Månadsarkiv: mars 2024

Natudd fiskeläge

Publicerad den av
8

På vår nuvarande header kan du se hur vi tar oss ner till udden Hammaren. Sedan körde vi vänster och nådde Brändu fiskeläge. (Föregående fiskeläge i kategorin Fiskelägen på Gotland).

Efter det stoppet körde vi endast en liten bit bort längs viken. Nästa besök blev vid Natudd fiskeläge (Nyudden).

Vad mysigt det är att kunna gå ut på en brygga och betrakta havet en stund och sedan vända sig om och få en inblick i hur fiskeläget ser ut från andra hållet. Vad jag redan börjat sakna dessa otroliga möjligheter på ön som nästan ständigt levererade. Dessutom inom områden som jag inte hade tänkt på så mycket innan vi flyttade dit. Jag hade då mest tankar på en uppföljning till ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. ❤

Här rörde det sig om få bodar. Svårt att tidsbestämma dem. Moderna såklart i jämförelse med många andra på Gotland och Fårö. Troligen hade platsen en viktig funktion när det exporterades ålar till grannländerna Danmark och Polen.

Hela bukten Hammaren ska vara väldigt fågelrik. Jag minns mest en död fågel på marken. Tror inte Niklas Strömstedt hade kört på den. Hade vi fortsatt på grusvägen och kört upp lite längre fram när vägen svängde tvärt, hade vi kunnat nå ett par små fiskelägen till.
Varje äventyr och berättelse behöver ha sina osedda vita fläckar. ❤

Dopfuntar av Stenmästaren Sigraf

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st)

Det gedigna arbetet med dopfunten i Grötlingbo bedöms att vara ett av mästarens främsta verk. Sigraf som var lärjunge till Byzantios blev känd genom en runinskrift på en dopfunt, som går att se/läsa i Aakikeby kyrka på Bornholm. Dopfunten ska vi definitivt ta oss en titt på nästa gång som vi ”simmar” över till ön. Är vi lata så får det bli med snabbfärja. 😉

Bro kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar är runda med släta undersidor. Favoritmotiv tycks ha varit ”De tre vise männen.”

Eke kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar finns i flera av Sveriges landskap och även ner till norra Tyskland.

Dopfuntarna i Lau, Othem och Silte kyrka är tyvärr svårt vittrade.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och från flera andra artiklar/reportage om ämnet Stenmästare och dopfuntar. Om det finns någon bloggbesökare som undrar när Sigraf var verksam blir svaret det här. Troligtvis var det någonstans mellan 1170 och 1215.

94. Bremergränd

Publicerad den av
6

Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤

Fotnot:
Den kuperade grändens namn finns inte med på kartan över Visby innerstad (Old Town). Kommer man in från Österport och fortsätter Hästgatan fram tills den svänger vänster viker man av till höger efter en bit. Då är man inne på Bremergränd, som efter en rejäl nerförsbacke korsar föregående ”redovisade” gränd, Stettintergränd. Direkt därefter ligger den stora skolan S:t Hansskolan. Bremergränd fortsätter lite mindre sluttande ner till den långa S:t Hansgatan.

Både sol och skugga. De följs åt!

Publicerad den av
12

Förra söndagen lyste solen över oss i Helsingborg. Det kändes lockande att pumpa cykeldäcken och trampa iväg på årets första gemensamma cykeltur. Bosse tog täten och jag tog hand om kameran.

Ibland behövs det bara en blå himmel och lite sol för att livet ska kännas lättare. En motvikt till allt elände som möter oss så snart vi tar del av nyheterna.

Det fanns både sol och skugga längs vägen. Precis som i livet med andra ord. De följs åt!

Går man bara några veckor tillbaka i tiden så var marken helt frusen och död. Då fanns det inga tecken på liv. Nu ploppar de upp lite varstans, alla dessa efterlängtade vårblommor. Livet och färgerna återvänder!

Än en gång har vi hamnat på en plats med närhet till havet. Det ger oss möjlighet att snabbt ta oss dit och njuta. Det är vi såklart inte ensamma om när vädret är som på bilderna. De gånger då jag klätt på mig ordentligt och gått ut på promenad i blåst och småregn brukar jag dock vara ganska ensam här… med undantag från en och annan frusen hundägare som ”måste” ge sig ut i alla väder.

Vi valde att göra en liten kort tur och vände vid bryggan. Nästa utflykt tar vi nog med oss kaffekorgen och cyklar lite längre.

