Troligen äldst och högst

Publicerad den av
16

Det finns hela sju rundkyrkor i Danmark. Fyra av dem ligger på Bornholm. Av kvartetten är Østerlars den största, troligen äldsta (1150) och den märkligaste rundkyrkan. Materialet är granit. Murarna är dubbla och upp till två och en halv meter tjocka. Mellanrummet är fyllt av mindre sten.

Liksom övriga rundkyrkor består kyrkan av ett nästan cirkelrunt skepp, ett runt kor och en rund absid. Men i en sak skiljer sig den här kyrkan från de andra tre. I trion vilar taket och de övriga våningarna på en massiv stenpelare som går genom byggnaden som en axel. I Østerlars svävar istället skeppets välvda tak och de övre våningarna på en cylinder. Den är så stor att ett rum bildats innanför muren.

Altaret är lika gammalt som kyrkan men altartavlan och predikstolen är från 1595. När det gäller övrig inredning har den kommit till efter 1956, då hela kyrkan restaurades.

Det är spännande att gå uppför stentrapporna, som finns i anslutning till koret. Undra hur många miljoner människor som gått här? I en bok läste jag att runt 120 000 besökare kommer hit årligen.
Bottenvåningen är alltså kyrkorum, mellanvåningen var magasin och övervåningen vakttorn eller försvarsanordning.

Det finns flera goda skäl att vila en stund och ”njutbetrakta” utsikten under tiden.

Den runda formen ska ha anknytning till Heliga Gravens Kapell i Jerusalem. Det måste varit en otroligt svår arkitektonisk uppgift att bygga en rund kyrka. Jag tror inte jag hade fixat det.
När det gäller taket var det inte först spetsigt. Från början var det platt eftersom det användes som försvarsplattform. Men när tiderna i slutet av 1200-talet blev lugnare gjordes taket om. Har du vägarna förbi Bornholm ska du definitivt besöka rundkyrkorna. Jag avslutar med lite kuriosa:
Mellan åren 1672 till 1700 var pastor Sode präst i denna rundkirke. I de tre andra var det hans tre bröder som var präster. Här i Østerlars kirke gifte sig Sode med änkan till kyrkans förra präst. Hon hette Malene. Min egen fantasi började spela upp en film om att de fick sju söner som blev präster i var sin rundkirke i Danmark. Eller var det sju döttrar…

En liten bit av mitt hjärta har stannat kvar

Publicerad den av
15

Sista morgonen som fastboende på Gotland (2023) vaknade vi i en skön säng på hotell Helge And i Visby. Efter en god frukost hade vi lite tid över innan taxin skulle ta oss till flygplatsen. Vart skulle vi gå på vår sista promenad? Valet var lätt. Till Botan såklart!

Denna fantastiska trädgård som vi besökt så många gånger under våra år på Gotland. Besökt i alla sorters väder och under alla årets månader.

Vi möttes som vanligt av blommor av alla de slag.

Allting var sig likt och det kändes som om alla världens bekymmer och oro flög sin kos. (Just då visste vi ju inte att vårt flyg skulle bli försenat, att vårt bagage inte skulle hinna med från Stockholm, att vi skulle få fel nycklar av hyresvärden och att flyttfirman skulle förstöra vårt matsalsbord…) Då och där såg vi bara allt vackert. Solen lyste och blommorna doftade.

En stund strövade vi omkring var för sig. Bosse åt sitt håll och jag åt mitt. Det är ganska många tankar som rör sig i ens huvud när man är mitt i en brytningspunkt i livet. Jag fick till och med möjlighet att träffa ett par av dem som jobbar i Botan. Tacka dem och berätta hur mycket vi njutit av att få ta del av resultatet av deras arbete.

Men ”Allting har sin tid!”, även vår tid som boende på Gotland.

Det är ofattbart att det redan gått ett år sedan jag tog de här bilderna. Idag är det årsdagen för vår flytt. Jag hoppas att bänken finns kvar om vi någon gång framöver återvänder som semesterfirare. För i ärlighetens namn får jag nog erkänna att en liten bit av mitt hjärta har stannat kvar på Gotland.

