Top 50 haver

Det finns en dansk förening som har fokus på danskt kulturarv. Danish Club har valt ut ”TOP 50 HAVER” av de smukkeste haver (trädgårdar) i Danmark. En av de stolt utvalda är just Anina Kofods Kraemmhuset. Jag är inte det minsta förvånad.

Här är allt genomtänkt från grunden. Blomsterhavet är anlagt med växter som blommar vid olika tidpunkter på året.
Trädgården öppnas vid påsk och är därefter öppen till efterårsferie (vecka 42), mellan klockan 10-17.

Solveig står på bron och tar ”snabba bilder” mellan sina macro-insatser. Tidpunkten var en av de första dagarna i september. Det kostar bara 30 danska kronor i entré. De som bor på Bornholm kan välja ett årskort för 40 kr och komma hit då och då när de vill gå ner i varv. Själva längtar vi till att göra ett återbesök vid en annan tidpunkt på året och jämföra med förra gången. Glädjas av vad som blommar just då. Leva i nuet.

Ett japanskt tehus dök plötsligt upp. Bredvid det finns några av trädgårdens äldsta träd.

Här finns så mycket spännande och vackert att studera. Vill man slå sig ner någonstans finns det gott om möjligheter att vila och låta sinnena bestämma livsrytmen. Nästa gång ska vi köpa fika och välja ut en egen oas. Nu kilade vi istället runt med var sin tung kamera och hade lite högre puls. För vi hade givetvis upptäckt att vi inte länge var helt ensamma.

En buss började tömmas på tvåbenta och vi drog oss diskret tillbaks till ”Den lilla blå”. I den oroliga värld som vi hamnat i så känns det extra skönt med eldsjälar som Anina Kofod. En kvinna som ”bygger upp”. Istället för motsatsens mörka vrå.

Hur hittar du hit? Med hjälp av GPS och annat tekniskt lär det inte vara några problem. Kraemmerhuset Kunsthåndverk & Unique Blomsterhave ligger mitt ute i det bornholmska vackra landskapet. Adressen är Skarpeskadevej 6. Det finns en skylt med ordet KUNSTHÅNDVAERK.

Ps. Igår kväll följde jag statistiken för våra två bloggar. Lite häftigt kändes det för mig, när de tillsammans strax innan midnatt nådde en miljon visningar. Fortfarande leder första bloggen. Solveig är inte speciellt intresserad av sådant. Men jag älskar henne ändå. ❤
Ska sanningen fram har jag själv glömt detta inom en mycket snar framtid. Då är det helt oväsentligt.

Butik med sjael

Vi är kvar på Kraemmerhuset. Nu får ni följa med in i butikken (dansk stavning).

Vi hade turen att få en pratstund med ägaren till Kraemmerhuset. Anina Kofod heter den trevliga kvinnan. Härligt att hon pratade flytande svenska (liksom norska). Anina är även keramiker. Under vintern har hon möjlighet att ägna sig åt keramik i verkstaden. Säkert en njutbar syssla som omväxling till allt trädgårdsarbete.

Jag berättade för Anina om vår blogg och fick tillåtelse att ta kort. Men hon nämnde också om turistbussen som snart skulle rulla in. Därför letade jag upp Solveig och tillsammans lade vi snabbt upp taktiken. Först bilder inomhus och inköp av ett par saker. Sedan besök i trädgården.

Den där ”söta gröna saken” kommer antagligen att få följa med oss hem vid nästa besök. Om den och hans kusiner inte flugit hem till någon annan. Garanterat återkommer vi hit till ”butik med sjael”, som jag läser på deras webbsida. Där går också att se att de öppnade säsongen 2025 den 14:e april.

Rostig jernkunst är intressant. Hon som vattnar skulle nog trivas på vår nya balkong.
Ni ska veta att det finns väldigt mycket annat fint och intressant i andra rum. Dessutom går det att dricka kaffe och fika här. På flera platser i den stora trädgården finns sittmöjligheter. Trädgården kommer vi visa upp i ytterligare inlägg här på bloggen.

Kræmmerhuset​​ – njutbart för alla sinnen

Redan på vår första resa hade jag hittat ett utflyktstips i ”Denne Uges Bornholm”. Dessvärre upptäckte jag det först en lördag och öppettiderna var måndag-fredag.

