Fråga 25

De rostiga gamla cyklarna var parkerade…

A. Hos PETTSON I DUNBODI
B. Hos NORRBYS I VÄTE
C. Vid KETTELVIKS STENMUSEUM

Regler & mål:
Tävlingstid: 18:00-22:00
Svara med EN bokstav.
De som tagit sig upp får heja på de andra och deltar inte längre aktivt i frågorna. Men de får gärna skriva något snällt till sina gamla klättrarkompisar. ❤ 🙂 😀 Så kommer de som svarar rätt en meter närmare målet.
Skulle fler än en klättrare komma upp samma kväll vinner den som sätter ner fötterna på toppen först. Ikväll gäller denna givna regel extra mycket.

Nått bergstoppen: ❤ =Skrap-Kryss
1. Laila ❤ 221116
2. Wiolettan ❤ 221117
3. Signhild ❤ 221121
4. Kerstin N 221122
5. Cecilia O 221124
6. Anita L ❤ 221125
7. X
8. X
9. X
10. X
11. X
12. X
13. X ❤
Först fått högsta kvällspoäng. ❤

Rebmevon ligger 222 meter över havet –
Så här långt upp längs bergskanten har
deltagarna hunnit efter fråga 25.
Den som sätter ner fötterna först vinner.

NamnMeter
Marie K213
Znogge212
Ethel208
Maj205
Jennifer201
Eva-Lotta200
  
Sven-Arne195
Kerstin Cecilia180
Lisbeth178
Minton176
Anette173
Thomas173
Ditte169
Lena W164
Blomsterbönan163
Lizzanpizzan161
Ing-Britt155
Eva J153
Gunilla W149
Gunnel146
Sussie140
Christina O138
Marie T115
Emil102
Trettio över 100😊
Eva R96
Louise79
Marianne68
Börje56
Martin28
Anki A0
Inger B0
Pelle0
Saga0
Ingela0
5 frågor kvar 

Ledare av högst kvällspoäng:
Wiolettan leder med sina 37 meter/poäng från första frågan.
Poäng för rätt svar:
Den som först svarar rätt får poäng efter hur många som deltagit i kvällens fråga. Övriga som svarat rätt får poäng i en fallande skala.

Skrap-Kryss till följande:
De tre på pallen. ❤ ❤ ❤
Den som når bergstoppen som SEXA. ❤
Den som når bergstoppen som TRETTONDE person. ❤
Den som först fått högsta kvällspoäng. ❤

Vi valde trädgården

Vi är fortfarande kvar på Norrbys museigård. Här kommer tredje delen.

Den här trevåningsbyggnaden i trä med korrugerat plåttak byggdes 1927 och gick under namnet Magasinet. På översta våningsplanen förvarades spannmål och på nedre plan förvarades redskap. Efter vår njutbara vandring runt på gården och den mycket intressanta visningen i Boningshuset sökte vi oss till nedre plan i Magasinet. Inte för att titta på redskap. De hade vi redan sett i andra hus. Istället lockade andra behov.

Även här träffade vi på en trevlig social tjej. Hon berättade att de alternerade mellan guidepass och ”kassapass”. Ett härligt team.

En nyhet är att Handelsboden som tidigare fanns på Fornsalen i Visby flyttats hit.

Gamla skyltar drar ofta till sig min uppmärksamhet.

Nostalgin flödade av alla spännande intryck.

Jag uppskattar konceptet med att få välja sin egen kaffekoppsmodell. Kanske har det något att göra med vår tid med Lidéns Samlingsmuseum, när vi visade upp 3 333 st olika kaffekoppar. Solveig väljer alltid en tunn kopp. Till kaffet i den valde hon röd vinbärspaj. Eftersom det var skönt väder valde vi bord i trädgården.

Här är länkarna till visningen av Boningshuset och gårdsmiljön på Norrbys:

https://gotlanduppochner.com/2022/08/02/iden-kom-fran-vadstena/

https://gotlanduppochner.com/2022/08/01/kulturreservatet-norrbys-i-vate/

Kulturreservatet Norrbys i Väte

För den som vill göra en tidsresa och uppleva hur Gotlands landsbygd såg ut under 1930-1950 rekommenderas ett besök på Norrbys i Väte. För 20 år sedan, 2002, blev Norrbys kulturreservat. ”Syftet med ett kulturreservat är att möjliggöra bevarande och vård av värde-fulla kulturlandskap”, läser jag i den informationsbroschyr som Gotlands Museum gett ut.
De sista som bodde på Norrbys var syskonen Edvin, Martha och Erik Johansson.
I nästa inlägg kommer du att kunna läsa mer om dem.

Utflyktsmålet har stått på vår lista en längre tid och Bosse har nämnt det flera gånger, men så har något annat kommit före. Häromveckan blev det äntligen av.

Efter det att vi betalt våra entréavgifter såg vi oss runt från gårdsplanen. Visningen av själva bostadshuset skulle börja klockan 13.00 så vi hade en stund på oss innan det skulle bli dags att gå in.

Bryggarhuset med drängstugan tittade vi inte närmare på än så här.

Men smedjan stod öppen så där kikade vi in.

Hm… Vi hade tänkt att gå igenom hagen för att ta oss vidare till kvarnen, men tanken på att jaga utsläppta får på den stora gårdsplanen fick oss att ta en annan väg.

Bakom ladugården finns en damm. Jag läser vidare i broschyren att detta inte är en anlagd, utan en naturlig damm. På våren, när vattnet står högt, öppnar man dammluckan. Vattnet släpps ut i kanalen vid kvarnen. Än i dag kan man alltså mala mjöl i kvarnen. (Ett inlägg om själva kvarnen kommer senare på bloggen.)

Ladugården är byggd 1926. Tre hästar, en unghäst, sju kor och fyra ungdjur fanns på gården år 1940. Inredningen är påkostad med spontad panel.
För mig var det verkligen nostalgi att gå in här eftersom jag kände igen så mycket från mormors och morfars gård. Den gård som mamma och pappa tog över på 60-talet och där jag sedan växte upp.

Tänk att få åka omkring med den här hästdroskan.

Såmaskin och ringvält kände jag också igen.

När vi kom till mjölkrummet blev det en resa i minnen när jag kände igen ”vår” mjölkmaskin. Så många gånger jag sett min mamma mjölka vår ko (vi hade bara en), ta av locket och hälla upp mjölken i en speciell hink.

För den som har barnasinnet kvar – Nej, Bosse har inte det 😉 – finns möjlighet att ta en tur med valfri käpphäst i den uppsatta banan.

Vi avslutade vår rundvandring på gården med ett besök i hönshuset och utanför hönsgården. 1940 fanns det ungefär 300 höns på gården. Det var Martha som skötte hönsen och födde upp kycklingar. Försäljningen av kycklingar och ägg gav en god förtjänst till gården.
Jag tycker om höns. Minns hur de nästan slogs om att vara närmast spaden de gånger jag gick in och grävde i vår hönsgård. Den höna som fick upp den största masken gjorde klokast i att springa in i hönshuset, annars blev hon snabbt av med sin mask.

Så många minnen och tankar det blev under vår tur runt på gården. Vilken tur att man valt att göra Norrbys till ett kulturreservat. Det enda på Gotland! Tilläggas kan att det inte finns så väldigt många på fastlandet heller. Hittills är det bara drygt 40 stycken kulturreservat i hela Sverige.