Smått blir stort

Det blommar lite varstans i vår omgivning. Det gäller att ge sig ut med kameran då och då så att man inte missar något när det är som finast.

Häromdagen ”firade” jag att det var 40 år sedan jag lämnade lärarhögskolan med ett examensbevis i handen. Sommarloven 1982 och 1983 ägnade jag mig åt att pressa växter och ta reda på vad det var för något. När de var torra nog satte jag in dem i fotoalbum med små skyltar till. Arbetet resulterade i att jag faktiskt lärde mig ganska många…

Med åren har en hel del av dessa kunskaper försvunnit. Numera, när jag jobbar som speciallärare, är jag inte längre ute i naturen tillsammans med elever på samma sätt som jag varit tidigare. Och det är väl ofta så att kunskaper som inte hålls vid liv har en viss förmåga att falla bort…

Att leta upp sådant som är kul att fånga på bild är däremot ett intresse som är relativt nytt.

Det har inte så stor betydelse vad det är jag fotograferar, bara jag och mitt macro blir överens om var skärpan ska ligga i bilden. (Det är vi inte alltid!)

Smått blir stort i ett macro. Det som inte syns så tydligt, när jag tar bilden, kan plötsligt lyftas fram och komma i centrum.

Knoppar har en viss förmåga att vilja vara med på bild…

Utanför vårt fönster är vädret varierande. Alldeles nyss haglade det. Vilken tur att jag inte tänkt ge mig ut med kameran idag. Det får bli en annan dag när solen lyser igen…

Ps. Nu tar bloggen semester ett tag…

Själsö hamn


Jag satt och betraktade den stora fågelfamiljen. Fick tyvärr inte riktigt till den perfekta skärpan på de små ungarna.

Rönnen hade börjat blomma. Detta var på Kristi himmelsfärds dag. Givetvis kunde vi inte låta bli att rulla ner till hamnen och fiskeläget efter den goda fikan på Själsö bageri (förra blogginlägget). Delen själ i namnet Själsö betyder säl.

Jag tog några riktigt fina porträttfoton som får förbli privata. För jag har inte frågat hästarna om de gick med på att vara med på min blogg. 😉

En av dem var extra törstig. Jag gillar hästar. Trots att jag aldrig ridit.

Själsö Hamnförening är en ideell förening som har som mål att arbeta för att området ska bevaras för framtida generationer.

Gamla kunskaper kan sitta djupt. ”Svartkämpe” sa Solveig som svar på min fråga. Sedan berättade hon om sommaren 1985 när hon pressade växter inför en tenta på Lärarhögskolan i Jönköping. Själv tog jag vägen till Kos den sommaren och en pressande sol.

Denna blomman spikar jag på två sekunder och minns två skilda episoder som både hör ihop och inte. Min pappa uppskattade inte att jag blåste mig runt i vår välskötta trädgård. Trettio år senare var det Jennifers och Lizettes pappa som inte uppskattade samma blåsande. Saker går igen och saker byter plats. När jag och grannbarnen lirade landhockey på gatan var bilarna störande matchmoment där målen skulle flyttas. När jag som artonåring körde bil på en gata … 🙂

Snart var det dags att köra iväg till Visby flygplats. Visst är det mycket roligare att hämta våra döttrar än att lämna dem. Men det allra viktigaste är att de har det bra. Imorgon kommer storasyster hit.