Vilket håll ska vi ta?

Publicerad den av
6

När vi parkerade bilen utanför Allinge Rögeri såg vi direkt vad vi ville göra efter lunchen. Så underbart att det fanns en ”jämn” promenadväg med en fantastisk utsikt över havet alldeles intill parkeringen.

Här fanns bara ett dilemma: Vilket håll ska vi gå åt? Vi vill ju inte missa något.

Alla goda ting är tre: Solen lyste på oss. Vi var mätta och belåtna efter en god lunch och vi kunde njuta av utsikten mot klipporna och havet.

Varken Bosse eller jag kände för att vara lite mer våghalsiga, och ge oss ut och klättra, utan vi höll oss snällt på den jämna ”vägen”.

Tänk att den här lilla skönheten valde att växa just här. Förutsättningarna var förmodligen inte de bästa, men viljan var stark och då går det mesta.

Om du som läser det här någon gång kommer till Allinge så rekommenderar jag den här promenaden. Förutsatt att det inte blåser ”full storm” förstås. Hade vi kommit hit en av de andra, betydligt mer blåsiga, semesterdagarna kanske vi inte valt att gå just här.

Ibland får naturen bestämma och den mänskliga konstruktören får hitta lösningar som anpassar sig därefter. Smart!

Om någon undrar över vilket håll vi valde så är svaret att vi först gick åt höger, så långt det gick, och sedan vände vi, gick tillbaka och fortsatte åt det andra hållet. På så vis missade vi inte något. En fantastiskt fin promenad!

Allinge Rögeri

Publicerad den av
9

Nöjda lämnade vi rundkyrkan och rullade iväg mot andra kusten. Nu var det snart bara tre timmar kvar tills vi kunde checka in på veckans boende.
Med nostalgiska semesterminnen i bagaget, minns vi våra härliga dagar i denna trakt under sensommaren 2017. Då åt vi två gånger på detta rökeri.

Hoppas det smakar lika gott denna gång och hoppas de har kvar den blå båten och de otaliga signeringarna i taket & bjälkarna.

Check. Check. Dessutom lika fräscha toaletter som vid förra besöket.
Eftersom vi tycktes vara de första gästerna valde vi självklart ett bord med havsutsikt. Som du såg på flaggan blåste det snålt utomhus. När solen gömde sig bakom moln var det ”jackväder”. Femton sekunder senare var det tvärtom. Syns kanske på kommande blogginlägg i kategorin på to ben.
Jag var så säker på ett svar på tre bokstäver att jag aldrig frågade min älskade fru om hon kunde tänka sig att hoppa upp på mina axlar och skriva våra namn med sin snygga och läsliga handstil. Istället tonade mina busiga tankar bort när en trevlig tjej kom med vår beställda mat. Min mage kurrade redan förväntansfullt.

Mums! Lika gott som förra gången. Mer av en slump råkade vi hamna här igen några dagar senare. Antagligen var det ”Den lilla blå” som rullade ner av egen vilja till parkeringen vid Sverigesvej 5. 😉
Betyg fem och fem plus vid återbesöket när det var lite tunnare ”fiskbitar” och det smalt extra läckert i gommen.

Olsker rundkyrka – interiör

Publicerad den av
6

Visst är den otroligt vacker. Kanske den vackraste av kvartetten rundkyrkor på Bornholm. Då är det dags att visa upp interiören.

År 1825 reste man ett par stödpelare av orsaken att de var rädda för att väggarna skulle rasa samman.
Jag läste att år 1951 gjordes en omfattande renovering av kyrkan. I mer modern tid går att läsa att det restaurerades invändigt 1985.
Det var stundtals inte lätt att hitta en egen position/vrå för att få till skapliga foton. Men jag tycker Solveig lyckades bra med uppgiften.

Det gick heller inte att ge sig ut eller snarare uppför egna spännande äventyr. Kanske har de speciella visningar för den typen av upplevelser. Vi var ändå så nöjda med att betrakta historiken från marknivå.

