annat tilltalande.
En kombination av bisysslor. Gissa vilken jag höll mig på avstånd från? 😉
Det går att få till en skaplig macrobild med min kamera också. Vår Insta-vän hade verkligen rätt. Det fanns blommor överallt. Från början var vi ensamma på området. Det var vi definitivt inte efter en stund. Men de underbara sipporna räckte till oss alla.
Samma sträcka tillbaka. Ändå upplevde vi den som hälften så lång. Inte bara för att det mest var nerförsbacke. Chansen att det enda fikabordet längs den asfalterade vägen var ledigt…
… var 100 % säkert med tanke på lappen som jag spikat fast med texten… 🙂 ”Den lilla blå” hade fått sällskap av en av sina blå ö-bröder.
Fakta: Skyddsår: 2001 Socken: Ardre och Gammelgarn Karaktär: Alvarmark Markägare: Naturvårdsverket/Privata Förvaltare: Länsstyrelsen i Gotlands län
gotlanduppochner 