På en platå vid en av Gotlands vackraste kustmiljöer ligger kapellet med utsikt mot horisonten där himmel och hav möts.
När Gotland blev svenskt 1645 lät drottning Kristina, som var djupt religiös, uppföra kapellet. Under första hälften av 1800-talet var kapellet ofta använt. en stor orsak var att fiskeläget nedanför då var ett av Gotlands största.
Sedan följde en lång mörk period där pengarna sinade. De värdefulla inventarierna flyttades allteftersom till Gotlands Fornsal och lösöret såldes på auktion.
Till slut var kapellet en ruin och användes som islada för fiskarna och i en speciell del fanns en lekstuga för barnen i Hallshuk. Fiskarna förvarade även hö till djuren i ett utrymme.
Men nya ljusare vindar blåste in. Många saknade samlingspunkten som funnits i ca 300 år. Starka personligheter började samsas för nya mål. Till och med en landsomfattande insamling påbörjades 1937. Förste man som skänkte pengar var ärkebiskopen Erling Eidem. Du som läste gårdagens blogginlägg såg gåvan från Ångfartygs AB Gotland. Här låg de också i ”framfötterna” och lämnade bidrag snabbt.
Undra hur många människor som var på plats sommardagen 31 juli 1949, när det var återinvigning av kapellet?
Tio år senare var det dags för invigning av klockstapeln. Invigningstalet hölls söndagen den 13 september 1959 av biskop Anderberg.
För dig som gillar extra detaljer kan jag nämnda att klockans vikt är 42 kg och att klockan är gjuten av S.CH. Grönwall från Stockholm.
Kapellet är framför allt på sommaren populärt för både vigslar och barndop. Det arrangeras både aftongudstjänst och sånggudstjänst. När de anländer kan de njuta av klockringningen. Annat var det förr. När det var dags för gudstjänst i Hallshuk slog man på en trumma. Denna trumma finns att beskåda på Gotlands Fornsal. Vi ska försöka komma ihåg att fota den när vi kommer dit.
Det fina fiskeläget i Hallshuk kan du se och läsa om här.
https://gotlanduppochner.com/2021/06/22/hallshuk-fiskelage/
gotlanduppochner 
Vilket vackert blått fönster!
GillaGilla
I min favoritfärg.
GillaGillad av 1 person
Min med.
GillaGillad av 1 person
Vilket fint kapell och vilket vackert fönster!
Kram
GillaGilla
Det var synd det inte var öppet så vi kunde få se insidan.
Kram
GillaGilla
Tack för en trevlig berättelse … och fina bilder. Fönstret har en vacker blå färg … min favoritfärg!
Kram
GillaGilla
Tack. Vi tycks vara många som har blå som favoritfärg. Men nu vill jag snart ha snygga höstfärger. Det finns många ställen att besöka och foton jag vill ta under de närmaste veckorna. Korsordstävlingen behöver 30 st snygga höstfoton. Kryssa på Gotland har redan, som tur är, ett överskott av bilder som jag kan välja bland.
Kram, Bosse
GillaGillad av 1 person
Mmmm vilket fönster och klockstapeln…. Den får plats här i trädgården bland alla andra ruiner och bulhus!
GillaGilla
Snart kommer din trädgård ”Lilla Visby” att tävla med vår blogg. 🙂
GillaGilla
Vilken bra idé! Det blir en blandning mellan Visby och Wales, jag har lite favoriter från en annan blogg som också måste få plats. Walesby eller Vises, vilket låter intressantast? En Blomsterbönas stökiga trädgård kanske…. 😂
Vindflöjeln med draken får också plats!
GillaGilla
Lena i Wales har en trevlig och läsvärd blogg. Walesby blir bra. Men det sistnämnda kan väcka rejäl nyfikenhet. 😉
GillaGilla
Gillar också det blå fönstret. Det är så mysigt att läsa din blogg och njuta av de vackra bilderna
Kramar från oss
GillaGilla
Det var ett fint fönster. Jag hade gärna besökt insidan någon gång.
Tack snälla du. ❤
Kram
GillaGillad av 1 person
Ett så fint litet kapell. ❤️ Det kan betyda mycket även för nutidens stressade mänskor men var antagligen helt oumbärligt för fiskarfolket då för 300 år sedan. Då när det byggdes och de var tvungna att ge sig ut på havet för sitt livsuppehälle och maten på bordet. Det var nog många som dog på havet. Ett hårt liv med stormar och umbäranden. Fint att de tog fatt i det så att kapellet står kvar än idag.
Jag tycker bättre om gamla, enkla kapell än stora, ståtliga kyrkor. Kanske för att jag tror att de har byggts utifrån ett behov ”inifrån” snarare än för att visa kyrkans makt och rikedom. Ju fler människor som bodde på platsen, desto större byggdes kyrkan. Prakten i inredningen var väl till för att ära Gud, den Allsmäktige, men tänk om en större del av kostnaden för prakten istället hade lagts undan för att underlätta livet för dem som bodde och levde runt kyrkan. Men så fungerade det inte då. Inte heller nu för tiden även om mycket har ändrats, fattigdomen finns vid sidan om rikedomen. Om än på ett annat sätt idag, när ingen bor på ”fattighuset” eller lämnas att dö av svält. Friheten är stor att välja hur man vill leva sitt liv och en viss lägsta nivå för att klara sig med livhanken behåll, är ju garanterad. Men klasskillnaderna består, det kan nog ingen politik i världen ändra på. ”Envar sin egen lyckas smed”… med lite tur så kanske
det. Men jag kan ha fel… och detta är ingen politisk blogg, så Bosse jag hoppas du ursäktar mina tankesprång. Jag får skylla på pandemin och isoleringen. ☹️ Man blir lätt lite missmodig men nu ska det ju snart lätta. Ha det gott/ och ursäkta en lite missmodig som föredrar små kapell framför stora katedraler.
GillaGilla
Kapellet fyllde säkert sin funktion på många sätt förr. Precis som du skrev var det många som fick sätta livet till på havet. Det hade varit intressant att få komma in där.
Jag gillar dina tankar och åsikter och instämmer. Du är en klok kvinna. Jag har alltid varit på den lilla människans sida. Äkta vara ska det vara. Falskhet och ”höga hästar” har aldrig imponerat på mig. Som tur är lider jag aldrig av avundsjuka. Mina innersta tankar brukar jag nästan alltid behålla för mig själv. Det är skönt att äga dem.
Självklart föredrar jag mindre kapell och kyrkor än katedraler. Men som turist är det intressant att ta sig en titt i dem större också. Helst när det bara dyker upp en chans, som vid utomlandsresor. Prål har aldrig haft en strävan för mig. De för med sig många ironiska och djupa tankar åt orättvishållet.
GillaGilla