Med nya ögon

Publicerad den 31 maj, 2024 av http://bosseliden.wordpress.com

I det här inlägget tänkte jag göra en nostalgitripp tillbaka till Fårö. Med hjälp av några bilder och appen Waterlogue tänkte jag ta med dig runt på den lilla ön och se om bilderna ”med nya ögon”. Vi startar i Langhammars raukområde, 2019. Ofattbart nog har det redan gått fem år sedan vi var där. Bosse och jag är inte speciellt förtjusta i att trängas med massor av turister. Vi lyckades väldigt bra med att hitta tider då vi var helt, eller så gott som, ensamma.

Att åka färja är inget jag njuter av precis, med undantag för Fåröfärjan. Den är faktiskt helt okej att åka över med. Det går fort (ca 12 minuter) och innan man hinner fundera över att man är på en färja så kör man av och är på torra land igen.

En tidig morgon, parkerade vi vår lilla blå vid Digerhuvud. Cyklarna var med och när vi ätit vår frukost med underbar utsikt över havet och lyssnat till havets ljud, cyklade vi iväg och njöt av livet när det är som bäst. Till sist kom vi fram till…

Helgumannens fiskeläge som blev vändpunkten för vår cykeltur.

Husbod/Häusbod – Ett annat fiskeläge, som kanske inte är lika välkänt, men absolut lika fint att besöka.

Och ett tredje – Jauvika – som är det största fiskeläget på Fårö. Beläget i Lautervikens sydvästra hörn. ”En oas för själen” skrev Bosse i sitt inlägg när vi redovisade vårt besök här.

Allt var inte strålande solsken och blått hav på våra utflykter. (Även om vi oftast valde att stanna hemma om vädret inte visade sin bästa sida.) Vid vårt besök vid Norsta Auren, i maj 2019, var det så kallt, blåsigt och regnigt att både mössor och vantar åkte på.

Ryssnäs blev en av våra favoritplatser på Fårö. Frukost i Ryssnäs slår det mesta!

Till Stora Gåsemora gård kom vi bara en gång… Vem vet… Om vi någon gång återvänder till Fårö så kanske vi kan bo i kalkstenskvarnen som syns till höger på bilden.

Avslutar denna nostalgitripp med en vandring på klapperstensstranden vid Fårö fyr. Det ska erkännas att jag i skrivandets stund längtar tillbaka till alla dessa fantastiskt fina utflykter som vi gjorde under våra Gotlandsår. Bortsett från bensinkostnaden så bjöd Gotland och Fårö oss på upplevelser som är svåra att överträffa – alldeles gratis.

En stund runt Fårö fyr

Publicerad den 23 augusti, 2023 av http://bosseliden.wordpress.com

Vid vårt återbesök på Fårö blev det en fin stund vid fyren på Fårö.

Som du kan läsa stod den höga stenfyren klar 1847. År 1977 lämnade den sista fyrmästaren sin post.

Här satt vi och njöt av picknickkorgens innehåll.

Sedan var frågan om vi skulle gå en sväng söder ut eller vandra till vänster, norr ut? Först en titt på fyren från kustsidan.

Förra gången vi var här var i slutet av maj 2019. Då sov vi över två nätter i en stuga. Vid besöket vid fyren minns jag att både vantar och mössa satt på plats. Dessutom snöade det en kort stund innan regnet tog över senvårmakten.
Här kan du läsa mer fakta om fyren och se andra foton från vårt förra besök. https://gotlanduppochner.com/2019/05/24/faro-fyr/

Klapperstensvandring i otroligt vacker miljö. Vi stannade till och njöt ofta. En sak som är stensäker. Det krävs rejäla vandringskängor om dina fötter också ska uppskatta tillvaron. Belöningen kommer längre bort runt hörnet. Då njuter både kropp och själ. Det är svårt att hitta en finare och lugnare badstrand än den vid Norsta Auren. Betydligt lugnare än de andra fina stränderna på Fårö. Tänker först och främst på en halv mil långa hästskoformade,
superpopulära och barnvänliga Sudersand.

Vi gick upp till tallskogen och sökte oss till norra delen av fyren och området som inte är till för vem som helst. Mina tankar gick en stund till en bloggvän, Lollo, som har en den fantastiska möjligheten att via sitt jobb kunna bo och vistas innanför muren. Kanske var hon en av dem som vi såg satt och åt frukost? Under ”fyrens dag” brukar det vara visning och finnas möjlighet att gå upp i fyren. Men vi prickade in en av årets andra 364 dagar.

Den mörka ängeln

Publicerad den 19 februari, 2020 av http://bosseliden.wordpress.com

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjätte boken i Anders Knutas sviten:
Den mörka ängeln, 2008, 318 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Bosse Jungstedt,
älskade bror – alltid i mitt hjärta

Bosses alternativa titel: 😊
Det oönskade barnet

Kongresshallen skulle sätta Gotland på konferenskartan och hjälpa till att locka folk till ön under hela året.
Personligt:
Mari Jungstedt har kvar ribban på samma nivå som sist. Hon skapar parallella historier som får mig att tänka vidare efter jag slagit ihop romanen. Nästa gång som jag sitter och fikar med en Latte på det speciella stället vid ”Botan” kommer jag att hålla utkik över glaset.