På vägen hem hade vi motvind. Tänk vilken skillnad det gör! Plötsligt kändes det tungt att trampa.
Idag känns det som om jag har medvind i livet. Det har gått ett dygn sedan jag fick min Zoledronsyra (mot benskörhet) och bortsett från en viss trötthet i kroppen så har jag klarat mig från biverkningar. Både tacksam och glad för det! Därför gör det inget att solen lyser med sin frånvaro. Den kanske återvänder imorgon.

Älskar fortfarande att bläddra…

Publicerad den av
14

Givetvis vill jag att vi ska ha tillgång till en smidig randig ordbok från klassiska Nationalencyklopedin AB under våra kommande Bornholmbesök. Hela 28000 ord och fraser har fått plats i denna behändiga bok som innehåller förord, anvisningar, dansk-svensk del, svensk-dansk del och reseparlör.

Det nämns i förordet två bra exempel på när det verkligen behövs en ordbok mellan grannländerna. För trots likheter och möjligheter att gissa ”nästan rätt” finns det en hel del fällor, s.k. false friends.
Ber du om purjolök och kryddor kommer du förvånad att få gräslök och skorpor.

För skojs skull låter jag dig besökare få ta del av tjugotre ord på danska och vad de heter på svenska. Vill du leka en stund med dig själv lägger du ett papper över de svenska orden och gissar först, innan du drar ner papperet så facit blir synligt. Troligtvis har dina ögon redan landat på en saga och lite extra hårväxt. 😉

DanskaBetänketid 😊Svenska
Askepot Askungen
Bakkenbarter Polisonger
Ciffer Siffra
Dyreven Djurvän
Edderkop Spindel
Fersken Persiska
Gulerod Morot
Hjemve Hemlängtan
Isvaffel Glasstrut
Jura Juridik
Klapperslange Skallerorm
Lukketid Stängningsdags
Makker Arbetskamrat/kompis
Nullermand Dammråtta
Ovn Ugn
Pergola Berså
Regnorm Daggmask
Skudår Skottår
Teske Tesked
Ublu Oblyg
Vårflom Vårflod
Ydmyg Ödmjuk
Årvågen Vaksam

Till dig som läser ett rykande färskt blogginlägg önskar jag en trevlig vårdagsjämning. Härligt när ljuset tar över makten från mörkret. Så borde det vara på alla fronter på jorden. ❤

Blåsippskavalkad…

Publicerad den av
24

Igår såg jag bilder från Gotland, på FB, som visade att det kommit snö igen. Dessutom läste jag att det skulle bli rejält blåsigt och att vissa färjor ställts in. Därför gissar jag att om en och annan blåsippa redan hunnit komma upp så har de genast krupit ihop under snötäcket igen i väntan på bättre väder.

Det kändes som julafton när vi flyttat till Gotland och fick uppleva den första våren 2019.
Det lyste blått i nästan vartenda änge vi besökte. Mina favoritblommor fanns i överflöd lite varstans. Som jag njöt av alla våra blåsippsutflykter.
I år får jag nöja mig med att njuta av gamla bilder, för i vår närmiljö här i Skåne växer inga blåsippor alls.

När jag fick ett macro och började ”experimentera” med det upptäckte jag en ny blåsippsvärld. Att komma så nära de här små blommorna gör att man får se detaljer som ögat annars inte uppfattar.

Vita blåsippor är inte så vanliga. Den här bilden tog jag i Lummelunda, men vi lyckades hitta dem på några andra ställen också.

Visst är det fantastiskt att alla är lika men ändå helt olika – trots att det finns så många!

Ibland dyker det upp en som bryter lite mot mönstret och är helt sin egen…

och ibland lyser de bara helt blått.
En av synonymerna till kavalkad är ”festligt följe” och en annan är ”lång rad”. Dagens inlägg kunde blivit ett ännu längre följe med blåsippor, men då hade det inte passat in i kategorin ”Tio utvalda på Gotland”.

Väntat länge…

Publicerad den av
20

Det gick inget vidare när vi gjorde vårt första besök för att njuta av en solnedgång på Råå. Tidpunkten var någon gång i början av september 2023. Solen var i ”slutläget” inte längre synlig från vår kant av Skåne.
Nu hade vi kommit till 8 mars och det var äntligen en synlig sol utanför våra fönster efter många ”gråkvällar”. Samtidigt drog Solveig in en mörk skugga som jag innerst inne trodde att hon hade rätt om. ”Vi kommer inte att se någon solnedgång denna gången heller”.
Snällt följde hon ändå med på bilturen, men stannade kvar i bilen medans jag tog denna bild och under en kall blåsig kvart vandrade omkring och funderade på vad jag läst på nätet.