Var och en har koll på sitt…

Publicerad den av
12

Jag minns i höstas när jag gladde mig över information om möjligheten att hitta orkidéer även på Bornholm. Visst förstod jag att Solveig på den lilla ön inte skulle kunna ta macrobilder på tjugotre olika arter, som hon gjorde på stora Gotland, men att det skulle finnas så många som femton olika arter var utmärkta ”plåster på såren”.
Jag läste vidare om blomsäsong och insåg att möjligheten fanns att stöta på så många som tre till fem arter på samma plats, under vår semestervecka i slutet av juni.

När jag läste ett reportage i Bornholms Tidende på nätet, med rubriken: Bølshavns saltmarker är ett orkidéparadis, längtade jag efter att Solveig skulle komma hem från jobbet så jag kunde visa på möjligheten.

Redan första morgonen drog vi iväg efter frukost med målet att hitta minst en vacker orkidé.
Allt gick som på räls. Vägbeskrivningen var klockren. Sväng höger innan det första huset vid den klippiga kusten.
Solveig verkar redan ha hittat minst en sort. Kanske är det den köttfärgade gökörten som blommar i juni? I den här trakten ska de ha violetta färger. Samma art kan dyka upp med vita och rosa blommor på andra ställen på Bornholm.

Om du har skaplig fantasi ser du en gubbe som har näsan i vädret och verkar ha extra koll mot land.

Det var blött därnere. Jag hade inga stövlar med på resan. Därför tog jag med min kamera och fikaväska mot en egen liten kulle. För på platsen däruppe hade jag sett en strategiskt placerad bänk. Ett perfekt läge för att ha koll mot havet, Solveig och…

”Vem är du? Du ska väl inte ta mina barn som jag har gömt i en skreva? Kan du titta åt ett annat hål tre sekunder så ska jag ta mig en titt i väskan och se om där finns något dejligt.” (halvdansk fågel) 😉

Solveig hukar sig ner, ställer antagligen in rätt inställningar och förhoppningsvis kan hon börja ”plåta” med sin kamera. Jag hade stenkoll på henne. Liksom fågeln. Men just då mest mitt älskade hav. Trist att det inte var sol. Då hade det varit när allt är som bäst. Första heldagen på semestern. Allt var möjligt och låg framför oss som ett oskrivet blad.

I detta tidsmoment var jag lyckligt ovetande om att en sådan här bild skulle hamna offentligt på vår gemensamma blogg.

En mycket njutbar plats. Jag är säker på att vi kommer att återvända hit fler gånger av olika skäl.

Lite extra färg kan behövas då och då. Tror du att vi gav upp så lätt? Nix. Trots att vi såg många spännande, vackra platser fanns ämnet orkidéer kvar på kvällskvisten när jag ägnade mig åt att tömma dagens bilder och lägga in dem på rätt kategorier, mappar och datum. Vi fingranskade informationen i den medförda blå pärmen och…

Några dagar senare var vi tillbaks på ”brottsplatsen” igen. Nu med målet att Solveig skulle vika direkt åt höger och sedan traska iväg på ängarna i det blöta mot…

Hon nådde de små berömda klippbassängerna. Vattenhål där solen förvandlat havsvattnet till sötvatten. Tyvärr konstaterade hon att vi nog kommit ungefär en vecka försent. Eller var det orkidéerna som kommit på besök en vecka för tidigt?

Vi bet i det sura äpplet. Denna gång. Aldrig att vi ger upp så lätt. Helst inte om det gäller ett återbesök vid denna kustpärla.  

Det Lille Postbud, Heliconius Melpomene

Publicerad den av
12

Vid vårt besök i Bornholms Sommerfuglepark fick vi en enkel folder som innehöll ett antal färgglada fjärilar. Den här lilla skönheten, som jag hittade på en av sidorna, är döpt till ”Det lille Postbud”. I vår folder fanns fyra olika varianter. Jag lyckade bara att hitta en av dem.
Vill man ser fjärilen i naturen får man åka ända till Syd- eller Centralamerika.
Trots att jag knäppte många bilder lyckades jag dessvärre inte att få till skärpan där jag ville ha den…

Heliconius Melpomone beskrevs av Carl von LInné redan år 1758. Den hör till familjen praktfjärilar, en familj som kännetecknas av utpräglad färgrikedom. Dessutom är praktfjärilar snabba flygare.

Blev förstås nyfiken på varför det danska namnet på fjärilen är ”Det lille Postbud”. Jag letade upp äldre bilder på danska brevbärare och ser att ”brevbäraruniformen” har samma färger som fjärilen; rött och svart.

