Vike minnesgård

På östra Gotland, längs med väg 146, finns en slingrande avtagsväg till Vike minnesgård. Här har du på sommaren möjlighet att få uppleva en genuin gotländsk strandgård med anor från medeltiden.

Det stod att det var okej att gå in på gården och titta. Vi swishade en slant till stiftelsen och öppnade grinden.
Ända in på femtiotalet brukades gården av tre syskon som hette Ole, Agnes och Emma Wedin. Deras släkt hade ägt gården åtminstone sedan mitten av 1700-talet. Enligt ryktet hade Ole på femtio år inte varit längre bort än till Visby. Under slutet av femtiotalet blev gården ett byggnadsminne.
Boningshuset av kalksten är från 1833. Smedjan som ansågs brandfarlig byggdes på behörigt avstånd.

Det handlade såklart om självhushållning. Fiske var minst lika viktigt som jordbruket. Endast ett par hundra meter är det till havet från gården. Vid stranden finns kvar någon fiskebod. Från stranden tog de släke (tång) för att gödsla åkrarna med.

Till gården hörde också en drygt trehundra år gammal humlegård, i vilken en örtagård anlagts. Där finns också många fruktträd.

Taken är täckta med ag som har en lång tradition på Gotland. Länsstyrelsen lämnar årligen bidrag till taktäckning och omryftning för att bibehålla traditionen och kunskapen om ag.
Runt gården finns strandtunar som skyddade mot vind. De tycker jag är vackra att beskåda.

Jag läste någonstans att de på sommaren haft olika tillställningar genom åren. Spelmansträffar och folkdansuppvisningar nämndes.

Båtsmantorpet; del 6

Vi är kvar på Bungemuseet och traskar vidare mot Båtsmantorpet.
Båtsmännen gjorde sin tjänst i svenska flottan i Karlskrona. Männen underhölls av de gotländska bönderna vars gårdar var uppdelade i rotar. En rote bestod av ett visst antal gårdar som skulle försörja en båtsman.

Rotebönderna skulle förse sin båtsman med stuga, fähus och pörte (hus utan skorsten) och dessutom ge dem tillgång till bete för en eller högst två kor och några får. 1684 tillkom en uppmaning om att även ge båtsmannen en upplöjd åker och en äng.

Detta rör sig om en enkelstuga som är byggd i kalksten med tegeltak. Stugan stod i Bäl socken.
Inredningen är enkel. Det finns bara de allra nödvändigaste möblerna som säng, skåp, bord och stolar. Samtidigt är sängen en smart lösning med sin utdragssäng. Även skåpet kan förvandlas till säng. ”Compact livning”.

Uthuset är byggt i sten med agtak.
Sin sold (lön) fick båtsmannen av roten. Solden betalades ut två gånger om året, vårpenning i mars och höstpenning i september.
Båtsmannens sociala rangskala var ganska låg. Helst under äldre tider. Då ansågs han mest vara en dräng. Men med tiden lärde sig fler båtsmän att läsa och skriva. Därmed kunde de få arbete som skolmästare. Satsade de på någon annan bisyssla fick de absolut inte inkräkta på de ordinarie hantverkarna, som fanns i socknen.

Sorgliga och orättvisa tider. Enligt en bouppteckning från 1800-talets mitt fick en båtsmansänka lämna ifrån sig såväl hus som ägodelar när maken dog. För så tufft var det. Om en båtsman omkom så stod snart näste båtsman i tur att flytta in med sin familj. Sådant gör mig så ledsen att läsa. Tänk om de hade fem yngre barn…

Avslutar med att berätta om åtta olika namngrupper. Under 1600-talet fick båtsmännen personliga efternamn. Från 1680-talet blev det också vanligt att namnen knöts till själva roten.

