En liten bit av mitt hjärta har stannat kvar

Sista morgonen som fastboende på Gotland (2023) vaknade vi i en skön säng på hotell Helge And i Visby. Efter en god frukost hade vi lite tid över innan taxin skulle ta oss till flygplatsen. Vart skulle vi gå på vår sista promenad? Valet var lätt. Till Botan såklart!

Denna fantastiska trädgård som vi besökt så många gånger under våra år på Gotland. Besökt i alla sorters väder och under alla årets månader.

Vi möttes som vanligt av blommor av alla de slag.

Allting var sig likt och det kändes som om alla världens bekymmer och oro flög sin kos. (Just då visste vi ju inte att vårt flyg skulle bli försenat, att vårt bagage inte skulle hinna med från Stockholm, att vi skulle få fel nycklar av hyresvärden och att flyttfirman skulle förstöra vårt matsalsbord…) Då och där såg vi bara allt vackert. Solen lyste och blommorna doftade.

En stund strövade vi omkring var för sig. Bosse åt sitt håll och jag åt mitt. Det är ganska många tankar som rör sig i ens huvud när man är mitt i en brytningspunkt i livet. Jag fick till och med möjlighet att träffa ett par av dem som jobbar i Botan. Tacka dem och berätta hur mycket vi njutit av att få ta del av resultatet av deras arbete.

Men ”Allting har sin tid!”, även vår tid som boende på Gotland.

Det är ofattbart att det redan gått ett år sedan jag tog de här bilderna. Idag är det årsdagen för vår flytt. Jag hoppas att bänken finns kvar om vi någon gång framöver återvänder som semesterfirare. För i ärlighetens namn får jag nog erkänna att en liten bit av mitt hjärta har stannat kvar på Gotland.

Helge And

Kyrkoruinen från ca år 1200 gränsar till tre stycken gränder innanför ringmuren, Norra Kyrkogatan, S:ta Gertruds gränd och Hospitalsgränd.

Tyvärr är kyrkan inte längre öppen på sommaren för gratis besök. Väldigt tråkigt. Jag läser på flera ställen att den är mycket välbevarad och det saknas motsvarighet i Sverige.

År 1611 skadades kyrkan svårt vid en brand och den övre delen brann ner. Det som blev kvar användes som lada och fähus.

Flera forskare menar numera att Helge And egentligen hette S:t Jacob från början. I så fall uppfördes den som en privat beställning till den tyska biskopen Albert i Riga.

Unik är rätta ordet. Långhuset i två våningar är åttasidigt. (Oktogon) Från den praktfulla övervåningen kunde man tydligen genom en öppning i golvet se rakt ner till koret och följa gudstjänsten. Alla åtta sidorna hade också separata gavlar och ett mittorn. Undra vad det kostar att låna nyckeln en solig timme på våren eller sommaren? Gotlanduppochner undrar högt. 😉 Utsikten mot staden och havet ska vara magisk från denna plats. ❤