Predikstolen är från 1575. Den upptäcktes på vinden 1921.

Dopfunten liknar flera av dem vi såg på Gotland.

Altaret och altartavlan kom på plats vid arbetet 1951.

Undra vid vilken storm på havet som votivskeppet hamnade här? 😉

Vi gick sakta runt kyrkans område en extra gång. En mycket rofylld plats med historiskt tuffa vindar i bagaget.
Så var det dags att dra oss mot andra kustens norra hörn och få uppleva nostalgiska vindar från sommaren 2017. Ordet vindar symboliserar verkligen denna semestervecka.

Olsker rundkyrka (Ols kyrka)

Publicerad den av
8

Vårt andra stopp var planerat. Det var dags att besöka nummer två av de fyra rundkyrkorna på Bornholm. Vilket knepigt jobb det måste vara att bygga en rund kyrka.

Kyrkan är med sina 28 meter den högsta av kvartetten rundkyrkor. Olsker står på en ”kulle” ungefär 112 meter över havet.

Kyrkan byggdes omkring 1150. Sedan dess har den byggts om och förstärkts flera gånger. Skepp, kor och absid fanns från början. Vapenhuset tillfogades däremot under senmedeltiden.

Byggnaden är en utpräglad försvarskyrka. Det runda skeppet har tre våningar. Totalt finns det nio kryphål vid Olsker rundkyrka. Om man tar sig uppför den smala trappan ska det synas tydligt varför kyrkan en gång i tiden ansågs omöjlig att erövra för fiender. Jag måste tillägga att kyrkan från början hade ett platt tak. Muren var dessutom en del av bröstvärnet. Det var under 1200-talet, när tiderna blev mer fredliga, som kyrkan fick sitt nuvarande spetsiga och spånklädda tak.

Olskirke är uppkallad efter Norges kung Olav den Helige (död 1031). Olavs rykte var då stort i hela Norden.
I nästa inlägg får du följa med in i kyrkan. Välkommen tillbaka på onsdag.

Bornholm´s Welcome Centre

Publicerad den av
8

Tänk att vi inte tänkt på det tidigare, när vi anlänt till Rönne de andra två gångerna. Då var fokus mest på att följa strömmen av bilar åt andra hållet och så snabbt som möjligt lämna den största staden med all vår last. Dessutom minns jag att det pågick ett omfattande vägarbete vid hamnplan.

Så våra blickar var inte då mot det som fanns rakt fram från avfarten, utanför det höga staketet. Istället bara följa bilen framför så nära som möjligt, så ingen fick för sig att byta fil och ställa till det.

Det blåste kalla vindar när vi kom ut från den parkerade bilen.

Men direkt när vi kom in blev vi uppvärmda på olika sätt. Vilken trevlig start på vår nya resa.
Här fanns möjligheter att kika runt. Samla på oss gratis information.
Det fanns saker till salu för de som ville ha med sig något minne hem.

Dessutom gott om reklam för aktuella aktiviteter på ön.

Medan jag uppsökte den väl skötta toaletten snöade Solveig in sig på fåglar. Hos Dyrenes Oase på Bornholms Rovfugelshow finns under sommaren möjlighet att se på show. Stället i utkanten av största staden finns med på vår långa framtidslista.

Nöjda med första stoppet. Fyra och en halv timme kvar tills vi kunde checka in på vårt boställe. Den här gången tänkte vi starta bilresan på väg 159, på västra sidan.

