Nu skedde det

Vi vinkade avsked till den strategiskt placerade kvarnen och tog oss över vägen. Val av bloggrubrik var busenkelt, med tanke på den jag hade den 4:e augusti: NU SKULLE DET ÄNTLIGEN SKE.

Vi slapp se skylten LUKKET. Istället kunde vi betala entré och kliva in i en värld från förr. Den klassiskt halmtäckta gården är från 1700-talet. Här finns det sevärda utställningar som skildrar bornholmskt lantbruksliv från förr. Allt var mycket välordnat.

Vi bestämde oss för att ta en inledande promenad i solskenet runt ägorna och husen. Försökte bilda oss en historisk uppfattning om hur det kunde ha sett ut just här för länge sedan. Hade de tid och ork för att sitta ner vid ett trädgårdsbord och njuta av blommor, växter, mat och dryck? Eller slängde de i sig något som gav kraft till att orka sig igenom ännu en arbetsdag med åtskilliga projekt, som aldrig tog slut? När blev ordet projekt en vardagsterm? Definitivt inte då. Termen utmattningssyndrom behövde de inte ens klia sig i huvudet av.

Vi hade gått ett varv och det var dags att kliva in på innergården.

Nu var frågan var vi skulle kliva in först? Mycket spännande låg framför oss den närmaste timmen.

Här får du en vink om vad Solveig ska visa upp i fredagens inlägg. Välkomna åter.

Vackert och strategiskt

Mitt emot Lantbruksmuseet Melstedgård står denna kvarn vackert på en åker, vid sidan av huvudvägen från Gudhjem till Svaneke. Ställ ditt fordon på grusparkeringen på den andra sidan vägen och ta det piano när du går över vägen.

I slutet av sjuttonhundratalet byggdes möllen på Traebenegård i Klemensker. Artonhundrafyrtionio flyttades den till trakten ovanför fiskeläget Tejn. På plats fick den namnet Tejn Mölle.

Möllan byggdes om flera gånger och växte i storlek fram till nittonhundratjugotre. Den fungerade sedan fram till andra världskriget. Då köpte Föreningen Bornholm möllan för att säkra bevaringen och gjorde den nittonhundrafemtiofem byggnadsfredad.

Omgivande byggnader och träd i Tejn hindrade möllans funktion. Därför bestämdes det att den skulle flyttas till denna passande plats i Melsted. Här tycker jag den smälter in perfekt på denna strategiska plats. Flytten startades upp år tvåtusensex och det var invigning tre år senare. Samtidigt var det läge för ett namnbyte. Därför heter den i nutid MELSTED MÖLLE.

Den har också fått en ny viktig uppgift. Möllen används för att mala korn till foder åt de hungriga lantbruksdjuren. På anslagstavlan stod det att det på onsdagarna är visning av möllen för intresserade – om det finns tillräckligt med vind.

Med utslagna vingar

Med risk för upprepning (jag vet att jag skrivit det förut) – att fotografera fjärilar är tålamodsprövande. Det är sällan de sitter med sina vingar helt utslagna och väntar på att de ska bli fotograferade. I naturen brukar de lyfta så snart jag kommit nära nog och fått kameran i rätt läge. I Bornholms Sommerfuglepark (numera Sommerlunden) är det betydligt lättare att hitta fjärilar som visar upp sina vackra vingar så länge att jag hinner ta några kort. Däremot är det inte lika självklart att alla bilderna blir så lyckade som jag hade önskat.

Ovanstående fjäril hade haft oturen att landa i en öppen damm i fjärilshuset. Sedan hade någon vänlig själ hjälpt den upp så att slapp att bli fiskmat. I väntan på att vingarna skulle bli helt torra kom jag med min kamera… Hoppas att vingarna inte blivit skadade av badet så att den fick flyga iväg igen.