Visst kände jag till att platsen heter Knähaken och att det från maj och fram till mitten av september är Helsingborgs enda naturiststrand. Samtidigt är den stora gropiga parkeringsplatsen också till för oss med mer kläder. Jag har gjort många ensampromenader i fint väder åt andra hållet längs Råå vallar. Det är ett populärt promenadstråk med utsikt mot Danmark och Ven. Mysigast är det såklart när jag får gå där med Solveigs varma hand i min frusna. ❤
Det jag inte under lång tid kände till var att Knähaken även är ett marint och kommunalt naturreservat. Detta ”vattenreservat” går ned på 30 meters djup i Öresunds djuphavsränna. Fascinerande att läsa att det i djupet finns mer än 500 olika sorters ryggradslösa djur. Mest spännande för mig var att arterna havskatt, klorocka och pigghaj kan ses i därnere.

Jag gick till bilen för att värma mig en stund. Samtidigt räckte jag över kameran till Solveig. Det skulle inte funka om jag tittade mot solen under långa stunder och sedan frakta hem bilen som ”rattare”. Minns ett tillfälle i Visby…

Vi gillar bäst när det händer lite annat också omkring. Det hann gå några fartyg mot Helsingborg hamn. Nu kan du på sandbanken se ett sällskap fåglar.

Bilderna vi valde till inlägget är tagna med inställningen ”Solnedgångar”. Undantagen är första och sista bilden. Min favoritbild är den tredje sista. Jag fick rysningar längs ryggraden första gången jag såg filmen ”Fåglarna”. Just de scenerna känns verkligen uråldriga i modern tid.
Tacksam för att jag för en gångs skull hade rätt. Trots att jag inte trodde det själv. Nästa gång en sådan här solnedgång är möjlig tror jag inte den kan följas på samma sätt från denna plats. Då måste vi ta oss till Helsingborg centrum. Men på Bornholm vet jag både var solnedgångar och soluppgångar går att njuta av. Än så länge vet jag inte vad det heter på danska. När kategorin ska på plats lär jag tagit reda på det. Tålamod är ett ord som vi är riktigt duktiga på att b-o-k-s-t-a-v-e-r-a. 😉

Majestatis dopfuntar

Publicerad den av
12

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor), Hegwald (11 st), Majestatis (6 st), Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st), Barlingebomästaren (1 st) och Calcarius (1 st).

Dopfunten i Ekeby kyrka.

Dopfunten i Gerum kyrka ska vara en av de bäst bevarade medeltida dopfuntarna.

Lokrume kyrka och dess dopfunt.

Majestatis var verksam både på Gotland och i Skåne och kallas så på grund av sin förkärlek till motivet ”Kristus i majestät”. Hans dopfuntar har runda cuppor. Ofta skildras scener ur Kristi barndomshistoria. Hans mest kända dopfunt i Skåne bär namnet Trydefunten.

Tingstäde kyrka och dopfunt.

Dopfunten i Vall kyrka.

Dopfunten i Väskinde kyrka är gjord på slutet av 1100-talet. När det gäller färgen rör det sig om en 1700-talsmålning. Bildhistorien berättar om Jesus födelse, samt frambärandet i templet.

Vi saknar er…

Publicerad den av
18

Solveig kom igår med ett trevligt förslag som jag direkt föll för. Hon tyckte vi skulle berätta och visa fem platser var, som vi saknar extra mycket, från de fem fastboende åren på vår favoritö Gotland. Först mina fem och sedan hennes som avslutning. Hon skrev ner på ett papper igår, med sin vackra läsbara stil, vad hon ville berätta. Vilken tur det inte var tvärtom… 😉

  1. De berömda raukarna måste få vara med i kvintetten. Konstverken finns både på land och ute i havet. Hoppas inte turister missar att svänga av mot Gamle hamn när de kommer till Fårö. För då missar de en raukpärla.

2. Att jag är extra svag för de gamla fiskelägena på Gotland & Fårö tror jag inte någon av våra bloggföljare missat. Av en slump hamnade vi vid Sigsarve fiskeläge. Orsaken var ett oväder som förde med sig ösregn. Egentligen skulle vi till en helt annan plats den eftermiddagen. Plötsligt fanns det ingen möjlighet att vända bilen på den smala gropiga ”vägen”… men tur väl en plats att ställa bilen och sedan en spännande, brant och lerig stig ner mot havet. Min plan var annars att åka hit en solig dag när blåelden blommade som bäst. Men historien gör sig bäst i det här vädret. Det går inte att komma ifrån. Kargheten behöver hamna i fokus.

3. Inte visste jag att jag skulle få ett stort intresse för att hitta så många olika orkidéer som möjligt. Min gamla tävlingsskalle ville verkligen hitta de tre arter som enbart finns på Gotland, innan det var försent. Det gick. Vi bockade till slut av Stor Skogslilja, Alpnycklar och Kärrnycklar. Flugblomster tyckte jag var den häftigaste arten. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. På Bornholm kommer jakten att fortsätta. På den lilla ön ska det finnas femton stycken olika arter.

