Det går inte an…

…att börja en ny kategori och sedan låta den långsamt tyna bort. Fast det är såklart inte så speciellt länge sedan debuten, ser jag nu i facit. 31 juli. Du bjuds bara på en enda BILD FRÅN BILEN. Men eftersom jag snubblade över en sannhistoria tänkte jag dela med mig av den i korthet.

Hotellet var under många av de inledande åren ett mycket populärt semestermål för rika tyska gäster.
I anslutning till hotellets ”baksida” finns en skog som kallas för Troldskoven (Trollskogen). Numera finns där en rundslinga på nästan fyra kilometer med flera sevärdheter. Exempelvis går det att njuta av krokiga, förvridna träd och kännetecken av Bornholms största flyttblock, som lämnades kvar av istidens glaciärer.
Men det jag gick mest igång på var att det också fortfarande finns rester kvar av ett zoo, som öppnades upp 1934. Om jag varit djärv skulle jag kunnat gå in i den bevarade björngrottan. Men de vise säger att man inte ska väcka den björn som sover. 😉

Tänk att det fanns förutom björnar, även lejon och andra exotiska djur. Djurparken måste varit på mångas läppar och på tapeten för mångas åsikter. Jag läste att Bornholms första djurpark stängdes i mitten av femtiotalet.

För hundrafemton år sedan

Utsidan av Stammershalle Badehotel har vi njutit av flera gånger, när vi kommit förbi på kustvägen, genom åren.
Det anrika hotellet byggdes på en stenig plats år 1911. Alltså några få år innan första världskriget bröt ut.

Visst ligger det vackert? Efter vi parkerat bilen och gått runt hotellområdet var målet det du ser till vänster på bilden ovanför. En riktigt sevärd historisk plats. Med lite tur skulle vi hinna med det innan…

Vi har granskat möjligheten att bo här vid något av våra kommande tillfällen. Eftersom det inte finns några lägenheter är det inte aktuellt vid våra längre tripper. Men om vi ”bara” ska ta in en natt skulle det passa som handen i handsken. Helst ett rum med havsutsikt. Sedan en låååång frukost med samma utsikt. ❤ Stor chans att teet hinner kallna och färjan känns mindre viktig. 😉

Vad sugen jag blir på att göra en kort visit. Helst när jag läser om ångbad, uppvärmd pool, jacuzzi m.m. Vem vill inte säga adjö till ovänliga spänningar i kroppen? Det står också att spaavdelningen är öppen för gäster varje dag mellan 8-21. Visst låter det frestande? Men vid det här speciella tillfället var vårt fokus på att försöka hinna med en halvtimme vid platsen mitt emot. Innan…

För det var ungefär en halvtimme senare bilden togs när vi drog oss raskt mot ”Den lilla blå”, med målet att söka oss norr ut. Nu i ett sista försök, att undkomma ett ”tristväder” som vi lekt katt och råtta med i ett par timmar.

Omöjlig för fiender att erövra

Vår taktik med att titta upp mot himlen fungerade perfekt när vi tog oss vidare upp på ön från Vang. De luriga mörka molnen hade vi lurat för en stund. Härligt att vara tillbaks utanför den högsta av de fyra rundkyrkorna på Bornholm. Tjugo åtta meter har jag för mig att Olsker är i ”strumplästen”.

Svårt att tänka sig att kyrkan från början hade ett platt tak. Ännu sorgligare att tänka på den mörka orsaken. Vill du ha mer fakta är det bara att scrolla eller välja kategorin KIRKE.

Vid förra bloggbesöket var vi inte ensamma. Då blev det trångt och svårt för Solveig att plåta inomhus. Nu var såklart första frågan om porten ”gick att öppna”.

Nöjda gick vi mot ”Den lilla blå”. Vi befann oss i mitten, högt upp på ön och tänkte ta en för oss helt ny mindre och slingrande väg. Häftigt att det är så få kilometer till tre olika kustremsor. Två av dem började bli riktigt grå. Kanske fanns ändå möjligheten att nå en eller två till attraktioner, innan vi INTE skulle kunna komma undan längre. Själviskt fantiserade jag ändå om, att även få uppleva sol och blå himmel i Allinge där paret Lidén hade planerat att luncha.