Det var bara i Rönne som vi såg havet. Ganska snart gjorde vägen en sväng inåt landet. Efter ett par mil ämnade vi byta både väg och väderstreck. Mysigast är att glida fram på vägen i en behaglig hastighet. Det är så vackert. Så mycket att beskåda. Tyvärr finns inte möjligheten att stanna till överallt. Kanske tur det…

Bornholmslinjen, etapp fem

Publicerad den av
8

Äntligen var det dags för vår tredje resa till Bornholm. Den här gången hade vi inte 12-13 mil till färjeterminalen. Mätaren berättade istället om 2,2 kilometer från vår egna hemmaparkering. Men hade jag cyklat dit hade det bara varit runt en kilometer att trampa. Då jag hade kommit före Solveig och bilen – om vi lekt en privat tävling.

Vi försöker ändå alltid att vara ute i god tid. Trots att det numera endast behövs att komma på plats tio minuter innan avfärd.
Färjan hade inte lagt till ännu. Men allt gick snabbt. Det var inte många fordon som skulle rulla av. Sedan var det vår tur.
Kanske har du noterat att vi hade en blå himmel i vår nya hemmastad.

Men väldigt snabbt bytte vädret karaktär. Vi hade i flera dagar följt olika väderprognoser.
De flesta berättade om sämre och sämre väder under vår semestervecka. De soliga dagarna krympte till antal. Värst var dock vindhastigheten. Fortfarande verkade det som vi skulle hinna fram till Rönne, innan blåsten tilltog rejält vid elvatiden.

Men utsikten när vi lämnade Ystad hamnområde bjöd fortfarande på en blå himmel. Sedan gled det över till en glimt av blått. Havet var guppigare än under de andra fyra ”havsresorna”.
Vi hade nyligen ätit frukost på hemmaplan. Därför var ingen av oss sugen på en fika. Solveig läste i en spännande bok och jag var riktigt bra på att inte störa för mycket. 😉
Tyvärr lockade heller inte egna promenader på färjan. För det var stundtals halvsvårt att hålla en rak kurs på golvet. I alla fall för mig. Istället roade jag mig med att tjuvlyssna på svenska samtal. Förstod att två gubbar, en lite äldre än jag, hade med cyklar och skulle rulla runt på två hjul på ön. De verkade vara vana cyklister. Intressant att höra om deras planerade rutter. Men själv var jag tacksam för att vi skulle umgås med ”Den lilla blå” på fyra hjul.

En av de viktigaste sakerna när det är dags att lämna bilen är att veta var den befinner sig. Vilken våningsplan? Helst den exakta platsen också. Vi har blivit ganska duktiga på detta. Lustigt att cyklisterna hade sin bil precis framför oss.

Snabbt kom vi av färjan. Denna gången hade vi ett planerat stopp direkt efter ankomsten till Rönne. Därför blinkade vi till vänster istället för till höger. Varför har jag inte tänkt på stället de andra två gångerna?

Hoppas de fick en fin vistelse. Tur att de verkade vara rutinerade veteraner på två hjul.
Solveig lotsade mig mot första stoppet. Var vi stannade får du veta i nästa inlägg.

Eftertext:
Tid för överfart: 08:30-09:50
Pris: 299 DKK
Havets humör: En del små-guppande.

107. Sankt Hans plan

Publicerad den av
8

Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤

Fotnot:
Den här platsen har vi satt våra fötter på åtskilliga gånger. Lätt hänt där, att det blir en andningspaus inför nästa mål. Både som turist och fastboende. Vi har axlat båda rollerna. Fast nu känns det mest overkligt att vi åt frukost på Bornholm igår och då hade en härlig utsikt över havet med alla sina temperament. Gotland, Bornholm och Skåne har många likheter. Vi har tillsammans berört det samtalsämnet flera gånger.

Bornholmslinjen, etapp fyra

Publicerad den av
14

Supernöjda. Första gången som det var riktigt fint väder under hela vår vistelse på Bornholm. Tyvärr rörde det sig bara om fyra dagar och tre nätter. Om jag fått välja skulle en hel månad varit en smaklig önskedröm – om vädret fortsatt såhär.

Det var bara att rätta in sig i ledet och rulla upp på färjan.

