Ahr

Vi hade gott om tid kvar tills vi skulle checka in till vår hyrda stuga. När vi i solskenet körde ner till Fiskeläget Ahr och parkerade, blev det som balsam för själen att stiga ur bilen. Vilken idyll. ❤

Genom öppningen såg vi den låga Falholmen, strax utanför den väl skyddade fiskehamnen.

Den gula fetknoppen blev som en extra sol på marken.

I slutet av 1600-talet var Ahr ett av Gotlands största fiskeläge. Nu är de moderna bodarna privatägda och hamnen förvaltas av Ahrs fiskeriförening.

Båt i vatten & Båt i vila på land.

Det fanns en möjlighet att köra lite till höger om fiskeläget och nå ner till en vidunderlig utsikt ut mot Östersjön. Där stod X antal husbilar parkerade. Sämre ställen finns att sova på.

Jag avslutar med att berätta att det i Ahr finns en forskningsstation som tillhör Högskolan på Gotland. Här följer man fiskbeståndens situation i Östersjön. Vi körde förbi den när vi rullade vidare mot Fårösund.



Ölbäcks hällmarksområde


En del naturreservat ligger relativt nära vår bostad. Ölbäck med sin artrikedom och inslag av flera sällsyntheter, är ett av dem. Namnet Ölbäck kommer från Ölbäcks värdshus som förr låg i området. Här stannade resande bönder för att släcka törsten. Värdshusets grund ska finnas kvar. Men det var inte därför vi befann oss här…

… inte heller för att titta på kungsljus. Men kanske kunde kungsljusen leda oss rätt med sitt gula ”ljus”. 😉

Vi såg mycket vackert på hällmarkerna och plåtade en hel del. Blåeld tröttnar jag först på när den bleknat helt. Då är den inte min favorit längre. Jag läste i en bok att hällmarkens klädedräkt ändrade färg under årets månader. I april och maj har den en vit skrud. I juli byter den till blågul dräkt. För den besökare som är extra intresserad av olika sorters mossa och lavar måste Ölbäck vara ett eldorado. Bland lavar kan nämnas kalkkollav som bara finns på ett fåtal platser på Gotland. Den växer i sprickor och på lodytor.

Gul fetknopp (finns tre olika arter här) umgicks med en ängsalvia. Men vi var på jakt efter en helt annan sorts umgänge. Där det handlade mer om liv eller död för att hårdra det hela.

De här fotona ville också vara med i bloggen. Redan nu längtar jag till ett macro som vi ska beställa till kameran, som vi köpt tillbaka. Cirkeln är därmed sluten. Kameran som jag använde de sista åren till förra bloggens bilder har därmed flyttat tillbaka till Gotland. Vi har ingen lust att plocka på och av objektiv hela tiden. Istället öppnas nya möjligheter med två kameror och två fotografer – ständigt på bettet 2021. Klick klick. ”Nu byter vi kamera.”

Äntligen kunde en nätfjäril ”sitta vackert”. Jag hade ingen som helst aning om att den förstod halländska. 🙂
När vi var nästan tillbaka vid bilen lyckades vi äntligen hitta… nu kom jag på att detta inlägg ligger i kategorierna Utanför ringmuren i Visby och Naturreservat. Då det är det osmart att lägga in bilder och text om något som borde få vara ensamt i kategorin Nästan bara på Gotland. Därför får det bli ett eget inlägg imorgon. Kan du gissa vilken raritet och parasit som vi till slut hittade?