Vad lugnt det kan vara på vägarna på Gotland. Helst när det är midsommardagen och klockan precis passerat fem på morgonen.
Vi gick upp innan klockradion gick igång. Som alltid är det mesta förberett på kvällen. Endast kaffe och te ska fixas och saker ska förflyttas från kylskåp till kylväskor. Vi checkar alltid av från listan ”frukost & fika”.
Det märkliga var att när jag nollade mätaren och la i backen noterade jag att klockan var 05:11. Just det klockslaget har vi tangerat 5 gånger under våra tidiga turer.

Nästan aldrig åker vi iväg långt ifrån Visby för att göra endast ett blogginlägg åt gotlanduppochner. Själva huvudmålet den här gången var att lyckas med något som vi totalt misslyckats med för två år sedan. Men första etappen där vi planerade att inta vår frukost var vid ett fiskläge som heter Valbybodar Fiskeläge.

Vi hade tagit väg 140 söderut. Jag hade sett bilder från detta fiskeläge, hos en Instagramvän. Fiskeläget finns inte med i mina inköpta böcker.
Vi lämnade stora vägen och rullade in på en lugn väg nedanför kyrkan och passerade den gamla skolan vi berättat om tidigare. Vi hade kört här förr några gånger. Jag visste att vägen snart skulle leda upp till väg 140 igen. Därför bestämde jag mig för att köra ner för en smal grusväg, som ledde oss både mot fiskläget och den underbara stillsamma hamnen med den gudomliga utsikten mot Karlsöarna.

Det fanns spår av midsommaraftonen lite överallt. Vi försökte vara tysta när vi promenerade runt knutarna bland de 20-tal bodarna. En del sov säkert skönt därinne. Vi mötte endast en kvinna som gick ut med sin hund.
Förr höll Fröjes bönder på med husbehovsfiske. Då var det strömming, flundra, ål, gädda, lax och torsk som hämtades in från näten. Nu är det fritidsstugor och mer dopp från bryggan som gäller. Lite fritidsfiske förekommer säkert ändå.

Vi funderade på om vi skulle ta frukosten vid det här bordet.

När vi nådde bilen och skulle ta ut våra grejer var det ingen tvekan om vad vi skulle välja istället för att få ut mest av upplevelsen.

Något dopp blev det inte…

Vädret var perfekt. Utsikten njutbar. Det var svårt att slita sig därifrån. Vi höll tummarna för att det skulle fortsätta i den stilen och att vi skulle hitta vårt huvudmål när vi fortsätte trippen söderut.

Fotnot:
Detta är ett ålderdomligt fiskeläge som regleras av gamla regler från 1770-talet. På den tiden regerades Sverige av Gustav III.
Det finns en hamnordning från 1771. Den beskriver i sex kapitel hur hamnen ska fungera.
Första kapitlet beskriver hamnrätt och hamnfogde. Där tas rättigheter och skyldigheter upp.
Andra kapitlet handlar om kyrkogång, sabbatsbrott och svordomar.
Tredje kapitlet behandlar ordningen i fiskeläget och åverkan å andras fiskeredskap.
Fjärde kapitlet handlar om snatteri och stöld och böter.
Femte kapitlet handlar om ”oqwädings ord, slagsmål, spel och dryckenskap”.
I sista kapitlet står det: ”Denna hamnordning bör alla år en gång å predikstolen i skärgårds-församlingarne, och tvenne gånger inför sittande hamnrätt till fiskeriidkare, föreläsas, att ingen må om om innehållet i detta okunniga wara.”
I Rådhuskammaren den 24 januari 1771.
P.G. Ekenkrona. (namnteckning)