4. Alla våra turer ”på två hjul” under olika timmar på dygnet uppskattade jag riktigt mycket. Vilken tur vi hade som slapp punktering på de gropiga, steniga ”vägarna”. Den här bilden är från ”Rauksafarituren” på Fårö. Cyklarna står parkerade vid Helgumannen.

5. Halvön Närsholmen blev jag förtjust i innan vi flyttade till Visby. Första gången som jag såg ”Gotlands savann” i verkligheten var vi här på semester. Sedan vi blev fastboende blev det en hel del besök här. Sista tre åren var det en tradition att åka hit och äta medhavd frukost. Ibland fick ”Den lilla blå” följa med ända fram till fyren och havet. Mysigast var det dock att cykla ut i maklig takt. Livet kändes så fjäderlätt och vackert enkelt. ❤

6. Blåsipporna
Som jag njutit av att få fotografera blåsippor. Den ena finare än den andra, och var och en helt unik.

7. Ringmuren
Det är något visst med det som finns kvar, trots att det gått flera hundra år sedan den byggdes…

8. Almedalen
Oavsett årstid och väderlek är den här vyn svår att slå.

9. Gotländska ängen
Alla våra utflykter till ängen har gett oss så många fina minnen.

10. Botaniska Trädgården
Sist, men absolut inte minst – ”Botan”. Min absoluta Älsklingsplats i Visby.
Till alla trevliga gotlänningar som vi mötte under våra år som ”inflyttade gotlänningar” – Såklart att vi saknar er också. ❤

Tjolahopp Tjolahej, del 3

Publicerad den av
18

Vi har kommit fram till det tredje, och avslutande, inlägget om Pippi Långstrump.
Ibland utvecklas en idé under tiden som man håller på med något. Så blev det den här gången. En av böckerna som vi lånat på biblioteket hette ”På rymmen med Pippi Långstrump”. Bokens bilder, från filmen med samma namn, inspirerade oss till att hyra filmen och leta vidare efter platser från Gotland som vi kände igen.

I filmens inledning blir Annika osams med sin mamma och vill rymma. Tommy vill förstås följa med och Pippi lovar att se efter dem. Sagt och gjort! Alla tre barnen rider iväg på ”Lilla Gubben” och i en av scenerna rider de genom Gnisvärds fiskeläge.

Ovanstående bilder är hämtade från en av våra utflykter till Tjaukle. En helt fantastisk plats en kilometer söder om Viklau kyrka. Här gissar vi bara. Kan det vara vid den här ån som barnen stannar till och där Tommy råkar bada med kläderna på? Vill minnas att en del av ån var lite grundare än vad vi fångat på bilderna. Men, som sagt, vi kanske misstar oss. Filmen är ju inspelad på flera olika platser i Sverige.

Utsikt, från Kyrkberget, över Visby och Domkyrkan. Den här vyn tar vi minsann inte miste på! Här sitter Pippi, Tommy och Annika när de blivit av med sina kläder och fått klä sig i säckar. Ja, inte Pippi förstås. Hon badade som alltid med kläderna på så hon har sina kvar. Men Tommys och Annikas kläder, som de lagt på en sten när de skulle bada, blev uppätna av några kor.

När det är marknad på Klinttorget får Pippi en idé. Hon förvandlas till Pippilotta, en fantastisk lindanserska. Tommy och Annika går runt och samlar in en krona var av alla dem som vill titta, medans Pippi visar upp konsten att både gå på lina och hänga uppochner från den.

De insamlade pengarna räcker så att Tommy och Annika kan köpa sig nya kläder i en butik på S.t Hansgatan.

I ett av avsnitten ”Astrid Lindgrens älskade filmer” (TV4 play) får Pippi, Tommy och Annika träffas på nytt i nutid. Av samtalet framgår att det inte bara var positivt att vara barnskådespelare.
Någonstans läste jag att det var 8000 som sökte till rollen som Pippi Långstrump. Vilken tur att de valde Inger Nilsson. Det är svårt att tänka sig någon annan i den rollen.

Fantastiska, underbara Visby! Tänk så många gånger vi njutit av denna stad innanför muren under våra fem år på Gotland.

Avslutar med att göra precis som i filmen. ”Klippa in” en fjärilsbild. Är det något som jag gillar lite extra med ”På rymmen med Pippi Långstrump” så är det just alla fina naturvyer som fått ta plats.
Tjolahopp tjolahej nu är det dags att planera en utflykt i solen. Inte på Gotland men väl i Skåne…