Tidsintervall:
Från nyckfulla aprilvindar till vackra maj 2004.
Dessutom en epilog.

Man befarade ett nytt Snäck, en satsning på hotell- och andelslägenheter strax norr om stan som hade gått åt fanders och kostat kommunen mångmiljonbelopp. När anläggningen gick i konkurs tvingades kommunen sälja hela klabbet till en lokal entreprenör för en enda futtig krona.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Han är gift med danska Line som han anser är ett socialt geni. Själv har han fått rejäla problem med umgänget med sina tvillingar. Helst med sonen Nils.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. Fyller 40 år i april.
Johan Berg: TV-reporter på Gotland. Äntligen gift med Emma.
Emma Winarve: 38 år. Bor i villa i Roma. Jobbar som lågstadielärare på den lilla skolan Kyrkskolan, i samma socken.

Kronholmens golfbana var vackert belägen på en udde med havet runt omkring. Idyllen hade dessvärre ingen positiv effekt på stämningen.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. 30 år. Ständiga kvinnoaffärer.
Lars Norrby: Presstalesman. Har tagit ledigt i två månader för att segla till Västindien med sina barn.
Birger Smittenberg: Åklagare. Gift med vissångerskan Erika från Ljugarn.

Förstärkningar utifrån:
Grupp från Rikskriminalen i Stockholm. I spetsen en intetsägande typ vid namn Rylander.

När Karin och Knutas var framme vid Hamra krog stannade de till…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. 26 år. Har precis träffat en fårbonde på Sudret. Hon har sex syskon och ett kontaktnät i nästan varenda socken på Gotland.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef som styr och ställer från Stockholm som vanligt.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Line verkar inte ha någon gemensam tid ihop.

Johan längtar efter att få komma hem till Emma och Elin. Han älskar att andra väntar på honom och behöver honom. Han har ändrat vanor rejält. Jobbet slukar inte honom längre. Han kan mitt under arbetet börja fundera på vad Elin sysslar med på dagis och längtar hem till Emma och familjelivet i villan. Annat var det förr.

En bit ut i havet syntes den lilla ön Heligholmen.
Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas ogillar kallprat och hurtfrisk kärvänlighet vid stora tillställningar. Hans fru Line är precis tvärtom. Hon älskar att komma ut bland folk.
Han röker sin pipa på kontoret – trots rökförbud.
Han är hund och hästrädd.
Han drabbas av personligt dåligt samvete mitt under ett förhör med ett vittne. Ord från en anhörig gjorde honom rädd för vad han såg framför sig.
Knutas drabbas av en stor skuld som nästan var övermäktig att bära.

Något har hänt Karin sista halvåret. Hon har blivit om möjligt ännu mer tillknäppt och inbunden. Hon blir känslig av en neutral replik från Knutas som får henne att dra en vals. Ett annat samtalsämne får henne att inte klara av att kontrollera sig själv.
På Mosebacke i Stockholm får Knutas äntligen reda på vad som hände i en båthytt förra sommaren och en koppling tjugofem år bakåt i tiden.

Emma har börjat röka som är ett tecken på inre problem. Hon har upptäckt en sak som hon vill behålla för sig själv.

Johan gick sekundsnabbt från ilska och svartsjuka till en märklig känsla av samhörighet när det gällde Olle.

Före Holmhällars pensionat tog han av in på en liten skogsväg.
Hälsa/Ohälsa:
Emma. Trött av sömnbrist.
Martin Kihlgård sjukskriven. Har varit inlagd på Karolinska en vecka för provtagningar.
Knutas son Nils har ont i magen. Ett känsligt organ för olika bakomliggande orsaker.
Knutas tvingas hänga på Lines nya trend; GI-metoden.
Knutas spelar en golfrunda med sina tvillingar. Det ångrar han bittert efteråt. Inga bollar i rätt väg. Varken de i luften eller i koppen.
Knutas simmar tidigt på morgonen i simhallen.
Karin är inte sig själv sedan förra mordutredningen förra sommaren. Hennes ryggsäck är full av stenar. Både ”ettårs-stenar” och av betydligt äldre årgång.

Bil:
Knutas gamla rossliga Merca hänger med.

Nyckelspår & Villospår:
En alkoholfri strawberry daiquiri, kaliumcyanid, hemlig älskarinna, gamla & nya ovänner, fingeravtryck, hjärnspöken, Armaniglasögon, brandhärdar, bensindunk, bittermandeldoft och flera trasor.