Kræmmerhuset​​ – Kunsthåndværk og unik blomsterpark, ungefär en mil från Rönne.
När vi återvände till Bornholm på vår andra sommarresa stod det överst på önskelistan över utflykter.

Ibland önskar vi att vi kunnat ta med oss våra mammor på utflykt. Bosse och jag njuter i fulla drag när vi promenerar runt i en fantastisk trädgård som den här, men jag tror att våra mammor hade njutit ännu mer.

Färger och former varierar. Kan man egentligen välja ut en blomma eller en färg som är vackrare än de andra? Nej, det beror nog mer på att vi tycker och tänker olika. Vilken tur att inte alla måste tycka likadant!

Alla färgkombinationer är tillåtna!

Det enkla är ibland det finaste.

Det som först bara ser vitt ut har andra kvalitéer som visar sig först när man tittar noga.

Även en bild där skärpan inte blev riktigt vad jag önskade får vara med i detta inlägg. Det handlar inte om att vara perfekt. Bara att vara den man är, unik!
Eftersom Kræmmerhuset​​ är så mycket mer än en trädgård kommer det fler inlägg framöver. Önskar er alla en fin fortsättning på påsken.

Åh nej!

Dagens speciella rubrik syftar på min första tanke, när vi kom in i Bornholms Sommerfuglepark, och jag fick se ovanstående buske. Det tog några sekunder innan min hjärna kom ikapp.

Ungefär samtidigt fick jag syn på den här lilla gynnaren.

Han, eller hon, var förstås inte ensam visade det sig. Snarare var det så att det fanns en hel massa små ”syskon” eller ”kusiner” eller hur de nu hörde ihop… Hungriga var de i alla fall, allihopa!

Eftersom jag inte googlat, den här gången, och letat fjärilslarver så har jag faktiskt inte en aning om vad det är för sort. Kanske är det här de stolta föräldrarna till några av larverna, eller inte…

Kanske var det istället ett nytt frieri på gång. De här båda fjärilarna tycktes i alla fall vara väldigt intresserade av varandra. Trots att vi tillbringade en bra stund i ”värmen” så satt de kvar på samma ställe. Härligt att för en gångs skull hitta fjärilar som inte flyger iväg så snart kameran kommer fram.

Stillhet

Alla som följt bloggen vet att Bosse och jag gillar att ge oss ut tidigt på morgnarna.
I ärlighetens namn ska jag medge att jag egentligen inte är speciellt morgonpigg alls, men det uppvägs av att jag trivs bäst när vi inte behöver trängas med andra. Dessutom är det ett speciellt ljus och en skön stillhet på morgnarna (och en mer lagom temperatur om det är en varm sommardag).

Det verkar inte vara någon större skillnad, vad det gäller detta, om man jämför Bornholm med Gotland. När jag strosade omkring med kameran i hamnen i Nexö, en tidig morgon, var jag ganska ensam. Lekte lite med kameran och effekten ”fotoillustration”.

Hur härligt det än ser ut har jag aldrig drömt om att äga en båt. Kanske är det för att jag tycker bäst om att känna fast mark under fötterna…

Eftersom jag gått iväg utan frukost, och visste att den förmodligen stod framdukad på bordet vid det här laget, vände jag och började gå hem mot lägenheten igen.

En sista bild blev det på museet som jag passerade. Och visst hade jag rätt. Då jag kom tillbaka hade Bosse dukat fram en fin frukost.
Det blev en stilla promenad som passar att lägga in såhär i Stilla Veckan. Eftersom jag har påsklov blir det ett nytt inlägg på onsdag. Tills dess önskar jag er alla en fin fortsättning på veckan!

Dags att betala tillbaka

Sveriges alla fighter och krig mot ön Bornholm har jag berört i några inlägg. Här i Nexö tog vi oss promenerande till denna väg. Min spontana bloggrubrik gick till att det var på tiden att Sverige betalade tillbaka med med något godhjärtat.

Jag vet inte om det var soligt väder i Nexö i den 7:e och 8:e maj 1945. Däremot har jag läst att det firades rejält på alla andra danska öar. Äntligen var den tyska ockupationen över. Inte en minut försent.