Om en fjäril kan tänka (?) så blir den förmodligen ganska frustrerad när den kommer fram till en vägg som släpper igenom ljuset men som samtidigt stänger ute möjligheten att få flyga fritt. Bra för mig som fotograf, men tråkigt för fjärilen. Å andra sidan hade den förmodligen frusit ihjäl om den kommit ut i den danska sommaren. Tropiska fjärilar är såklart vana vid en helt annan värme än vad Bornholm kan erbjuda dygnet runt.

Att titta lite extra nära är spännande ibland. I ärlighetens namn kom bilden till eftersom jag insåg att skärpan landat bara runt fjärilens huvud. Då gällde det att behålla den delen av bilden och ta bort det suddiga.

Hoppsan! Här blev det två istället för en.

Är den helt symmetrisk eller bara nästan? Visst är det häftigt med små fläckar av orange längst ut i kanten på vingarna.

Svart är ju numera en populär färg på kläder, så varför skulle inte en fjäril kunna ha sina vingar i svart. Den här bilden (och den första) är hämtade från en av våra andra Bornholmsresor. Den första bilden visade sig vara en repris när jag gick tillbaka till förra inlägget 🙂 men ovanstående har i alla fall inte fått vara med förut.
Önskar er alla en fin septemberlördag! /Solveig

Sommerlunden; del 2

Du bloggbesökare ska få några till smakbitar från utställningen i Nexö. Det var uppskattat och härligt att få några timmars fint väder mellan allt regnande och blåsande under semesterveckan.

Fick du någon favorit av trion?

En helhetsbild av konstverket och tre mindre detaljbilder.

Den här blev vi förtjusta i.

Har hon kommit i kläm? Det långa vackra håret klarade sig i alla fall. Det fanns skyltar med text lite överallt för den som ville sätta sig in djupare i utställningen. Sedan fanns också på platsen möjligheten att själv…

… roa sig en stund och göra egna försök inom gebitet. Vi droppade det och försvann iväg på nytt äventyr. Eftersom den gula lampan gjorde ett efterlängtat besök måste man smida medans järnet är varmt.

Sommerlunden; del 1

I broschyren ”Denne uges Bornholm” fick vi svaret på det som vi funderat på sedan vi var på ön förra året. Inför säsongen 2025 hade det skett en sammanslagning med Sommerfugle (fjärilar) och sandskulpturerna, som vi förra året njöt av vid hamnen i Nexö. Hoppas denna nya kombination kommer att fungera och växa ut åt olika intressanta håll. Vi önskar de nya ägarna stort LYCKA TILL! 🙂 Här finns rejäla möjligheter att skapa en oas för nöjda besökare, som återkommer och för vidare sina positiva intryck till vänner & bekanta.

”Kan ni vara snälla och flytta er lite så vi också får…” 😉

Vad välgjorda konstverken är. Intressant att studera både helheten och de små detaljerna.

Vad funderar han på? Var är havet? Eller har det flugit in små sandkorn som skaver i ögonen?

Det började bli varmt. Vad skönt med en lockande plats i halvskugga. På fredag får du följa med på nästa etapp, innan Solveig lotsar in dig till årets besök bland fjärilarna.

Fem smukke huse i Melsted

1.

2.

3.

4.

5.

Information om fototävlingen:
Två frågor till dig besökare:
1. Vilket hus tror du är Solveigs favorit?
2. Vilket hus tror du är Bosses favorit?
OBS! Svara med våra namn och siffror.

De två namnen som i sluttabellerna har flest rätt (först vid lika antal) vinner en Skrap-Kryss. Hur många akter det kommer att bli har vi i dagsläget ingen aning om. Tävlingen är öppen till facit är på plats.

Gyllene regel:
 När det gäller stæder (städer) visar vi upp ”Ti smukke huse”. De som har rätt då får 2 poäng. När det gäller byer blir det 1 poäng för varje rätt.

