Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Det är så fint längs med västra sidan och det är lätt att bli lyrisk. Vilken tur att inte alla vet om det och flyttar dit. 😉 Fröjels kastal kommer i ett eget inlägg någon gång i framtiden. Nu ska det enbart handla om denna kyrka.
Fröjel kyrka är en klövsadelkyrka. Det innebär att det har ett högt stort kor, ett litet lågt långhus och ett torn i väster. Äldst av de tre nämnda delarna är långhuset som uppförts vid 1100-talets slut. Tornet är från början av 1200-talet. Församlingen hade djärva planer för framtiden, men dessa skrinlades av okända anledningar.
Kyrkans interiör präglas av en tredelning. Ett mörkt tornrum, det ganska ljusa långhuset samt ett stort kor.
I triumfbågen hänger ett välbevarat triumfkrucifix med sitt ringkors.
Predikstolen ska vara tillverkad år 1600.
Målning med de fyra evangelisterna; Matteus, Markus, Johannes och Lukas på trappbarriären till predikstolen.
Altartavlan av sandsten är från 1634. Peter van Eghen har gjort den biträdd av sonen Gert samt Peter Cran.
Kyrkan saknar numera väggmålningar, men trätaket i långhuset går inte av för hackor. Det är rikt dekorerat och målades i slutet av 1600-talet.
Madonnafigur.
”Byzantios” ligger bakom dopfunten, med sina fabler, från 1100 talets senare hälft. Den är den enda i sitt slag på Gotland, men de är kända i länderna runt Östersjön.
En fin duva som du ser hängande till vänster på andra bilden.
Landskapsblomman håller på att ta över kyrkans utsida och all fin majgrönska skymde havsutsikten.
Vi vandrade ut genom stigluckan och fortsatte söder ut.
Tänkvärda ord:
”Mitt i vintern lärde jag mig att inom mig
bodde en oövervinnelig sommar.”
Albert Camus
bornholmuppochner & gotlanduppochner 