Yrkesgruppen: Biskop, Klockare, Pipare, Smed, Skräddare o.s.v.
Egenskapsgruppen: Frisk, Glad, Frimodig, Hurtig…
Sjötermsgruppen: Ankar, Flagga, Koffernagel, Mesan…
Djurgrupper: Björn, Giedda, Lärka, Örn, Hök…
Vapengruppen: Svärdstaska, Svärdsbalja…
Ortsgruppen: Hallegård, Frigsarve…
Borgerliga gruppen: Bergqvist, Bogren, Othberg…
Växtgruppen: Ek, En, Björk…

I vilken grupp skulle du kunnat tänka dig att få ett nytt efternamn? Där finns namn som jag inte har en aning om vad det är för något, utan att googla.

1600-talsgården; del 2

Vi började med att besöka äldsta gotländska gården. Här rör det sig om ett välbärgat hem, uppfört i början av 1600-talet. Det vanligaste byggnadssättet var bulhusteknik (skiftesverk). Tekniken var vanlig på ön fram till 1700-talet då skog och virke blev en bristvara. På taken var det agtak.

Gårdens byggnader ligger samlade i en fyrkant med ladugården i norr och boningshuset i söder. Allt var vältänkt i det huvudsakligen självförsörjande samhället. Mitt på gårdsplanen står ett gårdskors för beskydd och som samlingsplats för husandakten på morgonkvisten.

Här traskade vi rakt igenom. Vid alla hus/rumsbesök var det viktigt att hålla reda på var huvudet höll till. Vad tacksam jag var för att jag inte är en jätte. Medellängden för fullvuxna människor var betydligt lägre på 1600-talet.

Det var lågt behagligt kackel från välkomstkommittén. De var antagligen vana vid främmande besökare. 😉
Vi gick in i huvudbyggnaden som heter Lunderhagestugan och som från början var en medeltida ryggåsstuga, som sedan byggdes om i slutet av 1600-talet och försågs med de höga korsvirkesgavlar den har idag.

Utdragssäng
Öppen spis och spinnrock

Det ska bli intressant att jämföra med 1700-talsgården och 1800-talsgården. Se likheter och olikheter. Om vi ser det i ett större sammanhang ska man tänka på att 1600-talets Gotland präglades av en sorglig ekonomisk och social nedgång. Handeln hade minskat rejält. Ön var dansk fram till Freden i Brömsebro 1645 då Gotland blev svenskt. Höga skatter betalades både till danska härskare och svenska härskare under 1600-talet. När det gällde Sverige rörde det sig under många år om underhåll till den abdikerade drottningen Kristina.
31 år senare ockuperades Gotland åter av danskarna. Nya problem uppstod. Under tre år, 1676-1679 styrde de danska militärerna. Ny fred inträffade alltså 1679 när Sverige styrde igen. Som tack för allt sprängde de danska militärerna borgen Wisborg slott, som låg i anslutning till ringmuren. Vilken sorglig soppa.

Vagga

Vi var på väg mot nästa århundrade, 1700-talsgården. Avslutar med en jämförelse över var invånarna på Gotland bodde i slutet av 1600-talet. Ungefär 28 000 invånare bodde på ön. Endast 2 000 av dem bodde i Visby.

Här är länken till del 1.
https://gotlanduppochner.com/2022/05/17/bungemuseet-alla-tiders-museum-del-1/

Norrlanda Fornstuga – en tidsresa bakåt i tiden


Om du vill uppleva hur det kunde se ut på en gotländsk 1700-talsgård ska du bege dig till denna plats.

Museet är skapat av gotlandsskalden Gustaf Larsson, hans bror John och deras pappa Johan Larsson.

Totalt finns det 12 stycken byggnader. Några av byggnaderna har agtak.

Det finns skyltar med information om vad som väntar innanför porten.

Redskapsbod från 1700-talet.

Tjärbod från 1860-talet.

Linastugan kom hit först. (Från Hörsne socken). Stugan uppfördes på tomten våren 1926. I denna stuga finns många intressanta saker att beskåda. Det går också att ta sig upp på andra våningen.
Noterbart är att människorna före oss, oftast hade en lägre längd.

Museet ligger vackert och en egen picknickkorg kan avnjutas vid borden. Det kostar endast 20 kr i entré, som vi swishade vid entrén.  (40 kr) 😊