Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Det finns många synonymer till ordet prakt. Storslagenhet, skönhet, elegans och ögonfröjd är bara några av dem. Att Heliconius hecale tillhör familjen praktfjärilar känns helt i sin ordning. För visst är den både vacker och storslagen med sina färgkombinationer och sitt mönster!
Praktfjärilar är snabba flygare och kännetecknas av utpräglad färgrikedom.
Det står inte i några faktatexter att Heliconius hecale är fotogenisk, dvs att den är bekväm framför kameran och kan förmedla sin personlighet och skönhet på ett naturligt sätt. Det står inte heller att den tillhör den ”snälla” sortens fjärilar som lugnt sitter kvar, med utslagna vingar, så pass länge att till och med jag hinner med att ta bilder på den. Den sortens fakta bygger enbart på beprövad erfarenhet.
Bilderna i dagens inlägg är hämtade från våra besök i Bornholms Sommerfuglepark i Nexö. De flesta bilderna är tagna med mitt macro vid vårt första besök i år, men den sista bilden (under denna text) kommer från vårt allra första besök i sommerfugleparken, 2014. För tio år sedan var stället i betydligt bättre skick än nu. Lite sorgligt…
Det finns både fördelar och nackdelar med att återvända till något man besökt tidigare. När vi besökte Bornholms Sommerfuglepark för några år sedan tyckte vi nästan att fjärilarna var på gränsen till obehagliga eftersom de flög överallt och till och med landade på oss. Den här gången såg jag fram emot att jag skulle kunna ta bilder av den ena vackra fjärilen efter den andra med mitt macro. Helt utan den vanliga otålighet som hör ihop med fjärilsfotografering. Här skulle de ju landa på Bosse och jag skulle helt lugnt kunna knäppa bilder på rad…
En klar fördel med att återvända är att det är lätt att hitta vägen när man känner igen sig. Vi tog oss snabbt till rätt plats och kom fram precis efter att de öppnat. Det var inte direkt någon trängsel på parkeringen.
Vi insåg att vi för första gången skulle kunna utnyttja vår ålder vid biljettköpet. Alltså betalade vi 100 dkr var. Eftersom vi kom ihåg att det var varmt därinne hade vi valt tunna plagg i garderoben.
Trädgården utanför själva fjärilshuset gav mig känslan att jag skulle velat dra på mig ett par trädgårdshandskar och ”fixat till det” lite här och där.
Det går inte att förbereda sig på hur varmt och fuktigt det är när man kliver in innanför dörren. Efter bara några sekunder var våra kameralinser helt immiga. Som tur var hade jag en liten duk med mig som jag kunde torka av linsen med, med jämna mellanrum.
Obehagskänslan av alltför närgångna fjärilar behövde vi inte bekymra oss om. Snarare var det så att det kändes som om det saknades många av de fjärilar vi sett vid vårt förra besök.
Förutom fjärilar och fiskar såg vi även några små vaktlar och så mötte vi förstås landsköldpaddan Sofus, endast ca 50 år gammal.
Även en fjärilsfotograf måste till sist ge upp på grund av värmen och fukten. Totalt genomsvettig kändes det skönt att få komma ut i friska luften igen. Förstår kritiken som jag läst i många omdömen. Hela anläggningen känns lite ”bortglömd” och långt från sin glans dagar. För oss som trots allt lyckades fånga flera olika fjärilar på bild till slut så var det ändå ett helt okej besök, värt pengarna. Åker man däremot dit med förhoppning om att se tusentals fjärilar (tror faktiskt att jag läste det i en annons) då förstår jag att man blir besviken och känner sig lurad.
Vid vårt nästa inlägg kommer jag att presentera fjärilen: Chokolade Vinge.
Solveig hade tur när hon fick med framvingens ögonfläck. Sandgräsfjärilen brukar nämligen så fort den satt sig tillrätta dölja fläcken.
Sandgräsfjärilen är en mycket säregen fjäril när den dyker upp. Den snabba knyckiga flykten går tätt över marken och avslutas abrupt när den plötsligt sätter sig för att nästan spårlöst försvinna mot underlaget.
Arten är utbredd på hela Gotland inklusive Karlsöarna. Den är även en av få dagfjärilar som är bofast på Gotska Sandön. Sandgräsfjärilen förekommer på öppna solvarma marker med sparsam växtlighet. Den är markbunden och är förtjust i att vila på varma vegetationsfria ytor. Hanarna patrullerar sina revir med en defensiv attityd.
Den är medelstor med sina 36-45 mm och kan ses från slutet av juni till mitten av september.
bornholmuppochner & gotlanduppochner 