1600-talsgården; del 2

Vi började med att besöka äldsta gotländska gården. Här rör det sig om ett välbärgat hem, uppfört i början av 1600-talet. Det vanligaste byggnadssättet var bulhusteknik (skiftesverk). Tekniken var vanlig på ön fram till 1700-talet då skog och virke blev en bristvara. På taken var det agtak.

Gårdens byggnader ligger samlade i en fyrkant med ladugården i norr och boningshuset i söder. Allt var vältänkt i det huvudsakligen självförsörjande samhället. Mitt på gårdsplanen står ett gårdskors för beskydd och som samlingsplats för husandakten på morgonkvisten.

Här traskade vi rakt igenom. Vid alla hus/rumsbesök var det viktigt att hålla reda på var huvudet höll till. Vad tacksam jag var för att jag inte är en jätte. Medellängden för fullvuxna människor var betydligt lägre på 1600-talet.

Det var lågt behagligt kackel från välkomstkommittén. De var antagligen vana vid främmande besökare. 😉
Vi gick in i huvudbyggnaden som heter Lunderhagestugan och som från början var en medeltida ryggåsstuga, som sedan byggdes om i slutet av 1600-talet och försågs med de höga korsvirkesgavlar den har idag.

Utdragssäng
Öppen spis och spinnrock

Det ska bli intressant att jämföra med 1700-talsgården och 1800-talsgården. Se likheter och olikheter. Om vi ser det i ett större sammanhang ska man tänka på att 1600-talets Gotland präglades av en sorglig ekonomisk och social nedgång. Handeln hade minskat rejält. Ön var dansk fram till Freden i Brömsebro 1645 då Gotland blev svenskt. Höga skatter betalades både till danska härskare och svenska härskare under 1600-talet. När det gällde Sverige rörde det sig under många år om underhåll till den abdikerade drottningen Kristina.
31 år senare ockuperades Gotland åter av danskarna. Nya problem uppstod. Under tre år, 1676-1679 styrde de danska militärerna. Ny fred inträffade alltså 1679 när Sverige styrde igen. Som tack för allt sprängde de danska militärerna borgen Wisborg slott, som låg i anslutning till ringmuren. Vilken sorglig soppa.

Vagga

Vi var på väg mot nästa århundrade, 1700-talsgården. Avslutar med en jämförelse över var invånarna på Gotland bodde i slutet av 1600-talet. Ungefär 28 000 invånare bodde på ön. Endast 2 000 av dem bodde i Visby.

Här är länken till del 1.
https://gotlanduppochner.com/2022/05/17/bungemuseet-alla-tiders-museum-del-1/

Dagen i oktober

Efter ”frukost-TV” styrde vi kosan mot de södra delarna av Visby.

Efter en intensiv turistsäsong börjar det glesna ut bland gränderna. Därför körde jag in genom Söderport och parkerade på torget. En sak som slog mig efteråt var att vi såg fyra-fem olika tandläkarmottagningar under vår morgontur. Eftersom vi inte hade något hål på vårt morgonschema… 😉
Dags för en duett med en kvinna och en man. Fast det är söndag känns det allt lite fredag över sången.

Minns du dagen i oktober då allting lyste rött
den bleka solen värmde och lyste upp vår höst
Ja, jag minns den dagen och hur fin du va
och allt vi sa varann.

Den här biten i innerstan har vi aldrig gått förut. Innan vi tog trappan upp läste vi på informationsskylten.
SKANSEN HAVSFRUN
På denna plats byggdes den yngsta delen av Stadsmuren under 1200-talets senare hälft. Under muren finns spår efter en kalkugn från 1200-talet. På 1600-talet planerade man att riva Stadsmuren och ersätta den med moderna bastioner. Bristande ekonomi förhindrade detta. Resurser till förstärkningar kom emellertid i början av 1700-talet då bl.a. skansen Havsfrun tillbyggdes på Stadsmurens utsida.

Utsikten från Skansen Havsfrun mot två olika håll. Solveig klättrade upp på muren för att ta ett foto mot det grå havet.

Det var både brant och mysigt att traska på Södra Slottsgränd och parallell-gränden Norra Slottsgränd. Jobbigast att gå nerför kullstenarna. Vilopausen kom vid tvärgatorna Visborgsgatan och Skeppargatan. Jag älskar våra tidiga morgonpromenader – året om – i denna vackra stad. ❤

Löven dansade i vinden
i parken där vi gick
Du sökte mina ögon
jag vände bort min blick
ville trotsa rädslan
som jag alltid haft
och våga tro på oss
tro på oss två

Tysta ser vi på varann
tysta ser vi på varann

De eldröda träden hade nästan brunnit ner
precis som mina tvivel
Jag ville öppna mej mer
ja, jag ville säja
Jag älskar dej
Kom och håll hårt om mej…

Innan vi blev med blogg såg jag i en bok ett foto med detta röda bullhus. På den bilden fanns också höstlöv på marken. Äntligen fick jag se det i verkligheten. Jag hade inte tackat nej till att äga ”en nyckel till huset”.

Fotnot:
Duett med Charlotte Höglund och Uno Svenningsson.
Duon skrev också musiken.
Texten skrev Charlotte tillsammans med Olle Carlsson.

Norrlanda Fornstuga – en tidsresa bakåt i tiden


Om du vill uppleva hur det kunde se ut på en gotländsk 1700-talsgård ska du bege dig till denna plats.

Museet är skapat av gotlandsskalden Gustaf Larsson, hans bror John och deras pappa Johan Larsson.

Totalt finns det 12 stycken byggnader. Några av byggnaderna har agtak.

Det finns skyltar med information om vad som väntar innanför porten.

Redskapsbod från 1700-talet.

Tjärbod från 1860-talet.

Linastugan kom hit först. (Från Hörsne socken). Stugan uppfördes på tomten våren 1926. I denna stuga finns många intressanta saker att beskåda. Det går också att ta sig upp på andra våningen.
Noterbart är att människorna före oss, oftast hade en lägre längd.

Museet ligger vackert och en egen picknickkorg kan avnjutas vid borden. Det kostar endast 20 kr i entré, som vi swishade vid entrén.  (40 kr) 😊