Tittar man noga på den undre vingen så ser det ut som om någon sytt langettstygn med vitt garn. Vilket mönster!

Min sammanfattning får bli vacker och färgstark, självklart en praktfjäril!

Inte medvetet

Publicerad den av
12

På platsen Foran står en byst över en av Svanekes berömda söner.

Hans namn var Johan Nicolai Madvig.
Det var i mitten av juli som jag bestämde mig för vilka inlägg som skulle läggas in på måndagar, onsdagar och fredagar under de närmaste veckorna. Vad kul det var att det slumpade sig att Svanekes store man föddes 7 augusti (dagens datum). Året var 1804. Madvig levde till 12 december 1886 och blev 82 år gammal.

Madvig blev student 1820. Sedan fortsatte studierna. Fem år senare hade han en filologisk ämbetsexamen och ett år senare var magistergraden avklarad. Därefter blev han docent och 1828 lektor vid universitetet i Köpenhamn. Var han nöjd med det? Näpp. Redan året efter tog han doktorsgraden och blev professor i klassisk filologi. Jag hoppas hans föräldrar var megastolta över sin son och han själv inte glömde bort dem helt.

Även inom politiken visade han framfötterna och intog en framstående plats. Han var där inte rädd för att ta tag i orättvisor. I oktober 1848 blev Madvig kyrko- och undervisningsminister.

Vilket CV. Johan Nicolai Madvid skulle kunnat skriva upp ”titlarna” språkvetare, historiker, politiker, klassisk filosof, universitetslärare, filosof och säkert mycket till. 1854 tackade han nej till en kunglig utnämning till medlem av riksrådet. Två år senare tackade han ja. Därefter var han i sju år konungens utnämnda president. Samtidigt var han ledamot av riksrådslandstinget samt av de båda stora kyrkokommittéerna. En fjäder i hatten måste utmärkelsen riddare av Elefantorden varit.
En son nämns som föddes 1833. Undra vad sonens mamma jobbade med? 😉

Listed på kvällen

Publicerad den av
23

Missa inte Listed om du är i närheten av Svaneke på Bornholm. Den lilla fiskehamnen ligger två kilometer nordväst om Svaneke.

I god tid hade vi rullat ner dit för att njuta av stunden innan solen gick ner. Sedan blev det självklart att stanna till i Listed när vi hade vägarna förbi under resten av veckan. Listed blev en ny pärla för oss. Under veckan tillkom flera nya sådana platser.

Den lilla fiskehamnen har ett mjukt läge på Bornholms branta klippiga kust. Under medeltiden var det gynnsamma läget perfekt för båtar att lägga till och ge sig ut igen. Därför var det som på Gotland. Bönderna kunde dryga ut kassan och även ägna sig åt fiske. Sillfångst och sillrökning gav många bornholmare en god inkomst.

Tänk att vi har så extremt låååånga ben!

Jag är förtjust i dessa rökerier som finns på olika ställen på Bornholm.

Det var så stilla och vackert. Tänk att fåglar också uppskattar solnedgångar. Eller är det bara något som jag fantiserar om?

När jag sitter här ensam, Solveigs höstterminsstart måste varit den tidigaste under hennes långa karriär, glider mina tankar över till att börja längta efter nästa gång som vi glider in i Rönnes havn. Undra om min älskade fru blir sur om jag hyr en mysig kuststuga i fem år? Det måste vara rättvist mot Gotland. Där blev det fem år och tio dagar. Jag är helt säker på att det finns skolbarn som behöver extra hjälp med både det ena och det andra… måste fila på det. Minns att jag förlorade ”ordstriden” när jag en gång kom med den briljanta idén. Vad det något om att det var HON som skulle behöva hjälp med de danska orden? I min fantasi löser jag allt.

Svaneke Torv

Publicerad den av
4

Vi hade parkerat ”Den lilla blå” vid hamnen en tidig vardagsmorgon. Ett av många promenadstopp var att besöka det berömda torget. Det ville vi som fotografer göra tidigt, innan kommersen kommit igång. En annan gång gör vi antagligen tvärtom.

Svaneke blev någon gång på sjuttiotalet hedrad som ”Årets köpstad”.