Sandstranden formade sig i en mjuk båge och nådde ända bort till fyren, Fårös yttersta utpost.
Kopplingar till tidigare böcker:
Knutas vänskap med familjen Almlöv som fick ett abrupt slut.

Johan som äntligen fick sin Emma på riktigt. Hon kom en halvtimme försent till kyrkan med sin brudtärna. De hade fått punktering och lämnat mobilerna hemma.

Karin som nämner förra sommarens mordutredning som väckte gamla minnen till liv.

Emma som råkar vara på fel plats igen. Dramat på Fårö nämns.

Grodor i boken:
Knutas ålder är sedan tidigare i otakt.

Afrodite vann med låten ”Never Let It Go” två år tidigare än vad som nämns.

Hon bodde i ett litet, vitt, putsat hus som såg ut att ha byggts kring förra sekelskiftet. Det var tomt på gatan.
Kuriosa:
Intressant att läsa om samhällskritik på ön. Exempel på felinvesteringar från kommunens sida.

Det ökade våldet ner i åldrarna som jag själv funderat mycket på genom åren. Sorgligt ämne med många bottnar. Likaså ungdomsfylla bland tolvåringar.

Något Knutas ser på TV får honom att gråta. Det har han inte gjort på flera år.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Man får den relation till sitt barn som man är värd.

En människa kan aldrig rädda en annan, tänkte Knutas bittert. Människan måste rädda sig själv.

Bedrövad parkerade hon på Stora torget, köpte cigaretter och en kvällstidning på Ica och promenerade ner till Botaniska.
Humor:
”Förlåt, väckte jag dig?”
”Nej då, jag sover.”

Scenen där Sten Bergström lägger sig ner på golvet efter Knutas och Karin precis förhört honom. Orsaken är ryggbesvär.

Jag sätter en slant på att Mari hade en känd Thomas (med Fåröanknytning) i tankarna när hon planterade ”Det var något magiskt över den där mannen som i sin blonda kalufs…” 😊 och lät Johan Berg visa upp en svartsjuk sida.

Privat sorg:
Karin går och bär på ett inre mörker.

Plötsligt upptäckte hon att det skramlade till borta vid bordet där paret satt. Eller suttit.
Antal mord/dödsfall:
4 st

Sista två meningarna:
Jag ska hålla min älskade i handen när jag dör.
Så är jag inte ensam.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
… Den mörka ängeln är en gastkramande psykologisk thriller och en skildring av de ödeläggelse ett föräldraskap kan leda till.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Fårö fyr

Publicerad den 24 maj, 2019 av http://bosseliden.wordpress.com

Hemma har jag en underbar flygfotobok som jag ofta bläddrar i. Boken är fylld av superläckra foton från luften över Gotland och öarna omkring.
Innan vi åkte iväg spetsade jag in mig på bilderna över Fårös fyr. Jag drömde mig in hur vi gick in på det stora området. Fikade som de gjorde på ett foto. Betraktade fyren från alla vinklar. Tog närbilder och … inte det. Fritt från luften. Privatägt från marken.

Denna blinkande 24 meter höga fyr med en ljushöjd på 30 meter över vattenytan, byggdes 1846-47 och invigdes det sistnämnda årtalet. Ett år efter Hoburg fyr på södra Gotland. Från början använde man rovoljelampor. Senare byttes ljuskällan ut mot starkare fotogenlampor. Var 20:e sekund visades en fyra sekunder långblänk. Tornets största uppgift var säkert att varna för Salvorevs förrädiska sandbankar i norr.

Några årtal: 1953 elektrificerades fyren. 1977 avbemannades den. Men Fårö fyr är fortfarande i bruk och sköts av Sjöfartsverket. Den siste fyrmästaren var Joe Nordberg. (1920-2009)
Kuriosa. Det finns en gammal ”skrönbön” som löd så här på Fårö:
”Gud välsigna våra åkrar och ängar.
Våra pigor och drängar.
Giv fisk i garn och kut i strand.
Gud, låt ett stort skepp stranda på skär i natt.”

Det blåste kallt. Jag hade användning av både mössa och vantar när jag nådde havet.

Stränderna är vackra men inte speciellt barnvänliga. Men det finns betydligt finare sandstränder åt båda hållen. Nästan världsklass på dem.

Norsta Auren mot norr nämns i många sammanhang som ett lugnare ställe än Sudersand och kanske är det den lilla öns bästa sandstrand. Bred strand och stora sanddyner. Där används varken mössa, vantar eller ibland ens andra kläder. (Känt naturistställe).
Nu ökade regnmängden uppifrån. En sista bild innan kameraväskan öppnades för en vilopaus för kameran.

Min busiga pojkhjärnsida skulle vilja klättra över och smyga iväg bara en liten bit och ta några bilder på fyren från den finaste sidan. Istället blev det hem till värmen i stugan och dansande på TV. Fyra skulle bli tre. Själv håller jag på Kristin – ända in i kaklet. Ikväll är det dags igen.