På alla andra danska öar fick de tyska kommendanterna lämna över till fältmarskalken Bernard Montgomery. Men på Bornholm var det ryssarna som skulle göra Montgomerys insats. Den tyska kommendanten på Bornholm vägrade och fortsatte från ön att strida mot ryssarna. Tyskarna besköt ett ryskt spaningsflyg och de sänkte flera ryska krigsfartyg.

Till slut fick ryssarna nog och bombade rejält i Rönne och Nexö. Jag läste någonstans att det fanns 959 hus i Nexö centrum. Av dessa var det bara en handfull som förblev oskadda.
Den danska regeringen var avvaktande. Kanske berodde det på hemliga avtal var gränsen mellan västmakterna och Sovjetunionens intresseområden skulle dras.
Markören blinkar på skärmen. Ted Gärdestad har tydligen slutat sjunga från musikspelaren. Själv tänker jag på sandlådor och små pojkar som enligt den givna mallen borde växa upp till ”vackra” förebilder. Svartvita inre bilder tonar tacksamt bort.

Vilken kontrast. Allt firande med bubbel i exempelvis Köpenhamn. Medans bomberna nästan regnade över Rönne och Nexö. Bara med några få ord nämndes det fruktansvärda i Danmarks radio. Trots att frihetsrörelsens egen station minut för minut rapporterade till Köpenhamn om vad som hände på den lilla ön. Det borde funnits människor med makt som sov dåligt efter det.
I de danska tidningarna gick inte att läsa något om vad som drabbat Bornholm. Tack vare en bornholmare, som via svenska journalister lyckades bryta tystnaden så att ”vanliga danska” fick reda på sanningen. Eller åtminstone några vassa pusselbitar blev offentliga.
Som avslutning kan jag nämna att Sovjetunionen höll Bornholm besatt, under nästan ett år efter freden, med omkring åttatusen soldater.

För att knyta ihop ”den svenska säcken”. Tennisspelande kunden Gustav V och socialministern Gustaf Möller undertecknade ett gåvobrev till Danmark. Sammanlagt rörde sig om tvåhundrafemtio monteringsfärdiga trähus. Femtio fick Nexö. Övriga gick till Rönne.

Jag önskar dig läsare, om du läser det i nutid, en trevlig helg. ❤

Höstens första morgonpromenad

Efter frukosten gav jag mig ut på min första promenad hösten 2024. Den gjorde jag tillsammans med min gamla klasskompis, som menade att hon gjorde sin andra. (Matematik kan vara rättvist logiskt). För det tredje tycker jag du som är extra intresserad googlar det danska namnet på husfasaden.

Vilken av de fyra fasadfärgerna tilltalar dig mest?

Undra vad den morgonpigga mannen håller på med för söndags projekt? Jag kan inte utläsa vad det står på de två skyltarna. Hur många bloggbesökare missar mannen? En tankefråga till mig själv. 😉

Det gick att spegla sig i lugnet vid hamnen.

Vart leder krafterna från pedaltagen?

Själv läser jag de två olika orden som en sammanslagning. Då blir det för mig en briljant idé till ett bokmanus.

Två butiker som vi gärna besökt om vi varit där en annan tid/dag.

Jag uppskattade morgonljuset och skuggorna på fasaden, som kämpade om ”makten”. Det såg ut att bli en extra vacker dag.
Vi hade mycket på agendan och drog oss hemåt.

Denna skällfria söta hund signalerade att vi endast hade en trappa kvar till vår lya.

En tidig tur till hamnen

Vi vaknade tidigt till en behaglig morgon, efter att ha sovit gott i de sköna sängarna. Solveig bestämde sig för att ta en kort promenad till hamnen, medan jag fixade till frukost.

Hon tog naturligtvis med sig kameran. Själv hade jag dejlig utsikt från köksfönstret.

Några kom in till hamnen…

…och andra var på väg ut från hamnen.

Lugnt och vilsamt runt hamnen.

Jag tog mobilbilder på Solveig från balkongen och hade bra koll på när hon styrde stegen hem mot frukost och morgonkaffe.

Nexö Havnefront

Måste erkänna att jag kan sakna ”den gamla goda tiden”. Då man med glädje, nyfikenhet och viss förväntan gick in till en ”hotellreception” och möttes av en livs levande person. I minnets skafferi finns exempelvis den trevliga kvinnan i Dueodde med. Hon som gav mig flera personliga tips och frågade vad vi gjort för kul (2014). Aldrig bad hon mig om att betala dagens tull.

