Vi nådde Ljugarn som ligger på östra Gotland. Som vanligt när jag ser ett fiskeläge dras jag som sågspån mot…

Tyvärr var det inte öppet. Huvudsäsongen i Gotlands första och fortfarande populära badort var över.

De röda bodarna bredde ut sig överallt. Jag såg inte en människa… jo på taket stod någon.

Oj vad han tar i. Undra vem som vinner?

Jag följde det röda spåret och var nyfiken på vad som väntade runt hörnet.

Ännu ett fiskeläge. Yngre eller äldre?

Nu drabbades jag av en flashback från Visbymötet i helgen. Bäst att byta blickspår och skärpa mig. Sluta vara så nyfiken.

Undra vad båten heter?

Kunde inte låta bli. Docka, man? Det var sista gången jag knäppte… Jag måste bli bättre på att acceptera att vissa gåtor inte går att lösa.

Jag har en stark känsla av att de flesta båtar har flicknamn. Är det flesta ägarna fortfarande män? Ja svarar jag på sista egna frågan. Det är mycket lättare med namngåtor än…

Nej Bosse! Nu skärper du dig och tänker vuxet. Hur många år fyller du idag? Om han inte rör på sig, så är svaret du tänker på som i lördags och söndags och..

… och de kommer inte svara på en enda fråga.

Bäst att vila både fötter, ben och hjärna en stund.

Ingen högsäsong i hamnen heller och vädret var opålitligt som allt annat.

Solveig väntar säkert på mig. Undra hur länge jag varit borta? Det röda bodspåret gör det lätt att hitta… vänta lite.

Måste tänka efter från tårna. Kom vi med båt, cykel, bil? Jag ser ingen blå bil på parkeringen. 😉

Fotnot: Ni som följt min andra blogg genom flera år vet att jag har en kategori som heter ”Lite Galet”. Här på gotlanduppochner tänkte jag skippa en sådan och bara vara så där seriös som en man i sina bästa år borde vara. Varje dag. Förlåt. ibland måste det vara okej med ett undantag. Jag minns en gång när jag lekte ”docka” och lurade… 😉