Kunde kommit till tidigt

Jag fick gott om tid för att planera möjliga kategorier och lämpligt namn på en ny blogg, som skulle handla om enbart Gotland. Insekter dök upp tidigt i tankarna. Jag kunde haft det som en huvudgrupp och sedan haft olika undergrupper. Då kunde nyckelpigor fått vara en av dem. I tidigare block (har ett för varje bloggår) kan jag följa mina tankegångar, som jag fortfarande kan ha nytta av. Ibland i helt nya sammanhang.

Troligtvis hade det blivit glest med bidrag med enbart trollsländor. 😉

Med facit i hand kan du besökare, i spalten över våra kategorier, konstatera att enbart fjärilar har en egen. Vår förhoppning är att bidragen ska bli fler i kategorin FJÄRILAR under säsongen 2022. Frågan är bara hur vi exempelvis ska få citronfjärilar att sitta vackert, i mer en tre sekunder? Undra om det dessutom går att övertala dem att fälla ihop vingarna så det blir foton från både ovan- och undersida. Jag lämnar över ansvaret till Solveig. Det är hon som leker med macroobjektivet.

Istället har det blivit att insekterna dyker upp i inläggen i flera olika kategorier; Gotländska ängen, Botaniska Trädgården, Med macro, Naturreservat, Rosornas ö m.m.

Jag är ingen expert. Vet inte vad det rör sig om för sorts insekt. Däremot är jag skaplig på matematik. Jag kan räkna till både två och sex. Undra om det är okej så här på offentlig plats? Tror jag för ordningens skull slår 113 till Skogspolisen 😉

En plats att njuta av…

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

När jag går in genom grinden till Botan fylls hela min kropp av ett inre lugn. Det är så fridfullt och stilla, samtidigt som det råder en febril aktivitet i varenda hörn. Önskar att jag kunnat förmedla det surrande ljudet från alla insekter, kombinerat med koltrastarnas skönsjungande stämmor… men ni får nöja er med bilder utan ljud.

Blev positivt överraskad när jag såg att jag lyckats få ett och annat bi att fastna på bild, för det var sannerligen inte lätt att ta några kort där de fanns med. Inte sitter de kvar och väntar på mitt klick inte. Lika fort som de landat flyger de vidare till nästa blomma, och till nästa…

Humlorna då? Är de mer välvilliga till att agera fotomodeller? Nej, de tycks om möjligt ha ännu mer bråttom. Dessutom kryper de in så långt i blommorna när de väl landat att jag bara såg en vinge eller ett par ben när jag försökte fotografera.

Det var full aktivitet även bland de tvåbenta som arbetar med att hålla Botan i bästa skick. (Tack till er! Ni lyckas verkligen!) Här var det nyvattnat och några vattendroppar hängde beslutsamt kvar för en kort stund.

Det var helt enkelt omöjligt att ignorera rosorna. Dessa fantastiska blommor som håller på att slå ut i full blom över hela Visby.

Men rosorna har konkurrens av många andra skönheter. Var och en med sin speciella färg eller form.

Ibland behövs det inte så många ord.

Nostalgi! Min mormor var noga med att vi skulle sätta blommor från trädgården, på morfars grav, till varje helg. När liljor av denna sort blommade som bäst hamnade alltid en stor bukett på kyrkogården. Inomhus var de inte lika populära eftersom frömjölet kunde ge fläckar på duken.

JAAA! Tulpanträdet blommade. Men, NEEEJ! alla blommor satt högt upp i trädet och trots maximal höjd på stativet var jag inte ens i närheten. Jag, som alltid brukar hålla mig till reglerna, fick nästan lust att ge mig upp och klättra men insåg att det nog inte skulle bli populärt. Får hoppas på att trädet blommar nästa år igen och att åtminstone en blomma kan tänka sig att sitta på en gren lite längre ner då. (Googla på Tulpanträd så får du en bättre bild på de fantastiska blommorna.)

Jag har skrivit det förr, men det tål att upprepas. Botaniska trädgården är min favoritplats på Gotland. Det är verkligen en plats att njuta av…

Text och bild: Solveig Lidén