Solveig rattade in till höger om det gula huset och rullade in på bakgården. Där lämnade hon mig som vakt åt allt bagage, medan hon körde tillbaka bilen till torget.

Det är bara att gilla läget. Minns det var likadant på södra Gotland. Där vi skulle försöka hitta ”gömstället” med nycklar. Plötsligt förvandlades vi två välutbildade till två osäkra tonåringar. Tar man det på rätt sätt blir det många skratt.
Hissen som det stod om i informationen fanns på utsidan av huset. Vi lyckades få in både oss och allt bagage. Jag behöll min hårt packade ryggsäck på ryggen. Oj vad varmt det var med ”glasfönster” i den gassande solen. Dumt att gnälla. Att åka upp två våningar går snabbt. Utsikten in mot torget var också spännande.
Resan upp gick inte fort. Snarare i snigelfart. Sedan kom vi in i smärre svårigheter. Det gick inte att öppna dörren. Jag vågade inte se efter i mobilen vad mitt blodsocker låg på. Efter många försök gav vi upp. På något vis fick vi igång ”skrället” och kunde börja hemresan mot Moder jord igen. Otroligt nog fick vi upp dörren igen och kom ut från den ”Danska saunan”.
Sedan blev det många turers släpande i den trånga trappan. Vårt lägenhetsnummer såg vi inte till, men vi insåg vilken dörr som borde vara ”vår”, med tanke på de två grannarnas nummer. Logik när den är som bäst. 🙂

Visade sig vara sköna sängar i rummet mot kvällens skugga.

Efter ett par sega och äventyrliga timmar var det efterlängtat att äntligen få komma in. Visst ser det lockande ut?

Som frukost-Nisse trivdes jag bra i köket.

En linslus i spegeln. Fräsch och fin toalett.

Utsikten från balkongen var suverän. Vi åt ingen frukost där, men väl andra måltider. Eller så bara stod vi där en stund och njöt vid räcket. Livet kändes behagligt och enkelt. ❤

Betyg för vårt andra boende: (Max 5)
Jag gav 4
Solveig gav 4

Ps. Därmed en ny ledare i denna spännande och personliga tävling.
Ps 2. Detta var inlägg nummer 100 på Bornholmuppochner. 😀

Nexö Hamn

På tal om förra blogginlägget. Från Louise har man en bra utsikt mot Nexö Museum.

Nexö Hamn har alltid varit stadens kärnpunkt. Fiskehamnen är störst på ön. Hamnen har byggts ut många gånger. Kanske hände mest förändringar efter en rejäl stormflod, för väldigt många år sedan.

Under nittiotalet var havet nästan totalt utfiskat av torsk. Då var det flera personer som flyttade från staden och husen stod väldigt lågt i kurs. Exempelvis gick det att köpa en bra fastighet för 150 000 Dkr. Den prisbilden tror jag inte är aktuell år 2025.

Den loppisen missade vi att besöka.

Undra om det finns möjlighet att hyra ”båthotellet”. Såg något liknande i kustorten Sandvig. Eller så är det privatägt 365 dagar om året och skottår är det inte så ofta. 😉

Det var trevligt att traska omkring en stund vid hamnen och vattnet. Samtidigt började vi efter en lång resdag (uppe vid fyratiden) längta efter att få packa upp och lära känna lägenheten.

Dags att flytta bilen lite längre uppåt. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om vad vi skulle få uppleva den närmaste ”timmen”. 😉
Visst var det ovant och pinsamt att behöva byta mitt insulin-set i bilen. Har jag aldrig gjort när flera människor befunnit sig så nära inpå. Vad att göra när det slutat att fungera och blodsockret passerat tjugo och mätaren har en läbbig pil rakt uppåt?
I bilen var det varmt som vid ett besök i en uppskruvad finsk bastu.

Vi gissade rätt på vilken balkong som var ”vår”. Inte så svårt med tanke på att vi såg personer på de andra balkongerna, på översta våningen. De andra två våningarna var privatbostäder. Vad skönt att veta att det fanns en hiss enligt broschyren… snart var även den danska tiden 16:00.