Tjolahopp Tjolahej, del 3

Vi har kommit fram till det tredje, och avslutande, inlägget om Pippi Långstrump.
Ibland utvecklas en idé under tiden som man håller på med något. Så blev det den här gången. En av böckerna som vi lånat på biblioteket hette ”På rymmen med Pippi Långstrump”. Bokens bilder, från filmen med samma namn, inspirerade oss till att hyra filmen och leta vidare efter platser från Gotland som vi kände igen.

I filmens inledning blir Annika osams med sin mamma och vill rymma. Tommy vill förstås följa med och Pippi lovar att se efter dem. Sagt och gjort! Alla tre barnen rider iväg på ”Lilla Gubben” och i en av scenerna rider de genom Gnisvärds fiskeläge.

Ovanstående bilder är hämtade från en av våra utflykter till Tjaukle. En helt fantastisk plats en kilometer söder om Viklau kyrka. Här gissar vi bara. Kan det vara vid den här ån som barnen stannar till och där Tommy råkar bada med kläderna på? Vill minnas att en del av ån var lite grundare än vad vi fångat på bilderna. Men, som sagt, vi kanske misstar oss. Filmen är ju inspelad på flera olika platser i Sverige.

Utsikt, från Kyrkberget, över Visby och Domkyrkan. Den här vyn tar vi minsann inte miste på! Här sitter Pippi, Tommy och Annika när de blivit av med sina kläder och fått klä sig i säckar. Ja, inte Pippi förstås. Hon badade som alltid med kläderna på så hon har sina kvar. Men Tommys och Annikas kläder, som de lagt på en sten när de skulle bada, blev uppätna av några kor.

När det är marknad på Klinttorget får Pippi en idé. Hon förvandlas till Pippilotta, en fantastisk lindanserska. Tommy och Annika går runt och samlar in en krona var av alla dem som vill titta, medans Pippi visar upp konsten att både gå på lina och hänga uppochner från den.

De insamlade pengarna räcker så att Tommy och Annika kan köpa sig nya kläder i en butik på S.t Hansgatan.

I ett av avsnitten ”Astrid Lindgrens älskade filmer” (TV4 play) får Pippi, Tommy och Annika träffas på nytt i nutid. Av samtalet framgår att det inte bara var positivt att vara barnskådespelare.
Någonstans läste jag att det var 8000 som sökte till rollen som Pippi Långstrump. Vilken tur att de valde Inger Nilsson. Det är svårt att tänka sig någon annan i den rollen.

Fantastiska, underbara Visby! Tänk så många gånger vi njutit av denna stad innanför muren under våra fem år på Gotland.

Avslutar med att göra precis som i filmen. ”Klippa in” en fjärilsbild. Är det något som jag gillar lite extra med ”På rymmen med Pippi Långstrump” så är det just alla fina naturvyer som fått ta plats.
Tjolahopp tjolahej nu är det dags att planera en utflykt i solen. Inte på Gotland men väl i Skåne…

Speglingar i Tjaukleån

Kategorin FAVORITER I REPRIS bestämde jag mig för INNAN bloggen startades upp.
Pärlorna är värda mer än ett inlägg. ❤

Är det en elefant?

En gran som speglar sig i Tjaukleån. Den var även med i inlägget från en lördag i april 2020. https://gotlanduppochner.com/2020/04/19/det-vackra-samsas-med-det-enkla/

Den gången fick vi sista lediga p-platsen. Nu var vi helt ensamma. Skälet denna gång var att vi ville hitta hösttecken. Där gick vi bet.

Istället verkade det grönare än grönt. Rikligt med regn, värme och skydd senaste tiden spelade kanske in bland orsakerna. Eller så kom vi ett par veckor för tidigt.
Som vi njöt av att höra suset från vindarna, bland trädkronorna, som inte nådde ner till oss. Solen däremot trängde ibland igenom. ❤

I en annan tid hade jag inte tvekat att testa ”bron” över ån.

Vid detta andra besök följde vi ån längre bort och längre in i skogen. På de öppna ytorna fanns spår av boskapen som hållit till här. Eftersom vi inte såg några kalvar kunde vi sätta oss på en bänk och plocka fram kaffetermosen och vårt ätbara. Solen värmde våra kinder och livet var så lätt. ❤

DET BÄSTA
”Det bästa som vi äga,
det kan man inte giva,
det kan man inte säga
och inte heller skriva.

Det bästa i ditt sinne
kan intet förorena.
Det lyser djupt där inne
för dig och Gud allena.

Det är vår rikedoms råga
att ingen ann kan nå det.
Det är vårt armods plåga
att ingen ann kan få det.”
Karin Boye (Diktsamlingen MOLN)



När kortet togs hade ”De två skuggorna” varit gifta i 29 år och 364 dagar. ❤

Detta var det nionde inlägget i kategorin FAVORITER I REPRIS

Nästa blogginlägg kommer att vara en INBJUDAN. Hjärtligt välkomna! 😀

Det vackra samsas med det enkla


I väntan på att vi skulle skriva på bostadsrättskontrakt sommaren 2018, gick vi in i en affär och köpte en almanacka inför 2019. (6 månader i förväg) Vid en vårmånad fanns en naturvacker bild på ett ställe som hette Tjaukle.

Ofta frågar jag gotlänningar vilket ställe på ön som är deras personliga favorit. Tjaukle en km söder om Viklau kyrka nämns med vördnad. Deras minnen kan vara från olika delar av deras liv. Allt från barndomsminnen med barkbåtar till nutid.

Den här aprillördagen valde vi – att inte gå in i skogens skugga. Det var i solen livet var enklast.

Istället lockade det betydligt mer att följa Tjaukleåns slingrande väg.
Vanligtvis rätas och dikas vattendrag och charmen riskerar att ebba ut. Därför är denna å ovanlig på Gotland, som tillåts att finna sin egen väg genom landskapet. Till slut mynnar den ut i havet på nordöstra sidan.

Kabbelekan tittar gärna på sin egen spegelbild.

Samtidigt som vi betraktade speglingarna i vattnet njöt vi av fågelsången från träden. (Tänk att träd kan sjunga så vackert) 😉

Vi var inte ensamma. Den lilla parkeringen var ”bilfull” och människor och djur i olika åldrar och generationer satt eller strövade i det natursköna området. De öppna gräsytorna lockade till picknick. Själva hade vi tur och fick ett ledigt bord och egen bänk. Barn sågs roa sig längs åkanten och solen lekte tittut med oss under fikandet.

Bryta upp när det är som bäst. Vi följer ofta den devisen. Kommer vi till en pärla stoppar vi in namnet i minnets skafferi.
Nästa gång ska vi göra ett tidigt besök. Då kommer vi visserligen inte att vara ensamma vid strandbankarna. Betande djur håller till där på sommaren. Däremot är chansen stor att bilen får en p-plats. Bonus är också att orkidéerna blommar i markerna i juni.
Om jag ska försöka sammanfatta min kärlek till Gotland i enbart en mening får det bli denna: Det är kontrasterna som gör ön så unik.

Fotnot: Tusen tack till familjen Berg som gör det möjligt att besöka ”guldkornet”. För marken är privat. 😀