Längst norr ut i Sjömuren finns Visby ringmurs yngsta torn. Tornet byggdes av Tyska orden som innehade Gotland under tio år (1398-1408).

Försvarstornet är sammanbyggt i en vinkel med Landmuren.
Namnet Kames tillkom under sextonhundratalet och härrör från latinets Comes.
Silverhättan syftar till en glänsande takbetäckning, troligen blyplåt.

I början av 1700-talet utvidgades skyttespringorna till stora gluggar. Orsaken var rädslan för att ryssarna, som härjat i Slite på östra kusten, skulle fortsätta till Visby. Gotlands dåvarande landshövding och generalmajor Andres Sparfeldt tog det på blodigt allvar och försåg stadsmuren och tornen med eldvapen. Men det blev inget av ryktena. Det sista stora anfallet mot Visby ägde rum 1525 och kom från trupper från Lübeck. Jag hoppas och ber att det ska vara så i all framtid – det sista.

Nu hade vi förflyttat oss till insidan. Jag läste att det förr på tredje våningen har funnits en skyttegång. På samma våning fanns också en eldstad. Det sistnämnda användes för signalering.

Det är betydligt trevligare att leka en fredlig nyfiken spanare utan vapen.