Facit: Solveigs favorithus är nummer 1                                             
Bosses favorithus är nummer 4

Aktuella tabeller efter sex omgångar:
Solveigs favorit:
1. Anita L, 2 p.
2. Blomsterbönan, 2 p
3. Hanna, 1 p.
4. Ingrid 1 p.
5. Thomas, 1 p.
6. Ditte, 1 p.
7. Znogge, 1 p.
8. Eva-Lotta, 1 p.
9-19. Gunilla W, Eva R, Anita B, Anne B, Martin, Minton, Sussie, Ethel, Primrose,
Ingela och Niff, 0 p.

Bosses favorit:
1. Znogge 4 p.
2. Anita L, 3 p.
3. Eva-Lotta, 1 p.
4. Hanna, 1 p.
5. Thomas, 1 p.
6. Anne B, 1 p.
7. Martin, 1 p.
8. Sussie, 1 p.
9. Ditte, 1 p.
10. Primrose, 1 p.
11. Eva R 1 p.
12. Niff 1 p. 
13. Blomsterbönan, 1 p.
14-19. Ingrid, Anita B, Minton, Ethel,
Ingela och Gunilla W, 0 p.

Fladdrande, färgsprakande skönheter

Ett besök i Sommerfugleparken i Nexö är nästan obligatoriskt när vi kommer till Bornholm. Trots att vi varit där flera gånger, svettats i den tropiska värmen i växthuset, insett att det är en tålamodsprövande sysselsättning att fotografera fjärilar och att bilderna sällan får den skärpa som jag önskat… så återvänder vi. Bilderna i dagens inlägg är ett hopplock från flera av våra resor.

Man vet aldrig hur många olika sorter eller vilka som fladdrar omkring, när man kommer till Sommerfugleparken, eftersom det varierar. Någonstans läste jag att vissa av fjärilarna bara lever ett par veckor. Ovanstående fjäril, som vi fångade på bild vid vårt första besök på Bornholm för flera år sedan, har vi aldrig återknutit kontakten med under de senaste resorna.

Fjärilar är viktiga pollinatörer och nektar är en perfekt näringskälla för fjärilar. Deras sugsnabel fungerar ungefär som ett ihoprullat sugrör. Blomman behöver pollineras och fjärilen behöver mat. När den suger i sig nektar får den med sig lite pollen på kroppen. Vid ett besök i en ny blomma hamnar detta pollen på den nya blomman i bästa fall på pistillen och då sker en befruktning så att ett frö kan bildas. Vilket samarbete! Förmodligen utan att fjärilen har en aning om hur viktig den är.

När vi kom till Bornholm i juni i år funderade vi på om det verkligen fanns någon fjärilspark att besöka. Vid det senaste besöket hade vi konstaterat att ägaren var gammal och att det fanns en risk att han inte skulle orka fortsätta att driva stället. Det märktes ju att det skulle behövts lite mer omsorg om stället…

I den lägenhet vi hyrde hade husvärdarna lagt en tidning om aktiviteter på Bornholm under den vecka vi skulle vara där.

Glädjande nog fanns en artikel om just Sommerfugleparken och vad som hänt i och runt den. Det blev såklart ett nytt besök under resan. Men de bilderna kommer i ett inlägg längre fram.

Niels Anker Kofoed

Redan har jag och Solveig sett den vackra absidkyrkan Ibs Kirke flera gånger. Orsakerna är att den ståtliga byggnaden syns på långt håll och vi ofta tagit den genvägen genom ön.
Nu stannade vi till där för tredje gången, för att göra ett blogginlägg till. Vi behövde denna gång bara ”tänka Ingemar Bergman” för att snabbt nå den gravsten, som vi missat de andra gångerna, när fokus mest var på kyrkan och tornet bredvid.

Egentligen föddes Niels Anker Kofoed i Bodilske. Han växte sedan upp med sin farbror som hade gården Knarregård. Här fick han sin praktiska jordbruksutbildning som kompletterades med examen från Nexsö privata gymnasium och skolor utomlands. Såg att han bland annat läste på Manchester University. Undra om han gick på en eller annan fotbollsmatch?