Jag läser i tidskriften ”Denne uges Bornholm” att det finns en gul annons med texten: Torvedage i Svaneke, lördag, kl. 9.00-14.00. Den förmiddagen var vi någon annanstans. Sedan blev det tyvärr regnväder.

Bryghuset är en klassiker i Svaneke. Där serveras god mat och öl i en mysig atmosfär. Jag uppskattar texten ”siktar på att i största möjliga mån använda lokalproducerade råvaror.”
De gör även egen bryggd öl i en stor kopparkittel. Restaurangen är öppen året om. Den klassiska planksteken ska vara en stor favorit.

Tiderna förändras. Frimärken enbart via en app. Utveckling eller avveckling?

Swaneke fyr

Publicerad den av
8

Under en kvällspromenad styrde vi våra steg mot en känd byggnad på arton meter. Jag hade läst på och visste att tornet består av Nexö-sandsten.

Det som är sorgligt med vissa väckarklockor är att de inte går att skruva tillbaka. För det var allmänt känt förr, att ingången till Svaneke hamn var knepig i dålig sikt. Besättningen hade då ingen navigationshjälp av fyrarna i Dueodde och på Christiansö. Så var det exempelvis en tät dimmig natt 1914. Strax utanför Svaneke strandade ett skepp. Skeppet gick snabbt till botten med besättning och allt. Ingen människa på land noterade katastrofen och kunde kalla på hjälp. Tydligen var det bara en maststump som stack upp över vattenytan. Stackars de anhöriga som fick ta emot beskedet.

Som du kan se är fyrmästarbostaden och tornet sammanbyggda.
Det var mellan åren 1918-1920 som fyrplatsen uppfördes. Fyrområdet bestod av fyr med maskinhus, fyrvaktarbostaden och två fyrvaktarbostäder i parhus, tvättstuga och hönshus.

Lanterninen försågs med en omgående lins av 3:e ordningen. Jag gissar på att det var uppskattat och firades när fyren tändes för första gången den 15 januari 1920.

Nu har vi vandrat runt sevärdheten. Två årtal till ska jag ta upp. Fasen känns bekant från våra Gotlandsår.
1988 automatiserades fyren. Den blev då fjärrmanövrerad från Hammerodde fyr.
Den första augusti 2011 släcktes fyren ner helt. Allt har sin tid.

Nu kan du hyra fyren. 8 bäddar finns där. Allt är gjort i exklusiv stil. I tornet finns exempelvis 3 dubbelrum, grottbadkar m.m. Så vill du bo läckert och ha utsikt över småöar, havet och klippkusten är det bara att slå till.

Kuremøllens Venner

Publicerad den av
14

Visst är det trevligt när man ser gamla vackra kvarnar på landsbygden. Denna holländska kvarn såg vi när vi började närma oss det boende vi skulle ha under en vecka på Bornholm.

På Bornholm fanns fler möjligheter än i resten av Danmark. För på den lilla ön var det fri malning på artonhundratalet. Därmed kunde ”alla” bygga en kvarn och bedriva verksamhet. När dessutom affärslagen 1857 ändrades kunde i princip vem som helst och var som helst inrätta både kvarn och eget bageri.

Det lär ha etablerats många företag med kvarnar och bagerier på senare hälften av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet. En av dem som tog chansen var Christian Sommer som 1861 byggde Kuremöllen i Östermarie. Resultatet blev en en väderkvarn med en mjölnarbostad och ett bageri.

År 1900 tog Christians son Emil Sommer över bruket. Sonen började direkt att modernisera. Först inskaffade han en motor. Sedan fortsatte det med många förbättringar.
År 1943 blev det sonsonen Christian som tog över stafettpinnen. I början av femtiotalet slutade han med bruksdriften, men fortsatte med bageriverksamheten fram till 1976.

Kvarnen ägs numera av Margrethe Sommer. (Startmannen Christian Sommer var hennes farfars far).
1978 grundades föreningen Kuremöllens Venner. Hatten av för deras syfte att bevara Kuremöllen. Föreningen har gjort massor av förbättringar genom åren.

När dörren är öppen är kvarnen öppen…
Familjen Lidèn hade otur vid det spontana stoppet. Kanske har vi vägarna förbi en annan gång. Här på bornholmuppochner handlar det nästa gång om ett fyrtårne.
Ledtråd: Det är ingen stackare som blivit av med en tå på foten. 😉