Etikettarkiv: orienteringsförmåga

Kvällspromenad i Hasle

Publicerad den av
6

Det har nästan blivit en tradition att jag ska ta med kameran och ge mig ut på en promenad så snart vi packat ur bilen och fått in alla våra saker i det nya boendet. Bosse fick till uppgift att packa upp 🙂 och jag traskade iväg.

Det var inte många steg nerför backen innan jag nådde en del av hamnen. Men, hamnen bestämde jag mig för att utforska vidare en annan dag.

Vart leder den här lilla slingrande stigen? Vad finns att upptäcka på andra sidan kullen? Det måste jag såklart ta reda på…

Aha! Hasle Rögeri…

…och en fantastiskt fin utsikt. Om du tittar noga kan du se en spanande häger.

Samma väg tillbaka men ändå mycket mer att se. Trots det skapliga vädret var jag ganska ensam om att promenera i Hasle den här kvällen.

Ibland är det skönt att stanna till och ”bara vara” en stund.

Kanske tur att Hasle är ganska litet för min orienteringsförmåga är inte alltid den bästa. Men, när jag kom hit kände jag igen mig och visste precis vilket håll jag skulle gå åt.

Bara backen kvar… och sedan var jag ”hemma” i lägenheten igen.

Paradisbakkerne – mot Rokkestenen, del 1

Publicerad den av
12

Nyss hemkomna från en mycket halkig promenad i Råå, känns det skönt att plocka fram sommarens bilder från Bornholm och drömma sig tillbaka till juni 2024.
Vi hade parkerat bilen, på Klintebygårds parkering, och planerade att gå den runda som Roger Pihl rekommenderat i sin bok ”Vandringsturer på Bornholm”. Bosses ena fot gjorde ont till och från, men med en så här bred och tillgänglig väg framför oss kändes det möjligt att gå även med en krånglande fot.

Eftersom vi ville passera Fjældstauan på vägen mot Rokkestenen, valde vi att svänga vänster.

När stigen plötsligt bytte karaktär och blev brantare, smalare och mer ojämn valde min äkta hälft att lyssna på sin protesterande fot, vända och gå tillbaka mot bilen. Tänk att han vågade lämna mig helt ensam ute i skogen…

Jag traskade på och njöt av stillheten och grönskan samtidigt som jag spanade efter den berömda Fjældstauan.

Den som söker han finner… något rött skymtade fram i grönskan. 1919 blev detta Bornholms och Danmarks första vandrarhem. Rektor Hartvig-Möller gjorde om sitt barndomshem och lät sedan skolklasser, scouter och annan ungdomsverksamhet använda det med motiveringen att ungdomar mådde bra av att använda sina krafter utomhus. Idag är det en privat sommarstuga.

Trots den täta vegetationen smög jag fram och tog ett kort på lite närmare håll…

Bornholmare älskar sina skogar, läste jag i någon av våra Bornholmsböcker. Fullt förståeligt. Det är något visst med skogar, helst på sommaren när solen skiner och gör mönster mellan raka trädstammar.

Ännu bättre är det om det finns en utstakad stig som man kan följa. Jag hör till dem som inte har väldens bästa orienteringsförmåga och som lätt skulle kunna gå vilse i en skog. Hur det gick med den saken lovar jag att berätta mer om i nästa inlägg.