Märkligt. Detta är inlägg nummer 128 på Bornholmuppochner. Än så länge har vi ingen kategori som heter Bornholm: Rönne.

Eftertext:
Tid för överfart: 10:30-11:50
Pris: 708 kr.
Havets humör: Soligt och lugnt.
Trippmätare: 28 mil på svensk mark och 19 mil på Bornholm. Totalt, 47 mil.

Ps. Glad Midsommar till dig som råkar ha vägarna förbi just idag. 🙂
På söndag firar jag tretton år som bloggare. Jag som inte ens visste riktigt vad en blogg var för något. Kul att Solveig övertalade mig att prova och ännu mer roligt när hon själv hängde på ”tåget” under våra underbara fem år på Gotland.

En annalkande höst

Publicerad den av
8

På papperet åkte vi till Bornholm på sensommaren och vände åter till fastlandet i början på hösten 2024. Det verkar stämma att öns somrar sträcker sig från mitten av juni och en bit in i september. Bornholm har många positiva smeknamn. Ett av dem är ”Södern i Norden”.

Vi valde samma ”pausplats”, som vi gjorde två gånger vid förra resan. Ett perfekt läge i utkanten av Rönne. Endast kvar en kort bilresa ner till Bornholmslinjen.
Den fullpackade ”Den lilla blå” höll jag under uppsikt ”från bild nummer 7”. Under tiden gick Solveig iväg på en liten solorunda med kameran.

Här är några bevis på att blogginläggningsrubriken stämmer.

Vilken tur att jag är född med ögon i nacken. 😉 För det är så lätt hänt att stanna i njutningen av stillheten och betraktelsen både med ögonen och hjärnans behagliga tankar om en lyckad resa. Inte ville jag att någon skygg snubbe utan rent samvete skulle bryta sig in och ta vår smutstvätt. 😉
Tidigare hade jag tagit en egen promenad utan kamera åt andra hållet för att se vad det fanns för möjligheter att ta sig runt sjön, utan att förlora den med blicken.

Nästa gång lär vi inte åka förbi eller stanna till här på ditresan. Troligtvis inte på hemresan heller. Omväxling förnöjer. Men vi vill väldigt gärna behålla samma väderlek. Den dagen, den…

Sandskulpturer i Nexö, del 2

Publicerad den av
18

Efter en stund ute i solskenet vandrade vi in för att beundra ännu fler skulpturer inne i den stora lokalen. Det är svårt att smälta alla intryck och det tar sin tid att läsa skyltar (och förstå danska eller engelska). Idag har jag valt ut några av skulpturerna med temat: DJUR:
Det finns en ömhet i de här bilderna, på lejonen, som berör mig. Så välgjorda de är. Man tror nästan att de plötsligt ska röra på sig. Konstnären bakom verket heter Gresham Glover och kommer från Portugal.

Den smältande isbjörnen på det smältande isberget är gjord av Fergus Mulvany, Irland.
En skulptur som skapar en hel del tankar och känslor…

Gråsälen blev en av våra favoriter. Tycker om bakgrundsfärgerna som passar så bra till sandens färg. Det stod inte något konstnärsnamn på skylten så jag vet dessvärre inte vem som gjort denna fina skulptur.

Sue Macgrew, USA, har gjort den truppnosade apfamiljen som värmer varandra. Skulpturen representerar djurvärldens förmåga att anpassa sig. Det är genom kärlek och familjeband som stammen överlever.

Avslutar med myrorna. Om jag inte vimsat ihop mina bilder alldeles så är detta en detalj från en stor skulptur gjord av Marielle Hessels från Holland.
Sammanfattningsvis kan man säga att skulpturerna är så välgjorda och fantastiska att det är trist att de är gjorda i sand. Vet ej om de finns kvar även i år, men om jag förstått saken rätt har de gjorts till stor del av ”återvunnen” sand och det betyder väl att de också kommer att återvinnas så småningom och bli till nya skulpturer.