En pampig skolbyggnad med fantastisk utsikt mot havet

Vid våra promenader innanför muren stannar vi då och då till för att beundra någon av Visbys alla fantastiska byggnader. Själv är jag särskilt förtjust i de hus som har så kallade trappstegsgavlar. Men tinnar och torn, fönster som är lite speciella eller byggnader som bara ser så där ”vackra” ut, tilltalar mig också. S:t Hansskolan är verkligen en skolbyggnad att stanna till vid och beundra.

Visbyarkitekten Fredrik Wilhelm Scholander är mannen bakom ritningen. Visby Högre Allmänna Läroverk, stod klart och invigdes 1859.

I den lilla boken ”Upptäck Visby” läser jag att det inte var alla som tyckte om byggnaden när den kom på plats… Jag undrar förstås vad det var som gjorde att en del inte gillade den.
Åren gick och 1932 byggde man om skolan, lyfte upp taket och byggde på den tredje våningen. 1968 var det slut på läroverkstiden och istället blev det en gymnasieskola.

Vårterminen 1971 blev detta en grundskola med låg och mellanstadium. Något som den alltså varit i över 50 år och som den fortfarande är.

Utsikten ner över innerstan, med havet i bakgrunden, slår väl det mesta. Till och med en gråmulen dag!

Givetvis tog jag Google till hjälp den här gången också. Mina kunskaper i latin är begränsade. Ja i ärlighetens namn är de helt obefintliga. Nu vet jag att TIMOR DEI INITIUM SAPIENTIAE betyder: Gudsfruktan är vishetens begynnelse.
/Solveig

4. Västerhejde kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Min plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta mig många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också. 😉

Denna romanska kyrka invigdes 1204. För att nå kyrkan körde vi kustvägen söder ut från Visby. Längs med väg 140 dök kyrktornet upp snabbt i blickfånget efter vi passerat Vibble.
Det är alltid lika trevligt att vika av från en större väg och sänka farten. Oftast dyker det upp oväntade spännande saker, mot det egentliga målet.

Kyrkan i Västerhejde hör till de få Gotlandskyrkor, vars exteriör genomgått en betydande förändring i sen tid. Fram till 1856 fanns ett spetsigt tornhuv. Detta ersattes, efter en ritning av den kände arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, av ett trappgaveltorn. Detta speciella torn är det enda på Gotland.

I övrigt är kyrkan en väl bevarad romansk anläggning.

Den rikt skulpterade dopfunten av sandsten är skänkt av domaren Oluf Lundsberg 1681.

Den vackra bänkinredningen är till största delen från 1600-talet.

Prinsessan Eugenie bodde i sitt stora fina hus inte många kilometer härifrån. Troligen var det därför hon frikostigt skänkte en orgel (numera ersatt) samt två oljemålningar.

Jag är svag för glasmålningar.

Det är jag ju också för fönster med ”vanlig utsikt” också liksom …

… gamla portar.

Genast blev jag nyfiken på denna person och googlade när jag kom hem:
Olle var född i Karlskrona och hade en ljus sångröst och en intensiv närvaro på scen. Jag gissar på att han blev förtjust i Gotland efter att ha varit med i Ruinspelen i Visby. Han byggde ett hus vid havet och fick sin bas där. Var säkert vilsamt efter ex. turnéer i USA och Kanada. Kul att läsa att han satte upp en ”Pippiteater” på Kneippbyn med Astrid Lindgrens goda minne. Vägen till Högklint har idag hans namn.

Torkan sommaren 2018 gjorde sig påmind överallt. Det var annars trevligt runt omkring kyrkan. Vi tog en promenad och njöt av utsikt och tystheten från den moderna världen – endast en liten bit bort.

Tänkvärda ord:
”Vi lever en sekund i taget
och sekunden är just nu.”
Eyvind Johnson