Efter ”frukost-TV” styrde vi kosan mot de södra delarna av Visby.
Efter en intensiv turistsäsong börjar det glesna ut bland gränderna. Därför körde jag in genom Söderport och parkerade på torget. En sak som slog mig efteråt var att vi såg fyra-fem olika tandläkarmottagningar under vår morgontur. Eftersom vi inte hade något hål på vårt morgonschema… 😉
Dags för en duett med en kvinna och en man. Fast det är söndag känns det allt lite fredag över sången.
Minns du dagen i oktober då allting lyste rött
den bleka solen värmde och lyste upp vår höst
Ja, jag minns den dagen och hur fin du va
och allt vi sa varann.
Den här biten i innerstan har vi aldrig gått förut. Innan vi tog trappan upp läste vi på informationsskylten.
SKANSEN HAVSFRUN
På denna plats byggdes den yngsta delen av Stadsmuren under 1200-talets senare hälft. Under muren finns spår efter en kalkugn från 1200-talet. På 1600-talet planerade man att riva Stadsmuren och ersätta den med moderna bastioner. Bristande ekonomi förhindrade detta. Resurser till förstärkningar kom emellertid i början av 1700-talet då bl.a. skansen Havsfrun tillbyggdes på Stadsmurens utsida.
Utsikten från Skansen Havsfrun mot två olika håll. Solveig klättrade upp på muren för att ta ett foto mot det grå havet.
Det var både brant och mysigt att traska på Södra Slottsgränd och parallell-gränden Norra Slottsgränd. Jobbigast att gå nerför kullstenarna. Vilopausen kom vid tvärgatorna Visborgsgatan och Skeppargatan. Jag älskar våra tidiga morgonpromenader – året om – i denna vackra stad. ❤
Löven dansade i vinden
i parken där vi gick
Du sökte mina ögon
jag vände bort min blick
ville trotsa rädslan
som jag alltid haft
och våga tro på oss
tro på oss två
Tysta ser vi på varann
tysta ser vi på varann
De eldröda träden hade nästan brunnit ner
precis som mina tvivel
Jag ville öppna mej mer
ja, jag ville säja
Jag älskar dej
Kom och håll hårt om mej…
Innan vi blev med blogg såg jag i en bok ett foto med detta röda bullhus. På den bilden fanns också höstlöv på marken. Äntligen fick jag se det i verkligheten. Jag hade inte tackat nej till att äga ”en nyckel till huset”.
Fotnot:
Duett med Charlotte Höglund och Uno Svenningsson.
Duon skrev också musiken.
Texten skrev Charlotte tillsammans med Olle Carlsson.