Niels hade både läshuvud, var socialt sinnad och skaffade sig kontakter överallt. Genom alla år kände han dock sig som en bonde trots att det var hans fru som tillsammans med en föreståndare skötte allt på hemmaplan. Vissa personer fortsatte genom åren att kalla honom ”Knarrebonden”.

Niels kallades av många också för Mr Europa. Han kämpade för danskt jordbruk och fiske inom både EG och senare inom EU. Hans CV gick inte av för hackor. Eller vad säger du läsare?
* Han var ledamot av danska Folketinget för Bornholm under två tidsperioder.
* Han blev jordbruks- och fiskeminister under två olika regeringar.
* Han var ledamot av Europaparlamentet under två perioder och mycket mer.

Han blev vän med många olika politiker från olika länder. Tänk att han exempelvis bjöd hem Frankrikes dåvarande premiärminister Jacques Chirac till lunch på gården Knarregård. I de flesta förhandlingar nådde han fram till en ”seger”.
När Niels Anker Kofoed slutade vara en aktiv politiker fick han mer tid för annat. Mysigt att läsa att han gillade att cykla runt på sitt älskade Bornholm. Ibland tog han kaffepauser och bytte ord med vänner och bekanta. Läste också att han på äldre dar, när han och hans fru Rita bodde på Nordvang hade en trevlig tradition på söndagseftermiddagarna. Då hade de eftermiddagsstund med en och en halv öl med vänner och familjemedlemmar.

Hatten av för Niels Anker Kofoed, som blev 89 år gammal och avled 6 maj 2018. ❤

Tejn kirke

Bornholms yngsta kyrka ligger i Havnebakken i det idylliska fiskesamhället Tejn.

Det var året 1940, som kyrkan i funkisstil byggdes, efter arkitekt E. Grauslunds anvisningar och ritningar.

Säkert väckte direkt stads- och landskyrkan i funkisstil, en hel del uppmärksamhet och åsikter åt olika håll.

Altaret är av Nexösandsten.

Dopfunten är av Bornholmsk granit.

En enkel predikstol i furu.

Jag hittade ingen fakta om det gröna votivskeppet med dansk flagga.

Det finns en hel del ljusinsläpp från de stora fönsterna.

Här ser du sex av de manliga sockenprästerna, som stått i den ”låga predikstolen”. Vad extra trevlig Christian ser ut på bilden. Vem vet? Kanske ”har kyrkan” en duktig kvinnlig präst i nutid.

Det kunde gått illa

Vi bestämde oss för att dela på oss en kort stund. Jag tog kameran, stoppade ner min mobil i bakfickan och fortsatte på den lilla stigen åt vänster. Havet var härligt blått och utsikten helt fantastisk.

Det är spännande att hitta nya stigar som man aldrig gått på förut och ta reda på vart de leder. Ibland kan äventyrslusten bli lite för spännande…

Där gick jag i lugn och ro på en stenig stig och njöt av livet. Det ändrade sig snabbt. Plötsligt halkade jag! Ena foten for iväg och jag med den. Jag landade med en hård smäll på en sten. Bakfickan gick sönder. Mobilen tog en del av kraschen och flög ur. Min ena arm hjälpte till att dämpa fallet.

Jag är väldigt glad och tacksam över att det hela slutade med bara en trasig skärm på mobilen (den är numera utbytt mot en ny), ett par trasiga jeans och ett blåmärke på ena armen. Det hade ju kunnat bli så mycket värre. Tur i oturen också att jag ramlade bakåt och höll kameran framför mig. Därför tog den ingen skada av fallet. Det var bara för mig att kravla mig upp och fortsätta upptäcktsfärden.

Jag har respekt för höga stup och håller mig på behörigt avstånd från kanten. Tur, med tanke på hur snabbt det går att göra en vurpa.

Jag vandrade tillbaka till Bosse utan några fler incidenter. Min äventyrslust hade tagit slut och nu längtade jag efter att få åka tillbaka till lägenheten och få en kopp kaffe.